Marknadsnyheter

Befintligt läkemedel kan reparera jonkanal kopplad till epilepsi

Published

11 månader ago

1 augusti, 2024

Tanalys

Muterade varianter av en viss jonkanal orsakar svårbehandlad epilepsi. Nu visar en studie i tidskriften Nature att ett vanligt anestesiläkemedel, propofol, kan återställa jonkanalens funktion. Upptäckten har gjorts av forskare vid Linköpings universitet och Weill Cornell Medicine. Fynden öppnar upp möjligheter att på sikt utveckla läkemedel mot sjukdomen.

När en person ska sövas ner för medicinska ingrepp används ofta läkemedlet propofol. Hos vissa individer gör propofol så att hjärtats rytm sjunker och pulsen blir mycket låg. Det beror på att propofol påverkar en så kallad jonkanal vid namn HCN1.

– HCN1-jonkanalen kallas också pacemaker-kanal, för det är den som bestämmer rytmen för hur hjärtat slår och reglerar vissa nervceller i hjärnan som har ett rytmiskt beteende, säger Peter Larsson, professor i molekylär neurofysiologi vid Linköpings universitet, en av forskarna bakom studien som publicerats i Nature.

Det finns ett par kända mutationer i HCN1-jonkanalen som orsakar epilepsi tidigt i barndomen. Mutationerna gör så att jonkanalen är alltför öppen och släpper genom mer joner än den borde, vilket kan leda till att nervceller signalerar okontrollerat. Epilepsi orsakad av mutationer i HCN1-jonkanalen är ofta svåra att behandla med de mediciner som finns i dag.

Eftersom propofol dämpar aktiviteten hos HCN1 ville forskare vid Weill Cornell Medicine och Linköpings universitet förstå i detalj hur läkemedlet interagerar med jonkanalen och hämmar den. Samtidigt gjorde de en oväntad upptäckt.

– När vi använde propofol på muterade varianter av jonkanalen upptäckte vi att propofol faktiskt återställer funktionen, så plötsligt fungerar kanalerna med mutation ungefär som en normal kanal. Jag har aldrig sett något liknande hända på någon annan jonkanal så det är verkligen överraskande att det gick att återställa jonkanalens funktion med propofol, säger Peter Larsson.

Upptäckten gav forskarna en idé: kanske är det möjligt att med hjälp av denna nya kunskap utveckla nya läkemedel. Genom att modifiera propofol så att läkemedlet inte längre har en sövande effekt utan bara återställer funktionen hos muterade varianter av HCN1-jonkanalen, kanske nya läkemedel mot epilepsi kan utvecklas. På motsatt sätt kan man tänka sig förbättrade varianter av propofol, som kan användas vid anestesi och som är befriad från de biverkningar på hjärtrytmen som är förknippade med propofol i dag.

För att kunna utveckla modifierade varianter av läkemedlet är det nödvändigt att förstå exakt hur propofol binder till HCN1 och hur de olika effekterna uppstår. I den aktuella studien har forskarna gjort ett genombrott i detta avseende. Forskargruppen vid Weill Cornell Medicine har använt kryo-elektronmikroskopi, en metod som gör det möjligt att se enskilda atomer i molekyler. De har lyckats få en tydlig bild av hur propofol binder till jonkanalen.

– Strukturerna från kryo-elektronmikroskopin visade att propofol binds vid en mekanistisk aktiveringspunkt i HCN1-jonkanalen vilket är viktigt för kopplingen mellan spänningssensorn och kanalens port. Muterade jonkanaler i detta område svarar inte längre på spänningsstimuli och dessa förknippades med epilepsi. Propofolbindningar fungerar här som lim och lagar ytan i den muterade jonkanalen samt återställer dess riktiga funktion. Detta skulle kunna bidra till att vi hittar en användbar behandling för sjukdomen, säger Crina Nimigean, professor i fysiologi och biofysik inom anestesiologi vid Weill Cornell Medicine.

Själva jonkanalen består av två delar: en del känner av spänningen över cellmembranet och kallas spänningssensor, och den andra delen utgör själva kanalen som jonerna passerar genom. I kanalens finns ett slags port, eller gate, som styr om kanalen är öppen eller stängd.

– Det verkar som att propofol gör så att jonkanalen HCN1 är mer stängd än den ska vara. I vår studie såg vi att propofol gjorde den stängda formen av kanalen mer stabil. Det är denna effekt av propofol som kan förklara att hjärtrytmen sänks hos en del eftersom HCN1-kanalerna då inte stimulerar hjärtat så mycket. Samma effekt gör att propofol återställer funktionen av HCN1-kanaler med mutationer som gav epilepsi, eftersom dessa mutationer gjorde kanalerna alltför öppna, säger Peter Larsson.

Propofol tycks placera sig mellan jonkanalens spänningssensor och kanalens öppning och få de båda delarna att kommunicera bättre med varandra. Denna del av jonkanalen har inte uppmärksammats så mycket i tidigare studier, och studien bidrar med viktig kunskap om jonkanalens funktion.

Studien har finansierats med stöd av bland andra National Institutes of Health, NIH.

Artikeln: Propofol rescues voltage-dependent gating of HCN1 channel epilepsy mutants, Elizabeth D. Kim, Xiaoan Wu, Sangyun Lee, Gareth R. Tibbs, Kevin P. Cunningham, Eleonora Di Zanni, Marta E. Perez, Peter A. Goldstein, Alessio Accardi, H. Peter Larsson och Crina M. Nimigean, Nature, publicerad online den 31 juli 2024, doi: 10.1038/s41586-024-07743-z

Fakta: Så reglerar jonkanaler nervernas signalering

Nervsignalering är elektriska impulser som uppstår genom att den elektriska spänningen – alltså skillnaden i elektrisk laddning inne i nervcellen jämfört med miljön utanför – snabbt förändras.

Spänningsförändringen sker när olika jonkanaler öppnas eller stängs för att släppa laddade joner genom cellmembranet.

Om detta sker på ett felaktigt sätt kan nerverna skicka signaler alltför lätt. Det kan få stora konsekvenser, som hjärtarytmier eller epilepsianfall.

Kontakt

Peter Larsson, professor, peter.larsson@liu.se, 013-28 29 66

Presstjänsten vid Linköpings universitet
Vecka 28-31 är pressjouren tillgänglig alla vardagar mellan klockan 9.00 och 13.00. Kontakta oss på press@liu.se eller 013-28 28 00.

Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Genom nyhetsbrevet ”Forskning och samhälle – nyheter från Linköpings universitet” får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Prenumerera här

Taggar:

Marknadsnyheter

Regeringen föreslår lättnader i byggkraven för studentbostäder

Published

5 månader ago

18 februari, 2025

Tanalys

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till lättnader i byggkraven för studentbostäder. Syftet är att öka möjligheterna till flexibilitet vid byggandet.

– På många studieorter är det svårt för studenter att hitta boende. Därför behöver byggregelverket förenklas. Syftet är att möjliggöra för fler studentbostäder genom sänkta byggkostnader och ökad flexibilitet, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Förslaget innebär att det blir möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Undantagen ska kunna tillämpas vid både nyproduktion och vid ändring av en byggnad.

Det ska vara möjligt att göra undantag för högst 80 procent av studentbostäderna i ett byggprojekt. Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla gällande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Lagändringen ger större flexibilitet vid byggande av studentbostäder och skapar fler tänkbara sätt att utforma planlösningar. Till exempel kan bostadsytan minskas och fler bostäder rymmas inom en given yta.

De föreslagna undantagen ska inte hindra personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i sociala sammanhang. En studentbostad som omfattas av undantagen ska kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Regeringen breddar också definitionen av studentbostäder till att inkludera all vuxenutbildning för att göra det möjligt för fler kommuner att erbjuda studentbostäder.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Lagrådsremissen: Lättnader i byggkraven för studentbostäder – Regeringen.se

Presskontakt
Ebba Gustavsson
Pressekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-12 70 488
ebba.gustavsson@regeringskansliet.se

Marknadsnyheter

“Vi behöver tillsammans enas om vettiga avtal, som sätter standard för branschen”

Published

5 månader ago

18 februari, 2025

Tanalys

Sveriges Radios Kulturnytt gör just nu en mycket välkommen granskning av villkoren i musikbranschen. Igår lyftes artisten Siw Malmkvists situation med ett avtal som inte förnyats på över 60 år. Hennes situation är tyvärr långt ifrån unik. Musikerförbundet har länge uppmärksammat att majorbolagen fortsätter att betala extremt låga royaltynivåer till artister vars kontrakt skrevs på 1960-talet – en tid då digital streaming inte existerade.

– Jag kan intyga att artisterna som talar ut i P1 är långt ifrån ensamma om sin situation och vi uppmanar deras artistkollegor att gå ut med sitt tydliga stöd till de som vågar bryta tystnaden om oskäliga ersättningar, säger Musikerförbundets ordförande Karin Inde.

Musiker och artister skapar det värde som skivbolagen tjänar pengar på, men ändå ser vi gång på gång hur bolagen behåller stora delar av intäkterna. Att en av Sveriges mest folkkära artister, med en karriär som sträcker sig över decennier, fortfarande har en oskälig royalty är ett tydligt bevis på branschens obalans.

– Tystnadskulturen kring prissättning är enbart bra för bolagen. Både artister och musiker skulle verkligen tjäna på att dela med sig till varandra om hur betalningar och dealar verkligen ser ut. Förstås i trygga, egna rum. Det är bara bolagen som tjänar på att vi inte pratar med varandra om pengar, säger Karin Inde.

Stort tack till de modiga artister som ser till att lyfta problematiken! För att vi ska få till en i grunden mer rättvis musikbransch behöver de stora parterna i sammanhanget – skivbolagen, musikerna och artisterna – göra som de flesta andra svenska branscher lyckas med:

– Vi behöver tillsammans enas om vettiga och balanserade avtal, som sätter standard för branschen. Musikerförbundet är redo att göra vår del i arbetet för bättre villkor i musikbranschen, frågan är om skivbolagen är redo, säger Karin Inde.

