Marknadsnyheter

Bixias prognos för 2025: ”kan bli ett av de billigaste elåren någonsin”

Published

2 år ago

22 januari, 2025

Tanalys

I snitt låg elpriset i system år 2024 på 36 euro per MWh, vilket är det lägsta sedan det extremt blöta året 2020. Även 2025 ser ut att bli ett riktigt lågprisår till följd av lågkonjunktur, milt vinterväder och extremt mycket vatten i vattenmagasinen. Om dagens väderprognoser slår in kan 2025 bli ett av de billigare elåren någonsin. Det visar elbolaget Bixias prognos för 2025.

År 2024 går till historien som ett överlag lugnt år på elprismarknaden, om än med tidvis stora prisvariationer. Elpriset var dubbelt så högt i södra delarna av Sverige, 50 euro per MWh, jämfört med norra Sverige, där snittet låg på 25 euro per MWh. (Se bilaga – årskavalkad elåret 2024). När Bixia tittar i kristallkulan för 2025 syns ett år som fortsätter präglas av ett lågt elbehov till följd av lågkonjunkturen i Europa kombinerat med milt vinterväder. Samtidigt är den hydrologiska balansen ovanlig stark.

– I dagsläget ser vi ingen risk för att elpriset kommer att dra iväg 2025, eftersom den svaga europeiska industrin medför ett lågt elbehov och ett lågt gasbehov. Blir väderprognoserna som indikeras går vi i stället mot ett nytt 2020, som var det billigaste året någonsin, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Väderprognoserna pekar på en mild och blöt vinter utan längre perioder av kyla, vilket ger en låg elförbrukning. Det lågtrycksbetonade vädret innebär dessutom både en ökad vindkraftsproduktion och större påfyllnad av vattenmagasinen än vad som är normalt för säsongen. –

– Om vi fortfarande har mycket vatten och snö när vi går in i april, samtidigt som solkraften börjar kicka in, lär elpriserna bli mycket låga långt in på hösten. Det har marknaden insett och därför har vi har fått se stora nedgångar på de nordiska terminerna, som prognostiserar de kommande elpriserna. De har verkligen säckat ihop totalt den senaste tiden, säger Johan Sigvardsson.

Terminerna för februari har sedan den tredje december gått ned från 60 euro/MWh till 33 euro, vilket är extremt billigt för årets normalt kallaste månad och därmed högst förbrukning. Kvartal tre och fyra kan båda handlas för under 20 euro på elterminsmarknaden i dagsläget. Helårsterminen för 2025 stängde på 33 euro precis innan årsskiftet.

Flera omständigheter påverkar elpriset
Förutom vädret kan en rad andra omständigheter komma att påverka elpriset under 2025, enligt Bixias analys:

Svag europeisk industri
Den svaga europeiska industrin medför ett lågt elbehov och ett lågt gasbehov, vilket gör risken för priser som drar i höjden minimal.

Den hydrologiska balansen
I stunden har vi en mycket stark hydrologisk balans med ett överskott på 20 TWh, vilket beror på den milda hösten och de senaste veckornas rikliga nederbörd. Blir vintern som förutspått fortsatt mild kommer elförbrukningen vara låg, vilket gör att vattenresurserna inte går åt. Om den hydrologiska balansen fortfarande är stark när solkraften ökar i vår kommer elpriserna hålla sig på en låg nivå över sommaren och långt in på hösten.

Stark energibalans
Flertalet energikrävande industriprojekt i norr skjuts på framtiden samtidigt som kapaciteten att producera el kontinuerligt ökar. Konsekvensen blir en elproduktion som med råge överstiger förbrukningen vilket leder till lägre elpriser. Inte förrän 2029 väntas en större ökning av elförbrukningen, enligt Bixias prognos.

Mer förnybar energi
Att den förnybara energin ökar bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Samtidigt ger den kraftfulla utbyggnationen av solkraft och den växande vindkraften fler toppar och dalar då elproduktionen blir alltmer väderberoende. Antalet timmar med negativa priser till följd av stor andel solkraft och låg förbrukning väntas öka i antal under 2025. Rejäla toppar väntas också vid tillfällen då vindkraften inte levererar samtidigt som förbrukningen är hög.

Gaspriset och oroligheter i omvärlden
Oroligheter i Mellanöstern, att Kina febrilt försöker få igång sin industri via storskaliga stimulanser och att den sista kubikmetern gas flödat från Ryssland till Ukraina har fått till följd att gaspriset i skrivande stund handlas till det högsta priset på 15 månader, även om det ser ut att bli klart billigare igen in mot nästa vinter. Samtidigt påverkar politiska kriser i Tyskland och Frankrike elmarknaden. Det kan under året påverka elpriset.

Donald Trump tillträder som president med löften till exempel att driva igenom handelstullar kan också ge turbulens på elmarknaden. Europeisk industri går riktigt svagt, särskilt bilindustrin, och om Kina inte kan sälja bilar till USA utan prisdumpar leveranser till Europa kommer det förvärras ytterligare.

– Det kommer bli ett turbulent år på många sätt, både på aktiebörsen och elbörsen, säger Johan Sigvardsson.

Bilaga:

Årskavalkad 2024

2024 blev det billigaste året sedan det extremt blöta 2020 med ett genomsnittspris som stannade vid 36 euro per MWh, alltså en bra bit under vad terminen stängde på för ett år sedan. SE1-SE2 snittade på 25 euro medan SE3 och SE4 landade på 36 respektive 50 euro.

Viktiga händelser på elmarknaden 2024

Januari 2024 – årets dyraste månad

December 2023 var kall och det blev allt torrare i vattenmagasinen. Helårskontraktet klättrade stadigt in mot nyår och stängde på 58 euro per MWh. Kylan bet sig kvar och Trettonhelgen gav årets kallaste dagar. Stora delar av januari kopplades vi mot de tyska priserna och månaden blev årets dyraste.

Februari – billigast under första kvartalet

Vid månadsskiftet januari-februari fick vi ett väderomslag och februari bjöd på ett par riktigt milda och blåsiga veckor vilket medförde att februari, som på terminsmarknaden brukar prissättas som den dyraste månaden, faktiskt blev den billigaste under det första kvartalet.

Mars-april – negativa priser på kontinenten

Rekordtidigt, redan ett par gånger i mars, fick vi en försmak av vad som komma skulle när det bjöds på negativa priser dagtid på kontinenten. Resultatet av den kraftfulla utbyggnationen av solkraft i tillägg till den dito växande vindkraften hade börjat visa sig. Resten av året blev det bara mer och mer av den varan, och begreppet ankkurva nämndes allt oftare i elbranschen. Innebörden är att timmarna från lunch och fram till kvällen ofta gav dygnets lägsta elpris innan det blir dyrare via högre last och solnedgång på kvällen.

April – höga fyllnadsgrader borgar för mindre vinterproblem

I Europa blev även den gångna vintern mycket mild med lågt uppvärmningsbehov (gasförbrukning) som följd. När vintern är att betrakta som helt över, första april, låg fyllnadsgraderna i vattenmagasinen på drygt 50 procent och det stod tidigt klart att det inte skulle bli några problem med påfyllnad inför kommande vinter. Detta hade redan börjat återspegla sig i prissättningen på gasmarknaden som var på den lägsta nivån sedan energikrisen började sommaren 2021.

Billig el från maj och framåt

Från maj och framåt blev därmed elen väldigt billig. Finland, som numera är ett överskottsområde till följd av utbyggd vindkraft och kärnkraft, bidrar till att de själva ihop med de svenska elområdena SE1-SE3, blir ett så kallat lokalt regionöverskott som inte går att exportera söderut. Finland blev under 2024 det europeiska land som hade flest negativa timpriser på el, 721 stycken eller drygt 8 procent. Med sedvanlig högsäsong för kärnkraftsrevisioner och därmed begränsad överföringskapacitet kopplas SE4 mot Tyskland, men tack vare de många billiga eftermiddagstimmarna som kunde importeras blev sommarperioden maj – september förhållandevis billig med 40 euro per MWh i snitt. Än lägre i SE1-SE3 med snittpriser i spannet 14 – 17 euro.

Augusti – nytt lägstarekord

Faktum är att augusti blev nytt rekordlägsta i SE3 med 7,41 euro per MWh i snitt. I kronor räknat tangerar det juli 2015 när det var väldigt blött, men då var också EUR/SEK på en helt annan nivå.

Oktober – årets billigaste månad i syd

Även oktober blev mild och årets billigaste månad i SE4.

November – elmarknaden hickar till

Tidigt i november blev det så dags att lära sig ytterligare ett nytt ord, denna gång på tyska. ”Dunkelflaute”, på svenska mörkerstiltje, fick elmarknaden att hicka till med innebörden att varken solkraft eller vindkraft producerade i princip någonting. Av Tysklands cirka 100 gigawatt installerad vindkraft var produktionen mindre än 1 GW. Gamla reservkraftverk med oljeeldning tvingades in i produktionsmixen och dessa ville naturligtvis ha betalt därefter.

December – pristopp i södra Sverige

Novemberfenomenet återkom vid lucia och skickade upp priset till som högst 10,80 kr/kWh vilket är det högsta tyska priset på 18 år. Södra Sverige sögs med och toppade på 8 kr/kWh vilket är i nivå med när det var som värst under augusti och december 2022.

Precis som med den stora mängden negativa priser är motsatsen något som lär återkomma när planerbar produktion är nerlagd och det är vindstilla vid hög förbrukning. 2024 avslutades milt och med en arbetstagarhelg med dämpade priser.

För mer information kontakta:
Presskontakt Bixia, vid frågor om elpriser och elmarknad dagtid, 0723-80 40 40
Presskontakt Bixia, 013-20 91 40

Bixia arbetar aktivt för att öka andelen lokalproducerad el och är idag ett av de elbolag som köper in störst andel förnybar och lokalproducerad el i Sverige. Företaget utvecklar hållbara energitjänster anpassade efter framtidens elmarknad och omsatte 5,9 mdkr under år 2023.
Läs mer på www.bixia.se

Marknadsnyheter

Investerarens guide till säljtratten: Varför intäkter är en laggande indikator

Published

3 månader ago

4 juni, 2026

Skribent

Som investerare eller trader är du van vid att leta efter mönster och indikatorer som kan förutsäga framtida prisrörelser. Inom teknisk analys (TA) skiljer vi noga på ledande indikatorer (som ger signaler innan en trend vänder) och laggande indikatorer (som bekräftar en rörelse som redan skett). Samma obarmhärtiga logik gäller när vi analyserar fundamentan och tillväxtpotentialen i B2B-bolag.

När kvartalsrapporten släpps stirrar marknaden sig ofta blind på omsättningstillväxt och sista raden. Men sanningen är att dagens intäkter är den ultimata laggande indikatorn. Den omsättning ett B2B-bolag redovisar idag är resultatet av sälj- och marknadsaktiviteter som genomfördes för sex, nio eller tolv månader sedan. Att köpa en aktie enbart baserat på historisk omsättning är som att handla ett index baserat enbart på ett glidande medelvärde – du agerar på gammal information.

För att verkligen förstå ett bolags framtida kassaflöden och fundamentala styrka måste du titta på toppen av deras säljtratt. Det är där de ledande indikatorerna finns.

Säljpipelinen som ledande indikator

Ett bolags säljpipeline (det samlade värdet av alla pågående affärsmöjligheter) är i teorin den bästa ledande indikatorn för framtida intäkter. Om pipelinen växer idag, bör intäkterna växa imorgon. Men precis som i teknisk analys är inte alla signaler tillförlitliga. Marknaden är full av ”falska utbrott” och ”bull traps”.

Många bolag pumpar upp sin pipeline med orealistiska affärsmöjligheter för att lugna styrelsen eller marknaden. Säljarna lägger in företag som visat ett vagt intresse, men som saknar budget eller mandat att fatta beslut. Detta skapar en illusion av framtida tillväxt.

När ledningen styr bolaget efter denna uppblåsta pipeline – man kanske anställer mer leveranspersonal eller drar på sig fasta kostnader i tron att intäkterna är på väg – och affärerna sedan inte materialiseras, slår det skoningslöst mot marginalerna nästa kvartal. En ostrukturerad pipeline är lika farlig som felkalibrerad algoritm; ”Garbage in, garbage out”.

Att skapa en sann signal

Hur bygger ett företag en pipeline som faktiskt utgör en sann signal för framtida intäkter? Svaret ligger i hur inflödet av nya affärsmöjligheter hanteras och filtreras i det allra första ledet.

För att eliminera bruset måste bolag etablera rigorösa processer i toppen av tratten. Detta innebär att sluta mäta fåfänga mätetal som ”antal samtal” och istället fokusera på konverteringskraft och relevans. Genom att integrera professionell och kvalificerad mötesbokning säkerställer företaget att endast de prospekt som har ett faktiskt affärsbehov, rätt beslutsfattare och finansiella muskler tillåts komma in i säljpipelinen.

När denna filtrering sköts med strategisk precision, förvandlas pipelinen från en lista med förhoppningar till en matematisk sannolikhetskalkyl. Det är detta som skiljer bolag med hög volatilitet i sina intäkter från bolag med en förutsägbar, maskinell tillväxt.

Värderingsmultipeln och förutsägbarhet

Varför är detta kritiskt ur ett investerarperspektiv? Finansmarknaden, oavsett om det handlar om börsen, Private Equity eller riskkapital, avskyr osäkerhet och älskar förutsägbarhet.

Ett bolag vars intäkter bygger på en handfull ”stjärnsäljares” ostrukturerade nätverkande bär på en enorm operativ risk. Deras intäkter kommer att vara volatila. Å andra sidan, ett bolag som har byggt en kommersiell arkitektur där de exakt vet hur stor bearbetningsinsats som krävs för att generera en viss intäkt i framtiden, premieras alltid.

Dessa bolag handlas till högre multiplar (P/E eller EV/EBITDA) just för att deras kassaflöden har en lägre riskpremie. Som investerare eller analytiker bör du därför alltid ställa dig frågan: Hur ser maskineriet ut innan affären ens blir en siffra i kvartalsrapporten? Det är där du hittar bolagets sanna momentum.

