Utsläpp från fartyg med så kallade skrubbrar gör stor skada i Östersjön. En ny studie från Chalmers visar att dessa utsläpp orsakat föroreningar som motsvarar samhällsekonomiska kostnader om över 7 miljarder kronor mellan 2014 och 2022. Samtidigt konstaterar forskarna att rederiernas investeringar i den omdiskuterade tekniken, där avgaser ”tvättas” och släpps ut i havet, redan är hemräknade för majoriteten av fartygen. Det innebär att branschen nu tjänar mångmiljardbelopp på att driva sina fartyg på billig tjockolja i stället för renare bränsle.

– Vi ser en tydlig intressekonflikt, där privata ekonomiska intressen uppnås på bekostnad av den marina miljön i ett av världens mest känsliga hav, säger Chalmersdoktoranden Anna Lunde Hermansson, som är en av författarna till den nya studien, publicerad i Nature Sustainability.

Studien har föranletts av den pågående förbudsdiskussionen om skrubbervatten − förorenat vatten som släpps ut från fartygens avgasreningssystem. Frågan är på agendan hos FN:s sjöfartsorgan IMO, och diskuteras på EU-nivå och i Sveriges riksdag, även om inga beslut om förbud ännu har fattats.

Anna Lunde Hermansson och Chalmerskollegorna Erik Ytreberg och Ida-Maja Hassellöv har i många år forskat om sjöfartens miljöpåverkan och bidrar med sin expertis i både internationella och nationella sammanhang. I en tidigare studie har de till exempel visat att mer än 200 miljoner kubikmeter miljöfarligt tvättvatten årligen släpps ut i Östersjön av fartyg med skrubberrening. Studien visade också att skrubbrarnas tvättvatten står för upp till 9 procent av de totala utsläppen av vissa cancerframkallande polycykliska aromatiska kolväten (PAH:er) i Östersjön. 

Kostnader för oljeutsläpp inte medräknade

I den nya studien räknade Chalmersforskarna på såväl externa kostnader för skrubberutsläppen, som på ekonomiska balansräkningar för över 3800 fartyg som investerat i skrubbertekniken. När det gäller kostnaderna som kan kopplas till försämringen av marina ekosystem visar studien att skrubbervatten-utsläppen mellan åren 2014 och 2022 totalt sett har förorenat till en kostnad på över 680 miljoner euro.

Uträkningarna är baserade på modeller för betalningsvilja för att undvika miljöskadliga utsläpp, men är enligt forskarna att betrakta som en underskattning. Exempelvis är inte direkta kostnader, i samband med utsläpp av tjockolja från fartyg som använder skrubbrar, medräknade. De mångmiljonbelopp som går åt för att sanera olja efter grundstötta fartyg, som exempelvis Marco Polo vid Blekinges kust i höstas, finns inte med i beräkningarna.  

– Om inte skrubbrarna funnits skulle inga fartyg alls ha tillåtits använda detta smutsiga bränsle. Därför är skrubberfrågan högst angelägen för att driva sjöfarten mot lägre miljöbelastning, säger Anna Lunde Hermansson.

Restriktioner i flera länder

När det gäller fartygsekonomin räknade forskarna på kostnaderna för att installera och underhålla skrubbersystemen, samt på de kostnadsbesparingar företagen kunde göra genom att driva fartygen med billigare och smutsigare bränsle i form av tjockolja. Alternativet hade varit ett dyrare bränsle med lägre svavelinnehåll.

Enligt beräkningarna har majoriteten av flottan som investerat i skrubbrar fått tillbaka sitt satsade kapital, och det sammanlagda överskottet, för alla drygt 3800 fartyg, ligger på 4,7 miljarder euro fram till och med år 2022. Forskarna konstaterar också att mer än 95 procent av det vanligaste skrubbersystemet (öppet system, så kallad open loop) är tillbakabetalat inom fem år.

– Från industrins håll framhålls det ofta att rederierna inte ska straffas för att de i god tro investerat i teknik som skulle lösa problemet med svavelutsläpp i luften. Våra beräkningar visar att investeringarna redan är avskrivna och att det därför inte är ett hållbart argument, säger Anna Lunde Hermansson.

Nyligen har Danmark beslutat att förbjuda utsläpp av skrubbervatten i så kallat territorialvatten, inom 12 sjömil från kusten. Ett flertal länder världen över, till exempel Tyskland, Frankrike, Portugal, Turkiet och Kina, har också beslutat om nationella förbud eller restriktioner.

I Sverige finns idag inget generellt förbud, även om vissa hamnar, till exempel Göteborgs hamn, förbjudit utsläpp av skrubbervatten inom sitt område. 

– Vi hoppas nu att frågan ska få prioritet även i den svenska riksdagen. Det här är en lågt hängande frukt för hur vi kan minska vår negativa påverkan på den livsviktiga marina miljön.

Mer om forskningen:

Artikeln ” Strong economic incentives of ship scrubbers promoting pollution” har publicerats i Nature Sustainability. Studien är genomförd av Anna Lunde Hermansson, Ida-Maja Hassellöv, Tiia Grönholm, Jukka-Pekka Jalkanen, Erik Fridell, Rasmus Parsmo, Jesper Hassellöv och Erik Ytreberg. Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola, Meteorologiska institutet i Finland och IVL, Svenska Miljöinstitutet.

Forskningen har finansierat av Havs- och vattenmyndigheten, Trafikverket och EU:s Horisont 2020.

Läs tidigare pressmeddelanden:

Forskning avslöjar stora utsläpp från fartygsavgasrening

Fartygens utsläpp i hamn hotar livsmiljön i havet

Mer om skrubbrar:

En skrubber kan enkelt beskrivas som ett reningssystem för de avgaser som bildas vid förbränning av tjockolja, som varit det vanligaste fartygsbränslet sedan 1970-talet. Havsvatten pumpas upp och sprayas över avgaserna, vilket gör att utsläppen av svavelföreningar inte når luften. Fartygen följer därmed de krav som infördes av Internationella sjöfartsorganisationen, IMO, år 2020. Problemet är att vattnet tar upp både svavlet från avgaserna, med kraftig försurning som följd, och föroreningar som tungmetaller och giftiga organiska föreningar. Det förorenade skrubbervattnet pumpas sedan ofta direkt ut i havet.

Sedan mitten av 2010-talet har antalet fartyg med skrubbrar ökat. Vid en studie som gjordes 2018 fanns 178 fartyg med skrubbrar i Östersjön – i dag räknar forskarna med minst det fyrdubbla. Globalt rör det sig om ungefär 5 000 fartyg, vilket motsvarar runt 5 procent av den totala fartygsflottan. Då det främst är fartyg med hög bränsleförbrukning som investerar i skrubbrar står dessa 5 procent för 25 procent av den globala efterfrågan på tjockolja.

Ett antal länder i världen har begränsat eller förbjudit utsläpp av skrubbervatten. Läs mer om detta i en rapport från International Council on Clean Transportation: Global update on scrubber bans and restrictions – International Council on Clean Transportation (theicct.org)
 

För mer information, kontakta:

Anna Lunde Hermansson, doktorand, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, Chalmers tekniska högskola, anna.lunde.hermansson@chalmers.se, 031 772 18 66

Erik Ytreberg, senior forskare, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, Chalmers tekniska högskola, erik.ytreberg@chalmers.se, 031 772 27 49 ​​​

Ida-Maja Hassellöv, biträdande professor, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, Chalmers tekniska högskola, ida-maja@chalmers.se, 031 772 31 39

Forskarna talar svenska och engelska, och kan finnas tillgängliga för live- och förinspelade intervjuer.
På Chalmers har vi poddcast-studior och filmutrustning på plats och kan bistå förfrågningar om tv-, radio- eller poddintervjuer.

Mia Halleröd Palmgren
Presskommunikatör
031 772 32 52
mia.hallerodpalmgren@chalmers.se

________________

Chalmers tekniska högskola i Göteborg forskar och utbildar inom teknik och naturvetenskap på hög internationell nivå. Universitetet har 3 100 anställda, 10 000 studenter och utbildar ingenjörer, arkitekter och sjöbefäl.

Med vetenskaplig excellens som grund utvecklar Chalmers kompetens och tekniska lösningar för en hållbar värld. Genom globalt engagemang och entreprenörsanda skapar vi innovationskraft, i nära samarbete med övriga samhället. 

Chalmers grundades 1829 och har än idag samma motto: Avancez – framåt.

—

Det är tillåtet att ladda ner, sprida och använda bifogade bilder och illustrationer, om inget annat anges, för publiceringar i samband med Chalmers pressmeddelanden så länge Chalmers och fotograf/illustratör står med som upphovsperson där möjlighet ges. Det är tillåtet att beskära och justera i materialet för att anpassa format för publikation men det är ej tillåtet att omarbeta originalet på ett sådant sätt att det ändrar den ursprungliga innebörden. Materialet är avsett att användas i redaktionellt syfte. Kommersiell användning, som del i marknadsföring av varor och tjänster, är inte tillåten.

Vi vill att Chalmers och våra fotografer och illustratörer namnges i samband med publicering där det är möjligt enligt följande modell:

• Foto: Chalmers tekniska högskola| Förnamn Efternamn
• Grafik/Illustration: Chalmers tekniska högskola| Förnamn Efternamn

Tid: Tisdag den 14 maj kl 13.30-14.00 (+ kl 14.35-15.00 Stora scenen)

Plats: ABB:s historiska monter, DO3:65, Elmia Automation, Jönköping
 

ABB Robotics firar 50 år sedan den banbrytande lanseringen av den första helelektriska mikrodatorstyrda industriroboten, IRB 6, utvecklad i Västerås. Detta uppmärksammar vi på Elmia Automation 2024 i monter DO2:40 där vi, utöver att ställa ut nyheter, även kommer visa delar av de senaste 50 årens robothistoria.

I vår delmonter D03:65 visas även delar av ABB:s historiska robotsamling. Ta chansen att se en 50 år gammal IRB 6 i drift, en unik möjlighet den 14 maj kl 13:30-14:00 – detta är den enda gången den kommer att vara igång. Träffa Hans Skoog, en veteran på ABB Robotics med över 25 år inom robotutveckling.

Hans Skoog kommer också att hålla föredrag om den tekniska logiken bakom IRB 6:s tillkomst och ABB/Asea:s framgång. Rubriken är ”ABB/ASEA Robotics – från pionjär 1974 till världsledande” och föredraget hålls på Stora scenen, Hall B, kl 14.35-15.00.

Media hälsas välkommen! Anmäl dig gärna senast måndag den 13 maj kl 12.00 till press@se.abb.com så att vi vet hur många som vill träffa Hans Skoog och besöka vår monter.

För frågor, vänligen kontakta:

Christine Gunnarsson,
ABB Sverige, presschef

Telefon: 072-461 20 00

Taggar:

Regeringen ger Boverket i uppdrag att genomföra en informationsinsats om så kallade enkelt avhjälpta hinder. Det kan till exempel vara trappsteg eller höga trösklar som hindrar tillgänglighet i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser.

– Genom detta uppdrag kan vi öka kunskapen hos kommuner och andra aktörer om hur de enkelt kan förbättra tillgängligheten i allmänna miljöer. En informationssatsning är i sig en viktig åtgärd för att undanröja enkelt avhjälpta hinder, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

– Tillgängligheten i allmänna miljöer behöver stärkas och kommunerna bär ett stort ansvar i det arbetet. Informationsinsatsen syftar till att stärka deras kompetens och kunskap om hur tillgängligheten kan stärkas. Det är en viktig åtgärd för att Sverige ska kunna uppnå det långsiktiga målet om att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

Regeringen ger Boverket i uppdrag att under 2024 genomföra en informations- och kommunikationsinsats om enkelt avhjälpta hinder. Insatsen ska baseras på lärande exempel från relevanta aktörer och syfta till att öka kommuners och andra aktörers kunskap om hur dessa hinder effektivt kan avhjälpas.

I plan- och bygglagen framgår att hinder mot tillgänglighet och användbarhet i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser ska avhjälpas om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa.

Några exempel på hinder som kan vara enkelt avhjälpta är enligt Boverket mindre nivåskillnader som exempelvis trappsteg eller höga trösklar, avsaknad av ledstänger, dålig ljudmiljö eller bristande kontrastmarkering och bristande varningsmarkering.

Boverket har tidigare identifierat en informationssatsning som en av de viktigaste åtgärderna för att undanröja enkelt avhjälpta hinder.

Boverket ska när uppdraget utförs inhämta synpunkter från Myndigheten för delaktighet, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) samt ett urval av kommuner, fastighetsägare och funktionshinderorganisationer.

Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2025.

Genvägar
Enkelt avhjälpta hinder (PBL Kunskapsbanken på boverket.se)
Ansvaret för att åtgärda enkelt avhjälpta hinder (boverket.se)

Fakta
Boverket har enligt myndighetens instruktion ett samlat ansvar för funktionshindersfrågor med anknytning till sitt verksamhetsområde och ska inom ramen för det ansvaret vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda aktörer.

Presskontakter
Ebba Gustavsson
Pressekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-12 70 488
ebba.gustavsson@regeringskansliet.se

Karl Opdal
Pressekreterare hos socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall 
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-128 48 03
karl.opdal@regeringskansliet.se