Karin Inde
Förbundsordförande
karin.inde@musikerforbundet.se
+46 (0)704447228

Musikerförbundet är fackförbundet för professionella musiker och artister. Vi arbetar för förbättrade upphovsrättsliga och arbetsrättsliga villkor och för att våra medlemmar ska få en rättvis del av de värden de skapar i samhället.

Marknadsnyheter

Bönor från egen kaffeskog, sump till jord – Viking Lines nya kaffe gör gott på många olika sätt

Published

5 månader ago

18 februari, 2025

Tanalys

Viking Lines resenärer dricker varje år 8,5 miljoner koppar kaffe. Nu satsar rederiet på ett helt nytt kaffe som ger minskade klimatutsläpp och bättre levnadsvillkor för odlarna. Kaffet från Slow Forest odlas på rederiets egen odling i Laos utan kemiska gödningsmedel, handplockas och rostas därefter i Danmark.

Allt kaffe som serveras på Viking Lines fartyg är nu hållbart producerat Slow Forest-kaffe, odlat på rederiets 75 hektar stora odling på högplatåerna i Laos och rostat i Danmark. Kaffeplantorna odlas bland träd på återbeskogad mark, i stället för på traditionellt skövlade plantager. Viking Lines odling ligger i en kolsänka där målsättningen är att plantera 30 000 träd, vilket innebär nästan 400 träd per hektar. Kaffeskogen förbättrar också den lokala biologiska mångfalden i området.

Odlingen, bearbetningen och rostningen av kaffet hanteras av Slow Forest Coffee. För företaget är det viktigt att produktionskedjan är rättvis och transparent. Utöver miljöfördelarna erbjuder Slow Forest bättre lönevillkor och sjukersättning för byns odlare.

”Den traditionella kaffetillverkningens koldioxidavtryck är stort och merparten av intäkterna går till Europa i stället för produktionsländerna. Vi ville göra annorlunda. Våra kunder vill göra hållbara val, och nu kan de njuta av sitt kaffe med bättre samvete än någonsin tidigare,” berättar Viking Lines restaurangchef Janne Lindholm.

Bönorna till Slow Forest-kaffet får sakta mogna i skuggan av träden, utan kemiska gödningsmedel. De plockas också för hand, vilket avsevärt förbättrar kaffets kvalitet och smak. Viking Lines nya kaffe består till 100 procent av Arabica-bönor, med en balanserad syrlighet samt smak av nötter och choklad. Rostningsprofilen har skapats av den världsberömda danska rostningsmästaren Michael de Renouard.

”Vi valde en mörkrost till fartygets kaffe, vilket passar både finländarnas och svenskarnas nuvarande smakpreferenser gällande rostning. Finländarnas smak gällande kaffe har under de senaste åren utvecklats mot en mörkare rostning. Innan vi gjorde vårt slutgiltiga val testades det nya kaffet i Viking Cinderellas bufférestaurang och personalmässen – och båda testgrupperna gav toppbetyg. Då 8,5 miljoner koppar kaffe bryggs varje år kan inget lämnas åt slumpen!” säger Janne Lindholm.

Viking Lines hållbarhetsmål stannar inte vid produktionskedjan. Kaffesump från fartygen återvinns nämligen som råmaterial för trädgårdsjord. Detta minskar avsevärt användningen av jungfrulig torv vid tillverkningen av mylla.

”Vi har som mål att allt som tagits ombord på fartygen som är möjligt att återvinna ska återanvändas eller återvinnas. Det gäller inte bara kaffet utan även matavfall och till exempel textilier som tas ur bruk. Ett bra exempel på vårt livscykeltänkande är att frityrolja från fartygets restauranger blir till biobränsle för den finska sjöfartsindustrin,” säger Viking Lines hållbarhetschef Dani Lindberg.

Slow Forest Coffee – 5 fakta:

Slow Forest Coffee är ett kaffeföretag som verkar i Laos, Vietnam och Indonesien i samarbete med över 500 lokala kaffeodlare.
Företaget grundades år 2019 av Pinja Puustjärvi, driven av en vilja att skydda skogarna i Laos och stötta lokala odlare. Puustjärvi bodde som barn i Laos på grund av sin fars arbete.
Kaffet odlas i restaurerade kaffeskogar, som binder stora mängder kol och ökar den biologiska mångfalden.
Det är viktigt för företaget att produktionskedjan är ansvarsfull och transparent, samt att verksamheten gynnar både miljön och de lokala samhällena.
Slow Forest Coffee betalar odlarna bättre ersättning än genomsnittet i Laos och erbjuder förmåner som underlättar deras liv: förskottsbetalningar, utbildning och möjligheten att låna pengar från en krisfond.

Mera infomation om Slow Forest Coffee här

Tilläggsinformation:

Janne Lindholm, restaurangchef

janne.lindholm@vikingline.com, tel. +358 400 744 806

Dani Lindberg, hållbarhetschef

dani.lindberg@vikingline.com, tel. +358 18 27 000

Johanna Boijer-Svahnström, informationsdirektör

johanna.boijer@vikingline.com, tel. +358 18 270 00

Christa Grönlund, informationschef

christa.gronlund@vikingline.com, tel. +358 9 123 51