må, okt 07, 2019 15:09 CET

Pressmeddelande 42/2019

Arbetshälsoinstitutet publicerar två nya verktyg på sin Arbetslivskunskap-sajt. Belastningsfaktormatrisen baserar sig på ett material som visar hur arbetstagare i olika yrken exponeras för fysiska belastningsfaktorer. Det andra verktyget, Sjukfrånvaro och arbetsbelastning, visar sambandet mellan fysisk belastning i arbetet och sjukfrånvaro. 

Belastningsfaktormatrisen gör det möjligt att jämföra fysiska belastningsfaktorer i olika yrken. Många fysiska belastningsfaktorer har samband med arbetsoförmåga. Med hjälp av matrisen kan man granska vilka belastningsfaktorer som gäller för arbetstagare inom en viss yrkesgrupp, så att man kan planera förebyggande åtgärder.  

– Matrisen kan också användas vid bedömning av arbetsförmågan och behovet av rehabilitering, konstaterar äldre forskare Svetlana Solovieva vid Arbetshälsoinstitutet.

Fysiskt tungt arbete har samband med sjukfrånvaro

Med hjälp av verktyget Sjukfrånvaro och arbetsbelastning kan man granska sambandet mellan fysiskt tungt arbete och sjukfrånvaro i olika yrkesgrupper.

– Man kan till exempel i ett företag eller inom företagshälsovården granska hur företagets sjukfrånvarosiffror avviker från sjukfrånvaronivån i motsvarande yrken i hela landet, säger specialforskare Taina Leinonen vid Arbetshälsoinstitutet.

Under Arbetshälsodagarna kommer produktchef Riku Louhimo att presentera de nya verktygen för granskning av belastningsfaktorer i arbetet. Verktygen fungerar som ett exempel på nyttan av öppen forskning.

Belastningsfaktormatrisen baserar sig på intervjuer med ett representativt befolkningsurval, där intervjupersonerna beskrev de viktigaste fysiska belastningsfaktorerna i sitt arbete. Materialet omfattar totalt 401 yrken och täcker 90 % av alla yrkesgrupper. Uppgifterna samlades in år 2000 och gäller nio fysiska belastningsfaktorer.  

Sjukfrånvaro och arbetsbelastning-materialet baserar sig på ett 70-procentigt slumpmässigt urval som representerar den finländska befolkningen i yrkesverksam ålder. Registermaterialet baserar sig på Folkpensionsanstaltens uppgifter om sjukdagpenningsperioder och Statistikcentralens uppgifter om yrken enligt den internationella yrkesklassificeringen.

Sjukfrånvarouppgifterna för år 2013 baserar sig på sjukförsäkringsersatta dagpenningsperioder som börjat efter självrisktiden på 10 vardagar. Uppgifter om hur stor andel av de sjukskrivna som har lyft sjukdagpenning finns tillgängliga för alla sjukdomar sammantaget samt separat för psykisk ohälsa och sjukdomar i rörelseorganen. Med hjälp av yrkeskoden har materialet kopplats till belastningsfaktormatrisens uppgift om fysisk arbetsbelastning.

Arbetslivskunskapt (delvis på svenska)

https://www.tyoelamatieto.fi/#/sv/ 

Työn kuormitustekijät 

https://tyoelamatieto.fi/#/fi/dashboards/physical-exposure

Sairauspoissaolot ja fyysinen kuormitus

https://tyoelamatieto.fi/#/fi/dashboards/physical-exposure-and-sick-leaves

Mer information:

Svetlana Solovieva, äldre forskare, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2402, svetlana.solovieva[at]ttl.fi

Taina Leinonen, specialforskare, Arbetshälsoinstitutet, tfn 050 3271723, taina.leinonen[at]ttl.fi

Mediatjänster
Kristiina Kulha, specialexpert
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tiina Kaksonen, expert
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

Taggar: