Avgaser och eldning minskar regnskogarnas förmåga att fånga in kol med 0,29 miljarder ton varje år. En ny studie med forskare från Göteborgs universitet visar hur det marknära ozonet som bildas på grund av människans förbränning fördärvar växternas fotosyntes.

Regnskogarna är den effektivaste motkraften till växthuseffekten. Skogarna i de tropiska områdena tar hand om 10–15 procent av den koldioxid som släpps ut i atmosfären på grund av människan. Men dessvärre skapar utsläppen av kvävehaltiga föreningar och flyktiga kolväten vid förbränning stora mängder marknära ozon som är giftigt för levande organismer, människor såväl som träd.

– Förbränningen gör dubbel skada på vårt klimat. Dels ökar den halten koldioxid i atmosfären, dels ökar halterna av marknära ozon med 2 till 3 gånger. Ozonet gör att växternas fotosyntes fungerar sämre och det hämmar upptaget av koldioxid från atmosfären, säger Johan Uddling, professor i botanisk ekofysiologi, vid Göteborgs universitet.

30 procent tas upp av växter

Ozonets inverkan på fotosyntesen har varit känd sedan tidigare. Den nya studien, som publiceras i Nature Geoscience, är den första som mäter skadan på tropiska skogar, vilket är extra viktigt eftersom dessa skogar står för cirka hälften av växternas totala koldioxidupptag på jorden.

– Vår studie visar att regnskogarnas kolsänka har minskat med 17 procent hittills under det här århundradet, om vi antar att effekterna på växternas tillväxt speglar de på fotosyntesen. Det betyder att motsvarande 0,29 gigaton (miljarder ton) kol per år inte har fångats in från atmosfären på grund av det marknära ozonets skadeverkningar, säger Johan Uddling.  

Som en jämförelse beräknas de totala utsläppen från fossil förbränning och cementproduktion varje år motsvara cirka 10 gigaton kol globalt. Av all koldioxid som släpps ut i världen bedöms 30 procent lagras som kol i växter, där själva infångningen sker genom fotosyntesen. 25 procent hamnar i havet och resten stannar i atmosfären, där den bidrar till växthuseffekten.

Ozonproblemet går att lösa

Ozonet är en sekundär luftförorening som bildas i förhöjda halter i samband med förbränning av kväveföreningar och flyktiga kolväten, till exempel fossila bränslen. Ozonet bryts sedan ner relativt snabbt, det handlar om timmar upp till max några veckor.

I Europa har halterna av marknära ozon minskat sedan införandet av bättre avgasrening med katalysatorer. Problemen har i stället vuxit i länder med snabb industrialisering och tillväxt, som ibland ligger i delar av världen där det växer tropiska skogar.

– Det handlar om en överföring av teknologier till dessa områden. Mer resurser behöver satsas mot de skadliga utsläppen från förbränning även i Asien, Afrika och Sydamerika för att minska det marknära ozonet även där. Skogar som slipper utsättas för höga halter av marknära ozon är friskare och genererar mer ekosystemtjänster till lokalbefolkningen samt ett större upptag av kol från atmosfären, säger Johan Uddling.

Studien i Nature Geoscience: Reduced productivity and carbon drawdown of tropical forests from ground-level ozone exposure

Kontaktinfo: Johan Uddling, Professor på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, telefon: 073-140 19 59, e-post: johan.uddling@bioenv.gu.se

Presskontakt: Telefon 076-618 69 70, e-post: press@science.gu.se

Olof Lönnehed
Pressansvarig kommunikatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 69 70
e-post: olof.lonnehed@science.gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

Taggar: