Marknadsnyheter
Biokol minskar riskerna med DDT-förorenad mark

Biokol binder DDT effektivt så att giftet inte tas upp av djur som lever i jorden. Foto: Anja Enell, Statens geotekniska institut
Tusentals platser i Sverige är fortfarande förorenade av insektsgiftet DDT. Forskare på Chalmers har under tre år testat en ny metod, som minskar giftets spridning och miljörisker genom att binda det med biokol. När de blandade ner biokol i förorenad jord på en tidigare skogsplantskola lyckades de halvera mängden DDT som togs upp av daggmaskar i jorden. Metoden kan göra det möjligt att odla vissa grödor på mark som hittills har betraktats som obrukbar på grund av miljöriskerna.
Arvet från tidigare generationers användning av insektsgiftet DDT påverkar oss fortfarande. Under 50- och 60-talen användes ämnet för att bekämpa skadedjur, och trots att det har varit förbjudet i över femtio år finns det idag över 700 DDT-förorenade tidigare skogsplantskolor i Sverige – liksom tusentals handelsträdgårdar med liknande problematik.
Giftet har kopplats till en mängd negativa hälsoeffekter hos människor och djur, och bryts ned mycket långsamt. Det utgör en miljörisk eftersom det kan tas upp av marklevande organismer såsom daggmaskar. När dessa i sin tur äts av fåglar och andra djur börjar DDT ackumuleras längs näringskedjan, vilket betyder att rovdjuren i toppen av kedjan drabbas av högst gifthalter.
Forskare på Chalmers har nu testat en ny metod för att minska miljöriskerna med giftet, på en DDT-förorenad tidigare skogsplantskola på 23 hektar i Skåne.
– I våra fältförsök har vi blandat jorden med biokol och odlat olika växter, och det har visat sig att biokolet binder DDT till sig på ett effektivt sätt så att det inte kan tas upp av marklevande organismer, säger Paul Drenning, postdoktoral forskare vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik och försteförfattare till studien.
Billig och miljövänlig lösning på plats
Biokol är en miljövänlig produkt som liknar träkol, och som är billig att producera. Den binder föroreningar och kan förbättra markhälsan när den tillsätts i jord. Denna åtgärd kan också göras av klimatskäl, eftersom den innebär en långsiktig inlagring av kol i marken.
I mätningar kunde forskarna se att mängden DDT som fördes vidare till daggmaskar i jorden minskade med i snitt 50 procent där jorden hade blandats med biokol. Det tyder på att DDT:s biotillgänglighet hade sänkts – vilket innebär att jorden blir mindre giftig, och orsakar en lägre spridningsrisk via bioackumulering i djurens näringskedja eller utlakning till vatten.
Dessa minskade miljörisker skulle i sin tur kunna leda till att markägare kan börja odla igen på marker som idag ligger oanvända, inför beslut om hur man ska hantera den förorenade jorden.
– Att behandla förorenad mark i så här stora volymer är kostsamt och komplicerat. En vanlig lösning är att gräva upp och sedan transportera jorden till en deponi för farligt avfall, men det innebär att fina naturjordar förstörs och är inte en möjlig lösning för stora områden, säger Paul Drenning.
– Behandling med biokol på plats skulle alltså kunna göra att marken kommer till nytta i stället för att lämnas obrukad eller tömmas på jord, och dessutom till avsevärt lägre kostnad för både markägaren och för miljön.
Långsiktig effekt förväntas
Exempel på grödor som skulle kunna odlas på testområdet är frön till tall och gran, vall till djurfoder eller energiskog som salix (sälg, pil och vide). Behandlingen med biokol gör att också växter tar upp mindre DDT ur jorden, men de tar upp väldigt lite även utan behandling.
– Anledningen till att den förorenade marken lämnas obrukad idag är inte att det skulle finnas hälsorisker med grödorna, utan att markägaren är skyldig att åtgärda miljöriskerna med DDT. I väntan på utredning och beslut om det har marken legat oanvänd, säger Jenny Norrman, biträdande professor vid arkitektur och samhällsbyggnadsteknik och ledare för forskningsprojektet.
Biokol bryts ner mycket långsamt i jorden, och forskarna förväntar sig att effekten av behandlingen håller i sig under lång tid – kanske i decennier. De kommer att fortsätta med provtagningar på platsen under flera år framöver för att följa utvecklingen. Parallellt kommer de att utforska hur man skulle kunna skala upp försöket och blanda in biokol i jorden storskaligt, utan att behöva gräva upp stora volymer.
Stor potential för metoden
Att använda biokol för efterbehandling av förorenad jord är ovanligt idag. Så vitt forskarna vet har metoden inte testats tidigare på skogsplantskolor i Sverige, eller internationellt i samma typ av jord och klimat.
– Det finns ett stort intresse för att använda biokol i olika situationer, och inte bara för att hantera DDT utan också för att kunna binda metaller, polyaromatiska kolväten och andra föroreningar. Därför är det positivt att vi har kunnat se god effekt i våra försök, säger Paul Drenning.
Jord är en värdefull resurs med mycket långsam återbildningstakt – en enda centimeter jord kan ta hundratals år att bilda. Inom EU beräknas 60-70 procent av jordarna ha försämrad hälsa, och markföroreningar är en viktig orsak. Nu pågår ett aktivt arbete inom EU för att kunna kontrollera dessa föroreningar bättre. EU-kommissionens kommande markdirektiv innehåller nya stramare regler för hållbar markförvaltning och sanering av förorenade områden. För Sveriges del ställer direktiven krav på nya arbetssätt för att kunna ta hänsyn till markhälsa.
Förutom behandlingens effekt på DDT har Chalmersforskarna undersökt flera andra aspekter av markhälsa, till exempel effekter på markfunktioner som näringsomsättning, vattenreglering och inlagring av kol i marken. Studien är en demonstration av en generell metodik som forskarna har utvecklat för markhälsoutvärdering. Den är utformad för att kunna användas även ute i samhället, till exempel av markägare som behöver ta ställning till olika saneringsalternativ för förorenad mark.
Flera foton och en film om forskningen kan laddas ner via den här länken
Mer om den vetenskapliga studien:
Den treåriga studien genomfördes på en 23 hektar stor DDT-förorenad före detta skogsplantskola i skånska Kolleberga. Forskarna grävde upp jord från en 50×5 meter stor sektion, lade jorden i högar och blandade hälften med biokol. Sen grävdes 24 rutor, och jorden slumpades ut i rutorna i ett randomiserat försök där hälften av rutorna hade biokol inblandat. Rutorna planterades med fyra olika slags växter: pumpa, gräs, baljväxter och salix, med och utan biokol. Forskarna använde sedan fysiska, kemiska och biologiska indikatorer för att utvärdera markhälsan och undersöka effekterna av växtlighet tillsammans med biokol.
Artikeln A method for evaluating the effects of gentle remediation options (GRO) on soil health: Demonstration at a DDX-contaminated tree nursery in Sweden har publicerats i tidskriften Science of The Total Environment.
Studien är gjord av Paul Drenning, Yevheniya Volchko, Anja Enell, Dan Berggren Kleja, Maria Larsson och Jenny Norrman. Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola, Örebro universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Statens geotekniska institut.
Forskningen har finansierats av:
- Formas – ett forskningsråd för hållbar utveckling
- Tuffo (Teknikutveckling och forskning inom förorenade områden) – ett forsknings- och utvecklingsprogram som drivs av Statens geotekniska institut
- Cowifonden
- Sveriges geologiska undersökning
Samt med hjälp även från SveaSkog.
Mer om: biokol
Biokol är ett jordförbättringsmaterial med stor potential för flera olika tillämpningar. Det påminner om träkol och grillkol, men biokol produceras specifikt för att tillsättas i odlingsjord och har särskilda egenskaper som gör det lämpligt för att stabilisera föroreningar i jorden. Det framställs genom att organiskt avfall, exempelvis rester från skogs- och jordbruk, förbränns i en process utan syre – så kallad pyrolys.
Biokolets förmåga att binda till sig föroreningar liknar effekten hos aktivt kol, ett ämne som används bland annat för vattenrening och som behandling när människor har konsumerat vissa gifter.
Genom sin porösa struktur kan biokol också hjälpa till att hålla vatten, luft och näring i jord. Att öka markens bördighet med kol är en teknik som har använts i tusentals år världen över, till exempel genom svedjebruk.
Mer om: DDT
Diklordifenyltrikloretan (DDT) är ett insektsgift som introducerades 1942. Det förbjöds för över femtio år sedan, men finns fortfarande kvar i relativt höga halter i mark världen över. Ett exempel på hur det användes på 50- och 60-talen för att få bukt med skadedjur var att man doppade sticklingarna i DDT, ofta i kombination med att DDT spreds ut på marken.
DDT är ett hormonstörande miljögift som har kopplats till bland annat cancer, hjärtkärlsjukdom och fortplantningsproblem hos djur och människor. Eftersom det bryts ner mycket långsamt ackumuleras det i näringskedjan och drabbar därmed de stora rovdjuren hårdast – en grupp som också kan innefatta människan.
Mer om: EU:s markdirektiv som väntas beslutas 2025
Det finns uppskattningsvis 2,8 miljoner potentiellt förorenade områden i EU. För att ta itu med detta arv från tidigare förorenande verksamheter uppmanas medlemsstaterna i det föreslagna markdirektivet att:
- identifiera alla potentiellt förorenade områden
- kartlägga dem på ett öppet sätt i ett offentligt register
- undersöka dessa områden
- åtgärda oacceptabla risker för människors hälsa och miljön
Markdirektivets långsiktiga syfte är att uppnå god markhälsa i hela EU senast år 2050, i linje med EU:s nollvision för föroreningar. För att uppnå målen innehåller direktivet:
- en harmoniserad definition av markhälsa
- en omfattande och sammanhängande övervakningsram
- riktlinjer för hållbar markförvaltning och sanering av förorenade områden.
Källor:
https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/fororenade-omraden/nytt-jord–och-markdirektiv-for-europa/
https://environment.ec.europa.eu/publications/proposal-directive-soil-monitoring-and-resilience_en
För mer information, kontakta:
- Paul Drenning, postdoktoral forskare, avdelningen för geologi och geoteknik, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Chalmers tekniska högskola, 031-772 50 09, paul.drenning@chalmers.se
- Jenny Norrman, biträdande professor, avdelningen för geologi och geoteknik, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Chalmers tekniska högskola, 031-772 21 82, jenny.norrman@chalmers.se
- Yevheniya Volchko, docent, avdelningen för geologi och geoteknik, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Chalmers tekniska högskola, 031-772 21 16, yevheniya.volchko@chalmers.se
Alla forskarna talar svenska och engelska, och Yevheniya Volchko talar även ryska och ukrainska.
På Chalmers har vi podd-studior och filmutrustning på plats och kan bistå vid förfrågningar om tv-, radio- eller podd-intervjuer.
Johanna Wilde
Presskommunikatör
031-772 2029
johanna.wilde@chalmers.se
Chalmers tekniska högskola i Göteborg forskar och utbildar inom teknik och naturvetenskap på hög internationell nivå. Universitetet har 3 100 anställda, 10 000 studenter och utbildar ingenjörer, arkitekter och sjöbefäl. Med vetenskaplig excellens som grund utvecklar Chalmers kompetens och tekniska lösningar för en hållbar värld. Genom globalt engagemang och entreprenörsanda skapar vi innovationskraft, i nära samarbete med övriga samhället. Chalmers grundades 1829 och har än idag samma motto: Avancez – framåt. — Det är tillåtet att ladda ner, sprida och använda bifogade bilder och illustrationer, om inget annat anges, för publiceringar i samband med Chalmers pressmeddelanden så länge Chalmers och fotograf/illustratör står med som upphovsperson där möjlighet ges. Det är tillåtet att beskära och justera i materialet för att anpassa format för publikation men det är ej tillåtet att omarbeta originalet på ett sådant sätt att det ändrar den ursprungliga innebörden. Materialet är avsett att användas i redaktionellt syfte. Kommersiell användning, som del i marknadsföring av varor och tjänster, är inte tillåten. Vi vill att Chalmers och våra fotografer och illustratörer namnges i samband med publicering där det är möjligt enligt följande modell: Foto: Chalmers tekniska högskola| Förnamn Efternamn Grafik/Illustration: Chalmers tekniska högskola| Förnamn Efternamn
Marknadsnyheter
Regeringen föreslår lättnader i byggkraven för studentbostäder
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till lättnader i byggkraven för studentbostäder. Syftet är att öka möjligheterna till flexibilitet vid byggandet.
– På många studieorter är det svårt för studenter att hitta boende. Därför behöver byggregelverket förenklas. Syftet är att möjliggöra för fler studentbostäder genom sänkta byggkostnader och ökad flexibilitet, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.
Förslaget innebär att det blir möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Undantagen ska kunna tillämpas vid både nyproduktion och vid ändring av en byggnad.
Det ska vara möjligt att göra undantag för högst 80 procent av studentbostäderna i ett byggprojekt. Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla gällande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
Lagändringen ger större flexibilitet vid byggande av studentbostäder och skapar fler tänkbara sätt att utforma planlösningar. Till exempel kan bostadsytan minskas och fler bostäder rymmas inom en given yta.
De föreslagna undantagen ska inte hindra personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i sociala sammanhang. En studentbostad som omfattas av undantagen ska kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
Regeringen breddar också definitionen av studentbostäder till att inkludera all vuxenutbildning för att göra det möjligt för fler kommuner att erbjuda studentbostäder.
Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
Lagrådsremissen: Lättnader i byggkraven för studentbostäder – Regeringen.se
Presskontakt
Ebba Gustavsson
Pressekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-12 70 488
ebba.gustavsson@regeringskansliet.se
Marknadsnyheter
“Vi behöver tillsammans enas om vettiga avtal, som sätter standard för branschen”


Sveriges Radios Kulturnytt gör just nu en mycket välkommen granskning av villkoren i musikbranschen. Igår lyftes artisten Siw Malmkvists situation med ett avtal som inte förnyats på över 60 år. Hennes situation är tyvärr långt ifrån unik. Musikerförbundet har länge uppmärksammat att majorbolagen fortsätter att betala extremt låga royaltynivåer till artister vars kontrakt skrevs på 1960-talet – en tid då digital streaming inte existerade.
– Jag kan intyga att artisterna som talar ut i P1 är långt ifrån ensamma om sin situation och vi uppmanar deras artistkollegor att gå ut med sitt tydliga stöd till de som vågar bryta tystnaden om oskäliga ersättningar, säger Musikerförbundets ordförande Karin Inde.
Musiker och artister skapar det värde som skivbolagen tjänar pengar på, men ändå ser vi gång på gång hur bolagen behåller stora delar av intäkterna. Att en av Sveriges mest folkkära artister, med en karriär som sträcker sig över decennier, fortfarande har en oskälig royalty är ett tydligt bevis på branschens obalans.
– Tystnadskulturen kring prissättning är enbart bra för bolagen. Både artister och musiker skulle verkligen tjäna på att dela med sig till varandra om hur betalningar och dealar verkligen ser ut. Förstås i trygga, egna rum. Det är bara bolagen som tjänar på att vi inte pratar med varandra om pengar, säger Karin Inde.
Stort tack till de modiga artister som ser till att lyfta problematiken! För att vi ska få till en i grunden mer rättvis musikbransch behöver de stora parterna i sammanhanget – skivbolagen, musikerna och artisterna – göra som de flesta andra svenska branscher lyckas med:
– Vi behöver tillsammans enas om vettiga och balanserade avtal, som sätter standard för branschen. Musikerförbundet är redo att göra vår del i arbetet för bättre villkor i musikbranschen, frågan är om skivbolagen är redo, säger Karin Inde.
Karin Inde
Förbundsordförande
karin.inde@musikerforbundet.se
+46 (0)704447228
Musikerförbundet är fackförbundet för professionella musiker och artister. Vi arbetar för förbättrade upphovsrättsliga och arbetsrättsliga villkor och för att våra medlemmar ska få en rättvis del av de värden de skapar i samhället.
Marknadsnyheter
Bönor från egen kaffeskog, sump till jord – Viking Lines nya kaffe gör gott på många olika sätt


Viking Lines resenärer dricker varje år 8,5 miljoner koppar kaffe. Nu satsar rederiet på ett helt nytt kaffe som ger minskade klimatutsläpp och bättre levnadsvillkor för odlarna. Kaffet från Slow Forest odlas på rederiets egen odling i Laos utan kemiska gödningsmedel, handplockas och rostas därefter i Danmark.
Allt kaffe som serveras på Viking Lines fartyg är nu hållbart producerat Slow Forest-kaffe, odlat på rederiets 75 hektar stora odling på högplatåerna i Laos och rostat i Danmark. Kaffeplantorna odlas bland träd på återbeskogad mark, i stället för på traditionellt skövlade plantager. Viking Lines odling ligger i en kolsänka där målsättningen är att plantera 30 000 träd, vilket innebär nästan 400 träd per hektar. Kaffeskogen förbättrar också den lokala biologiska mångfalden i området.
Odlingen, bearbetningen och rostningen av kaffet hanteras av Slow Forest Coffee. För företaget är det viktigt att produktionskedjan är rättvis och transparent. Utöver miljöfördelarna erbjuder Slow Forest bättre lönevillkor och sjukersättning för byns odlare.
”Den traditionella kaffetillverkningens koldioxidavtryck är stort och merparten av intäkterna går till Europa i stället för produktionsländerna. Vi ville göra annorlunda. Våra kunder vill göra hållbara val, och nu kan de njuta av sitt kaffe med bättre samvete än någonsin tidigare,” berättar Viking Lines restaurangchef Janne Lindholm.
Bönorna till Slow Forest-kaffet får sakta mogna i skuggan av träden, utan kemiska gödningsmedel. De plockas också för hand, vilket avsevärt förbättrar kaffets kvalitet och smak. Viking Lines nya kaffe består till 100 procent av Arabica-bönor, med en balanserad syrlighet samt smak av nötter och choklad. Rostningsprofilen har skapats av den världsberömda danska rostningsmästaren Michael de Renouard.
”Vi valde en mörkrost till fartygets kaffe, vilket passar både finländarnas och svenskarnas nuvarande smakpreferenser gällande rostning. Finländarnas smak gällande kaffe har under de senaste åren utvecklats mot en mörkare rostning. Innan vi gjorde vårt slutgiltiga val testades det nya kaffet i Viking Cinderellas bufférestaurang och personalmässen – och båda testgrupperna gav toppbetyg. Då 8,5 miljoner koppar kaffe bryggs varje år kan inget lämnas åt slumpen!” säger Janne Lindholm.
Viking Lines hållbarhetsmål stannar inte vid produktionskedjan. Kaffesump från fartygen återvinns nämligen som råmaterial för trädgårdsjord. Detta minskar avsevärt användningen av jungfrulig torv vid tillverkningen av mylla.
”Vi har som mål att allt som tagits ombord på fartygen som är möjligt att återvinna ska återanvändas eller återvinnas. Det gäller inte bara kaffet utan även matavfall och till exempel textilier som tas ur bruk. Ett bra exempel på vårt livscykeltänkande är att frityrolja från fartygets restauranger blir till biobränsle för den finska sjöfartsindustrin,” säger Viking Lines hållbarhetschef Dani Lindberg.
Slow Forest Coffee – 5 fakta:
- Slow Forest Coffee är ett kaffeföretag som verkar i Laos, Vietnam och Indonesien i samarbete med över 500 lokala kaffeodlare.
- Företaget grundades år 2019 av Pinja Puustjärvi, driven av en vilja att skydda skogarna i Laos och stötta lokala odlare. Puustjärvi bodde som barn i Laos på grund av sin fars arbete.
- Kaffet odlas i restaurerade kaffeskogar, som binder stora mängder kol och ökar den biologiska mångfalden.
- Det är viktigt för företaget att produktionskedjan är ansvarsfull och transparent, samt att verksamheten gynnar både miljön och de lokala samhällena.
- Slow Forest Coffee betalar odlarna bättre ersättning än genomsnittet i Laos och erbjuder förmåner som underlättar deras liv: förskottsbetalningar, utbildning och möjligheten att låna pengar från en krisfond.
Mera infomation om Slow Forest Coffee här
Tilläggsinformation:
Janne Lindholm, restaurangchef
janne.lindholm@vikingline.com, tel. +358 400 744 806
Dani Lindberg, hållbarhetschef
dani.lindberg@vikingline.com, tel. +358 18 27 000
Johanna Boijer-Svahnström, informationsdirektör
johanna.boijer@vikingline.com, tel. +358 18 270 00
Christa Grönlund, informationschef
christa.gronlund@vikingline.com, tel. +358 9 123 51
-
Analys från DailyFX9 år ago
EUR/USD Flirts with Monthly Close Under 30 Year Trendline
-
Marknadsnyheter2 år ago
Upptäck de bästa verktygen för att analysera Bitcoin!
-
Marknadsnyheter5 år ago
BrainCool AB (publ): erhåller bidrag (grant) om 0,9 MSEK från Vinnova för bolagets projekt inom behandling av covid-19 patienter med hög feber
-
Analys från DailyFX11 år ago
Japanese Yen Breakout or Fakeout? ZAR/JPY May Provide the Answer
-
Analys från DailyFX11 år ago
Price & Time: Key Levels to Watch in the Aftermath of NFP
-
Marknadsnyheter2 år ago
Därför föredrar svenska spelare att spela via mobiltelefonen
-
Analys från DailyFX7 år ago
Gold Prices Falter at Resistance: Is the Bullish Run Finished?
-
Nyheter6 år ago
Teknisk analys med Martin Hallström och Nils Brobacke