Connect with us

Marknadsnyheter

Atea stöttar äldreomsorgen i samarbete med Film and Tell

Published

on

Atea sätter extra fokus på äldreomsorgen under Vitalis 2023 i syfte att få beslutsfattare i Sverige att se mångfalden av möjligheter med digitala lösningar inom vård och omsorg. Ambitionen är att öka kunskapen och att bidra till en bättre äldreomsorg. Därför presenterar Atea ett nytt samarbete med dokumentärfilmsbolaget Film and Tell som står bakom dokumentärfilmen och initiativet ”Leva tills jag dör”.

Under Vitalis 2023, Nordens ledande e-hälsomöte, står dokumentärfilmen Leva tills jag dör i fokus under Ateas programpunkt. Inom ramen för samarbetet med Film and Tell vill Atea öka kunskapen kring hur IT kan vara ett stöd till ökad självständighet bland äldre och ett komplement i vårdarbetet.

– Filmen belyser äldreomsorgen och hur det är att bo på ett äldreboende. Huvudpersonen Monica är aktivitetscoach, en eldsjäl som verkligen gör allt för sina brukare, säger Malin Sölsnaes, Chef vård & omsorg på Atea. I filmen blir de äldre sedda och hörda; de sociala aspekterna, värdigheten och guldkanten i tillvaron kommer fram. Man får även en fin bild av slutet på livet. Filmen visar hur vi skulle vilja ha det, när det är som bäst.

Filmens fokus handlar om vikten av den mänskliga faktorn, det vill säga närhet, omhändertagande och omtänksamhet.

Dock är det inte alltid på samma sätt som det illustreras i filmen att bo på ett äldreboende i dag. Det råder personalbrist på vissa delar och det är svårt att attrahera yngre att vilja arbeta inom äldreomsorgen. Konsekvensen blir att eldsjälar som Monica inte orkar arbeta kvar om de inte får tillräckligt med stöd, säger Malin Sölsnaes.

Atea ingick samarbete med Film and Tell och engagerade sig i filmprojektet av en enkel anledning; att rikta fokus på de digitala möjligheterna som komplement inom äldreomsorgen. Malin Sölsnaes menar att allt fler äldre behöver omsorg. Arbetet är ofta tungt på grund av många olika och komplexa vårdbehov. Där ser hon framförallt digitaliseringen som ett sätt att främja arbetsmiljön, locka nya medarbetare och höja statusen inom äldreomsorg.

– Kommer man som nyanställd till hemtjänsten ska man känna att man är lika viktig som den som jobbar inom tekniska förvaltningen. Digital teknik behövs för att komplettera de mänskliga händerna. Mobila arbetssätt inom hemtjänsten via smartphones och digitala plattformar behöver också öka. Än i dag arbetar en stor del av de anställda i hemtjänsten med papper och penna, säger Malin Sölsnaes.

Planerar bioturné

Atea har sedan 2019 haft extra fokus mot vård och omsorg. Under våren och hösten arrangerar Film and Tell tillsammans med Atea och övriga partner i initiativet en bioturné i elva kommuner runt om i landet: man samlas i en lokal biograf, visar filmen och bjuder in till samtal i syfte att tillsammans med tjänstemän, politiker och andra personer i ledande positioner få igång en dialog om hur vi får en ökad livskvalitet och meningsfull äldreomsorg för alla. Ambitionen är att få en positiv förändring.

Möt Atea på Vitalis 2023. Läs mer här.

Hela filmen finns även att se på UR Play.

För mer information, vänligen kontakta:
Kevin Bell, PR-ansvarig, Atea Sverige
+46 8 752 14 62
kevin.bell@atea.se

Om Atea
Atea är den ledande leverantören av IT-infrastruktur i Norden och Baltikum. Atea finns representerade i 88 städer med över 8 000 medarbetare i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland, Lettland och Litauen. Atea levererar hårdvara och mjukvara från ledande globala tillverkare och tillhandahåller konsulter och tjänstelösningar. Vi hanterar, driftar och utvecklar våra kunders IT-miljöer. Atea hade en omsättning på cirka 47 miljarder NOK (2022) och finns listat på Oslo Börs. www.atea.se

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Orsakar tidig exponering för YouTube känslomässiga och beteendemässiga problem hos barn?