Marknadsnyheter

Slutet för 10-årsavtalen: Flexibla kontor som företagets krisberedskap

Published

3 månader ago

3 juni, 2026

Skribent

Under det senaste decenniets dopade ekonomi, drivet av nollräntor och billigt kapital, byggde många företag upp enorma fasta kostnader. Det var en era präglad av hybris där bolag glatt signerade 5- eller 10-åriga kommersiella hyreskontrakt för prestigefyllda kontorslandskap, i tron att tillväxten var linjär och evig. Sedan kom räntechocken, inflationen och den geopolitiska oron.

När vi idag diskuterar krisberedskap och resiliens inom näringslivet (”business prepping”) handlar det inte bara om att bygga en likviditetsbuffert för sämre tider. Det handlar om att systematiskt eliminera fasta kostnader och skapa maximal operativ agilitet. I det perspektivet har det traditionella kontorsavtalet förvandlats från en trygghet till en massiv finansiell risk – en regelrätt ”Single Point of Failure” (SPOF) i företagets balansräkning.

Den statiska hyreskostnaden som en SPOF

Det traditionella kommersiella fastighetsmaskineriet bygger på att överföra risk från fastighetsägaren till hyresgästen. Företag låser in sig i långa, oflexibla avtal som indexuppräknas årligen. Om marknaden viker och bolaget måste minska sin personalstyrka med trettio procent, sitter de fortfarande fast med samma enorma overheadkostnad för ekar tomma kvadratmeter.

I en stagnerande eller volatil makroekonomi är kostnadselasticitet – förmågan att omedelbart kunna skala upp eller ner sina utgifter i takt med intäkterna – skillnaden mellan överlevnad och konkurs. Att binda upp framtida kassaflöden i ett decennium för att förvara skrivbord är helt enkelt inte rationell riskhantering längre.

Affärsmässig prepping och ”Space-as-a-Service”

Detta är den fundamentala drivkraften bakom skiftet från traditionella kontor till flexibla kontorshotell och coworking-hubbar (”Space-as-a-Service”). För ett framåtblickande företag är detta ett led i sin strategiska krisberedskap.

Genom att sitta på ett modernt kontorshotell köper bolaget sig friheten att vara agil. Växer företaget snabbt kan man addera fler rum över en natt. Slår en recession till och personalstyrkan måste bantas, kan företaget minska sin kontorsyta med en månads varsel. Kostnaden rör sig därmed i perfekt symbios med företagets aktuella behov och ekonomiska bärkraft, istället för att vara en stel kvarnsten runt halsen.

Delningsekonomi för minimerad overhead

Den andra aspekten av denna riskminimering handlar om resursutnyttjande. En stor del av den dyra kvadratmeterytan i traditionella kontor består av receptioner, lounger, kök och stora styrelserum – ytor som står ekande tomma uppåt 80 procent av arbetsveckan, men som företaget likväl betalar fullt pris för varje månad.

På ett kontorshotell delas denna infrastruktur. Företaget betalar enbart för sin kärnyta. När ledningsgruppen väl behöver stänga in sig för kvartalsplanering, eller när det är dags att samla kunder och partners, betalar man inte för ett ständigt tomt representationsrum. Istället nyttjar man delad infrastruktur och bokar en konferens i Malmö exakt de dagar behoven uppstår. Kostnaden blir en tillfällig, rörlig utgift i stället för en permanent, fast overhead.

Flexibilitet är den nya tryggheten

Illusionen av att ett eget, stort och fast kontor är ett tecken på stabilitet är borta. I dagens makroekonomiska klimat är stabilitet synonymt med flexibilitet.

Företag som strategiskt undviker långa inlåsningseffekter skyddar sina marginaler, säkrar sitt kassaflöde och behåller manöverutrymmet oavsett vad som händer med räntan, inflationen eller konjunkturen. Att flytta verksamheten till en flexibel hubb är inte bara en kontorsfråga – det är modern, ekonomisk krishantering.

Marknadsnyheter

Nordtech gör en IPO på Stockholmsbörsen

Published

3 månader ago

3 juni, 2026

Skribent

Nordtech har pratat om en IPO redan för några år sedan och på senare tid har mjukvarubolag tagit stryk på grund av rädslan för AI. Men Nordtech låter sig inte avskräckas utan tror på det man gör. Tre miljarder kronor kommer företaget att vara värt, dvs det är vad post money-värderingen kommer att vara efter IPO-erbjudandet.

Erbjudande backas upp av flera välkända namn så vi kan räkna med att den här börsnoteringen kommer att gå i mål på ett helt galant sätt.

I skrivande stund har ännu ingen analytiker kommit ut med en rekommendation så det ska bli intressant att se vad de säger, även om det känns som att det kommer att vara tecknarekommendationer.

Här är ankarinvesterarna: