Det finns många varianter av så kallade bägarceller i tarmen, visar en ny studie från Göteborgs universitet, som också visar att dessa celler har olika funktioner. Studien pekar på att brister hos en viss typ av bägarcell kan vara en bidragande orsak till den inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös kolit.

Hela tarmens insida är täckt av ett tunt slemlager som skyddar den ömtåliga slemhinnan från bakterier eller andra mikroorganismer. Om mikroorganismerna får upprepad kontakt med vår tarmslemhinna kan det leda till inflammation och även cellförändringar, vilket ökar risken för tarmcancer. I en frisk tjocktarm är slemlagret upp mot en millimeter tjockt. Lagret förnyas helt varje timme, och bildas av en särskild celltyp som kallas bägarceller.

Många olika bägarceller

I den nu aktuella studien, som är publicerad i tidskriften Science, har forskarna skiljt ut bägarceller från andra celler och undersökt vilka proteiner varje enskild bägarcell uttrycker. Det visade sig att det finns många olika undertyper av dessa celler, och att funktionen för bägarcellerna varierar mer än forskningen tidigare förstått.

– Vi tror att detta är viktig kunskap för att framöver kunna påverka tarmens skyddsfunktion. Systemet som upprätthåller det skyddande slemlagret i tarmen verkar kunna ändra sina funktioner och det skulle man kunna utnyttja genom att omprogrammera det med olika signaler, exempelvis genom nya läkemedel, säger Malin Johansson, docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som lett forskningen bakom den aktuella studien.

Kopplas till ulcerös kolit

Den del av slemlagret som är mest ogenomträngligt bildas av körtlar i tarmen. Forskarlaget studerade särskilt en av de specifika typerna av bägarceller, som finns på den yttersta slemhinneytan. Dessa bägarceller bidrar med en annan typ av slem, som bidrar till skyddet i tarmen men som tillåter att vissa näringsämnen släpps igenom.

– Om dessa specifika celler har en nedsatt funktion ser vi att det uppstår oskyddade cellytor som leder till inflammation, både i studier på möss och på prover från patienter med ulcerös kolit, säger Malin Johansson.

Tycks orsaka skada i slemskyddet

I studien verkade dessa särskilda bägarceller stötas av från slemhinnan tidigare än normalt hos patienter med ulcerös kolit, vilket innebar att cellerna blev färre.

– Till vår förvåning kunde vi observera detta både hos patienter med aktiv ulcerös kolit och hos dem som var tillfälligt symtomfria. Det tyder på att för tidig avstötning av de särskilda bägarceller vi studerat orsakar ett skadat slemskydd och att detta är en bidragande orsak till inflammatorisk tarmsjukdom. Det skulle även kunna vara en bidragande förklaring till den ökade cancerrisk som finns hos dessa patienter, säger Malin Johansson.

Det finns cirka 30 000 personer i Sverige med ulcerös kolit, som är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som går i skov.

Titel: An intercrypt subpopulation of goblet cells is essential for colonic mucus barrier function 

Kontakt
Malin Johansson, docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet: 072–961 05 01; malin.johansson@medkem.gu.se

Elin Lindström, presskontakt
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Telefon: 076–618 3037
E-post: elin.lindstrom@gu.se

Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets medicinska fakultet med utbildning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 4 851 helårsstudenter, 942 forskarstuderande och 1 774 anställda, www.gu.se/sahlgrenska-akademin