Published

on

By

Studien i BMC Public Health undersöker hur tidig exponering för YouTube påverkar

känslomässig och beteendemässig utveckling hos barn i Sydkorea. Resultaten visar att barn

som börjar använda YouTube tidigt, särskilt under fyra års ålder, har ökad risk för

känslomässiga och beteendemässiga problem. Barn med högre självreglering använder

YouTube mindre. Studien betonar vikten av fortsatt forskning för att förstå dessa samband

bättre.

https://www.news-medical.net/n…

Continue Reading

Marknadsnyheter

Orsakar tidig exponering för YouTube känslomässiga och beteendemässiga problem hos barn?

Published

on

By

Studien i BMC Public Health undersöker hur tidig exponering för YouTube påverkar

känslomässig och beteendemässig utveckling hos barn i Sydkorea. Resultaten visar att barn

som börjar använda YouTube tidigt, särskilt under fyra års ålder, har ökad risk för

känslomässiga och beteendemässiga problem. Barn med högre självreglering använder

YouTube mindre. Studien betonar vikten av fortsatt forskning för att förstå dessa samband

bättre.

https://www.news-medical.net/n…

Continue Reading

Marknadsnyheter

Lantmännen och Arla i DI: ”Politiken saknar strategi för livsmedelsberedskap och grön omställning – sluta utreda och börja agera”

Published

on

By

Tillsammans med Arla signerar Lantmännen i dag en debattartikel. Cecilia Kocken, vd på Arla Sverige, och Per Arfvidsson, vice vd på Lantmännen, menar att det är glädjande att så många politiker gärna vill prata om livsmedelsberedskap och omställning. Men det räcker inte, enligt dem. Det måste hända saker också, och Cecilia och Per ger tre konkreta förslag. Utöver debattartikeln kommer Arla och Lantmännen även prata om livsmedelsberedskap och klimatomställning i Almedalen i ett gemensamt seminarium.

Debattartikeln publicerades i Dagens industri, 21 juni 2024. Den kan även läsas nedan.

Politiken saknar strategi för livsmedelsberedskap och grön omställning – sluta utreda och börja agera

Stärkt beredskap har varit en högaktuell fråga sedan Rysslands invasionskrig mot Ukraina. Stora och snabba insatser har gjorts för militära försvaret, men för det civila försvaret har det gått betydligt långsammare och inom livsmedelsberedskapen har det inte hänt något konkret alls. Svensk livsmedelsberedskap är lika bristfällig som den var för tjugo år sedan.

Då Sverige har ett handelsunderskott för livsmedel på omkring 70 miljarder kronor och saknar lager eller produktionskapacitet i livsmedelsindustrin, utöver den minimala som behövs kommersiellt, är detta anmärkningsvärt.

Jämför vi med en annan samhällskritisk verksamhet, det militära försvaret, så har dess anslag fördubblats sedan 2020. Det är fullt rimligt, men lika rimligt är att livsmedelsberedskapen följer samma investeringsvilja. Det är svårt att försvara landet hungrig.

Samtidigt står vi inför en grön omställning där jordbruket både ska minska sin klimatpåverkan och anpassa sig till allt mer extremväder. Den säkerhetspolitiska och klimatpolitiska utmaningen går att förena, men det kräver investeringar.

Nyligen gick remisstiden ut för utredningen ”Livsmedelsberedskap för en ny tid”. Det är en bra grund, men vår bestämda uppfattning är att det finns tillräckligt med rapporter som konstaterar att Sverige saknar livsmedelsberedskap – nu är det dags för konkreta åtgärder.

1. Sverige behöver bygga upp lager och inhemsk produktion av kritiska varor för att klara livsmedelsproduktion

Spannmål utgör en viktig grund i svensk matproduktion, kan lagras kostnadseffektivt och användas för många olika ändamål. För att inte störa marknaderna kommer det dock ta tid att successivt bygga upp lager och man når därför inte tillräckliga volymer förrän nästa decennium. Kravet på snabba åtgärder ökar därför dramatiskt.

Eftersom vi är helt beroende av importerad mineralgödsel, drivmedel och växtskyddsmedel är det nödvändigt att man bygger upp lager och möjliggör ökad svensk produktion. Sverige är ett av få länder i EU som inte har någon produktion av mineralgödsel, men det finns flera industriprojekt i startgroparna.

2. Sverige behöver öka sin livsmedelsproduktion

Om vi inte producerar tillräckligt mycket mat går det inte att bygga upp livsmedelsberedskap. Det är därför avgörande att lönsamheten och produktionen i lantbruket och livsmedelsförädlingen ökar. Det är nödvändigt att regering och riksdag tillför resurser samt att den uppdaterade livsmedelsstrategin blir offensiv och inriktad på tillväxt.

För 40 år sedan var svenska spannmålsarealen cirka 60 procent större och det fanns ungefär 120 procent fler mjölkkor samt dubbelt så många grisar. Det finns därför både potential och utrymme att öka den svenska livsmedelsproduktionen, inte minst för att öka exporten. Med rätt förutsättningar kan vår miljövänliga produktion öka, vilket gynnar klimatet, handelsbalansen, jobben och livsmedelsberedskapen. Handelsnetto noll för livsmedel är både möjligt och önskvärt.

3. Sverige behöver leda den gröna omställningen också i lantbruket

Svenskt lantbruk står inför två parallella utmaningar – öka produktionen och samtidigt klara den gröna omställningen med en klimatpolitik som skapar trygghet för jordbruket att växa samt uppmuntrar forskning och utveckling. Därtill är det inte rimligt att lantbruket ska kompensera för transporternas ökade utsläpp. För att möta båda dessa utmaningar och möjligheter krävs stora investeringar i lantbruksföretagen. Som representanter för Sveriges två största livsmedelsproducerande lantbrukskooperativ är vi beredda att leda detta arbete. Men det är inte rimligt att våra ägare – Sveriges bönder – ensamma ska finansiera det gröna totalförsvaret.

Vi kan bygga upp vår livsmedelsberedskap och samtidigt accelerera klimatomställningen i lantbruket. Men det krävs ambitiösa, kloka och långsiktiga beslut av sittande och kommande regeringar. Vill vi vara trygga måste vi stärka beredskapen inom livsmedel, precis som vi gör med militära försvaret. Det är bråttom nu.

Cecilia Kocken, vd, Arla Sverige
Per Arfvidsson, vice vd, Lantmännen

 

För mer information, kontakta gärna oss  

Lantmännens presstjänst   
Tel: 010 556 88 00  
E-post: 
press@lantmannen.com  

 

Om Lantmännen
Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel. Vi ägs av 18 000 svenska lantbrukare, har 12 000 anställda, har verksamheter i ett 20-tal länder och omsätter cirka 70 miljarder SEK på årsbasis. Med basen i spannmål förädlar vi åkermarkens resurser för ett livskraftigt lantbruk. Några av våra mest kända varumärken inom livsmedel är AXA, Kungsörnen, Scan, Korvbrödsbagarn, GoGreen, FINN CRISP och Bonjour. Vårt företag är grundat på kunskap och värderingar som har funnits i generationer hos våra ägare. Genom forskning, utveckling och verksamhet i hela värdekedjan tar vi tillsammans ansvar från jord till bord. Läs gärna mer på www.lantmannen.se

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.