Connect with us

Marknadsnyheter

Copernicus: De globala temperaturrekorden fortsätter – varmaste aprilmånad som uppmätts

Published

on

All ytterligare information här: https://sites.ecmwf.int/data/c3sci/bulletin/202404/press_release/
Användare: user
Lösen: yE4kxF

Copernicus

Avvikelse i ytluftens temperatur för april 2024 i förhållande till aprilgenomsnittet för perioden 1991-2020. Källa: ERA5. Källa: Copernicus Climate Change Service/ECMWF.
LADDA BILD LADDA DATA

Copernicus Climate Change Service (C3S), implementerat av European Centre for Medium Range Weather Forecasts på uppdrag av Europeiska kommissionen, publicerar rutinmässigt månatliga klimatbulletiner som rapporterar om förändringar som observerats i den globala ytlufttemperaturen, havsisen och hydrologiska variabler. Alla de rapporterade fynden är baserade på datorgenererade analyser och enligt ERA5 med hjälp av miljarder mätningar från satelliter, fartyg, flygplan och väderstationer runt om i världen.

Copernicus 

Månatliga avvikelser i den globala yttemperaturen (°C) i förhållande till 1850–1900 från januari 1940 till april 2024, plottade som tidsserier för varje år. 2024 visas med en tjock gul linje, 2023 med en tjock röd linje och alla andra år med tunna linjer skuggade efter decennium, från blått (1940-talet) till tegelrött (2020-talet). Källa: ERA5. Källa: C3S/ECMWF.
LADDA BILD / LADDA DATA

Viktiga händelser för luft- och havsytetemperaturer under april 2024:

  • April 2024 var globalt sett varmare än någon tidigare uppmätt aprilmånad, med en genomsnittlig ERA5-lufttemperatur på 15,03°C, 0,67°C över genomsnittet för april 1991-2020 och 0,14°C över den tidigare toppnoteringen i april 2016.
  • Detta är den elfte månaden i rad som är den varmaste i ERA5-dataposten för respektive månad under året. Även om det är ovanligt, inträffade en liknande rad av månatliga globala temperaturrekord tidigare under 2015/2016.
  • April var 1,58°C varmare än en uppskattning av aprilgenomsnittet för 1850-1900, den förindustriella referensperioden. 
  • Den globala medeltemperaturen för de senaste 12 månaderna (maj 2023 – april 2024) är den högsta som registrerats, med 0,73°C över genomsnittet för 1991-2020 och 1,61°C över det förindustriella genomsnittet 1850-1900. 
  • Den genomsnittliga europeiska temperaturen för april 2024 var 1,49°C över genomsnittet för april 1991-2020, vilket gör månaden till den näst varmaste aprilmånad som registrerats i Europa.
  • Temperaturerna var mest över genomsnittet i Östeuropa. Norden och Island hade temperaturer under genomsnittet. Medeltemperaturen döljer dock kontrasten mellan varmare och kallare temperaturer i början och slutet av april i Västeuropa.
  • Utanför Europa var temperaturerna mest över genomsnittet i norra och nordöstra Nordamerika, Grönland, östra Asien, nordvästra Mellanöstern, delar av Sydamerika och större delen av Afrika.
  • El Niño-effekten i östra ekvatoriala Stilla havet fortsatte att försvagas men havslufttemperaturerna i allmänhet förblev på en ovanligt hög nivå. 
  • Den globala havsytetemperaturen (SST) i genomsnitt för april 2024 över 60°S–60°N var 21,04°C, det högsta värdet som registrerats för månaden, marginellt under de 21,07°C som registrerades för mars 2024.
  • Detta är den trettonde månaden i rad som den globala havsytetemperaturen har varit den varmaste uppmätta för respektive månad på året.

Copernicus

Den dagliga havsytetemperaturen (°C) i genomsnitt över det extrapolära världshavet (60°S–60°N) för 2023 (orange) och 2024 (mörkröd). Alla andra år mellan 1979 och 2022 visas med grå linjer. Dygnsmedelvärdet för referensperioden 1991–2020 visas med en streckad grå linje. Källa: ERA5. Källa: Copernicus Climate Change Service/ECMWF.
LADDA BILD / LADDA DATA

Kommentar från Carlo Buontempo, Director för Copernicus Climate Change Service (C3S): ”El Niño nådde sin kulmen i början av året och havsytetemperaturerna i östra tropiska Stilla havet är nu på väg tillbaka mot neutrala förhållanden. Men även om temperaturvariationer i samband med naturliga cykler som El Niño kommer och går, kommer den extra energi som lagras i havet och atmosfären genom ökande koncentrationer av växthusgaser fortsätta att driva den globala temperaturen mot nya rekord.”

Copernicus

Anomalier och extremer i havsytans temperaturpercentiler i april 2024. Färgkategorierna avser percentilerna av temperaturfördelningarna för referensperioden 1991–2020. De extrema kategorierna (”Svalast” och ”Varmast”) avser perioden 1979–2024. Värdena beräknas endast för de isfria haven. Områden som är täckta av havsis och shelfisar i april 2024 visas i ljusgrått. Källa: ERA5. Källa: Copernicus Climate Change Service/ECMWF.
LADDA BILD / LADDA DATA

Hydrologiska höjdpunkter i april 2024:

  • I april 2024 var det övervägande blötare än genomsnittet i större delen av nordvästra, centrala och nordöstra Europa. 
  • Större delen av södra Europa, inklusive stora delar av östra Spanien, Italien, västra Balkan, Turkiet, Ukraina, södra Ryssland samt Island, var torrare än genomsnittet.
  • I april 2024 var förhållandena blötare än genomsnittet i centrala, östra och södra Nordamerika, i Centralasien, länderna i Persiska viken, östligaste Asien, östra Australien, södra Brasilien; Kraftiga regn ledde ofta till översvämningar. 
  • Torrare förhållanden än normalt observerades i delar av norra Mexiko, runt Kaspiska havet och den tibetanska platån. Större delen av Australien var också torrare än normalt.

Havsisläget i april 2024

  • Havsisens utbredning i Arktis var cirka 2 procent lägre än normalläget, vilket är en relativt liten negativ avvikelse jämfört med de avvikelser som de senaste tio åren registrerats i april.
  • Liksom i mars var avvikelserna i havsiskoncentrationen blandade över Norra ishavet. Koncentrationerna i Grönlandshavet låg kvar över genomsnittet, vilket har varit ett stående inslag sedan oktober. 
  • Havsisens utbredning i Antarktis var 9 procent lägre än normalt, den tionde lägsta utbredningen för april i satellitdata, vilket är en fortsättning på ett mönster av frekventa stora negativa avvikelser som observerats sedan 2017. 
  • Liksom i februari och mars var koncentrationerna av havsis mest under genomsnittet i norra Weddellhavet och i Ross-Amundsenhavet.

Mer information om klimatvariabler i April och klimatuppdateringar från tidigare månader samt högupplöst grafik och videon kan laddas ner här.

Svar på ofta ställda frågor om temperaturövervakning finns här.

Mer information om Climate Pulse här.

Mer information om Climate Atlas här.

 Information om C3S data set och hur det sammanställs:

Temperatur- och hydrologiska kartor och data kommer från ECMWF Copernicus Climate Change Service’s mätningar.

Resultaten om globala havsytetemperaturer (SST) som presenteras här är baserade på SST-data från ERA5 i genomsnitt över 60°S–60°N-domänen. Observera att ERA5 SSTs är uppskattningar av havstemperaturen på cirka 10 m djup (känd som grundtemperatur). Resultaten kan skilja sig från andra SST-produkter som ger temperaturuppskattningar på olika djup, till exempel 20 cm djup för NOAA:s OISST.

Havsiskartor och data kommer från en kombination av information från ERA5 samt från EUMETSAT OSI SAF Sea Ice Index v2.2 .

Regionala medelvärden som anges här är följande longitud-/latitudgränser:

Hela jorden, 180W-180E, 90S-90N. totalt.
Europa, 25W-40E, 34N-72N, endast över land.

Mer information finns här.

Information om nationella data och inverkan:

Information om nationella data och inverkan baseras på nationella och regionala rapporter. För detaljer se respektive månads temperatur och hydrologisk C3S climate bulletin.

C3S har följt Världsmeteorologiska organisationens (WMO) rekommendation att använda den senaste 30-årsperioden för att beräkna klimatologiska medelvärden och ändrat till referensperioden 1991-2020 för sina C3S Climate Bulletins som täcker januari 2021 och framåt. Figurer och grafik för både den nya och föregående perioden (1981-2010) tillhandahålls för transparens.

Mer information om den använda referensperioden finns here

About Copernicus and ECMWF

Copernicus is a component of the European Union’s space programme, with funding by the EU, and is its flagship Earth observation programme, which operates through six thematic services: Atmosphere, Marine, Land, Climate Change, Security and Emergency. It delivers freely accessible operational data and services providing users with reliable and up-to-date information related to our planet and its environment. The programme is coordinated and managed by the European Commission and implemented in partnership with the Member States, the European Space Agency (ESA), the European Organisation for the Exploitation of Meteorological Satellites (EUMETSAT), the European Centre for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF), EU Agencies and Mercator Océan, amongst others. 

ECMWF operates two services from the EU’s Copernicus Earth observation programme: the Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS) and the Copernicus Climate Change Service (C3S). They also contribute to the Copernicus Emergency Management Service (CEMS), which is implemented by the EU Joint Research Centre (JRC). The European Centre for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF) is an independent intergovernmental organisation supported by 35 states. It is both a research institute and a 24/7 operational service, producing and disseminating numerical weather predictions to its Member States. This data is fully available to the national meteorological services in the Member States. The supercomputer facility (and associated data archive) at ECMWF is one of the largest of its type in Europe and Member States can use 25% of its capacity for their own purposes. 

ECMWF has expanded its location across its Member States for some activities. In addition to an HQ in the UK and Computing Centre in Italy, offices with a focus on activities conducted in partnership with the EU, such as Copernicus, are in Bonn, Germany. 

The Copernicus Atmosphere Monitoring Service website can be found at http://atmosphere.copernicus.eu/

The Copernicus Climate Change Service website can be found at https://climate.copernicus.eu/

More information on Copernicus: www.copernicus.eu 
The ECMWF website can be found at https://www.ecmwf.int/

Twitter: 
@CopernicusECMWF 
@CopernicusEU 
@ECMWF

LinkedIn

#EUSpace

Mediekontakt

Nuria Lopez
Communications | Copernicus Contracts and Press
Office of the Director General
European Centre for Medium-Range Weather Forecasts
Reading, UK | Bologna, Italy
Email: copernicus-press@ecmwf.int
Mobile: +44 (0)7392 277 523
Twitter: @CopernicusECMWF

Björn Mogensen
+46 708-184298
bjorn.mogensen@mogensen.info

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Årsredovisning för Cline Scientific AB (publ), 556867-8238, för period 1 januari – 31 december 2023

Published

on

By

 Cline Scientific AB (publ) (”Cline” eller ”Bolaget”) avger årsredovisning för 2023.

Rapporten publiceras på www.clinescientific.com/financial-reports

Bolaget är noterat på Nasdaq First North Growth Market. Redeye AB är Cline Scientifics Certified Adviser. Informationen lämnades för offentliggörande via kontaktpersonen som anges ovan, klockan 09:15 CEST den 26 maj 2024.

För mer information, vänligen kontakta:
Patrik Sundh, VD
E-post: patrik.sundh@clinescientific.com
Telefon: 0703-585 088

Cline Scientific AB (publ)                                                
Pepparedsleden 1
AstraZeneca BioVentureHub 
                                              E-post: info@clinescientific.com
431 53  MÖLNDAL                                                              Hemsida: www.clinescientific.com

Kort om Cline Scientific
Cline Scientific utvecklar avancerade cancerdiagnostik och stamcellsterapier.  Clines unika, patenterade ytnanoteknologi erbjuder nya lösningar på kritiska utmaningar för cellbaserade produkter och processer inom Life Science. Cline driver två projekt in i klinisk fas, StemCART – en stamcellsterapi för broskreparation, och CellRACE – en cancerdiagnostisk produkt för att förutsäga metastasering.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Ta ett snack om ekonomi med mamma på mors dag i morgon

Published

on

By

Tre av fyra tänker fira mors dag, enligt en undersökning från Svensk Handel. I genomsnitt lägger man 250 kronor på presenten och vanligast är att ge blommor. Om man också lägger till att, som partner i en relation, prata lite ekonomi med mor kan mors dag bli ännu bättre.

Prata ekonomi 

Visst är det fint att visa uppskattning med en blomma, ett smycke eller en middag på mors dag. Barnen ger en blomma, man äter en god middag och passar kanske på att prata ekonomi med sin partner. Om man lever i en parrelation kan mors dag vara en bra dag att prata ekonomi.  Prata drömmar, visioner, och räkna på era möjligheter att klara er ifall något oförutsett sker. Räkna till exempel på att någon av er står utan arbete, blir sjuk eller om ni separerar – hur ser era möjligheter ut att klara er? Det mesta handlar om att bli medveten om skillnaderna och bestämma sig för hur man vill ha det. Arbetar du deltid ska du vara exempelvis vara medveten om att det påverkar både inkomsten nu och pensionen i framtiden. 

– Det kanske inte blir så att ni pratar parekonomi precis på mors dag, men prata gärna om det och räkna på det en annan dag. Det är viktigt  att ni är uppmärksamma på om det uppstått inbyggda ekonomiska orättvisor. Inget ni gjort med flit, utan det har ofta bara blivit så. Någon tjänar mer, en annan mindre och så har ni fortsatt att dela lika på utgifterna. Gör en sanitycheck över er ekonomi och justera om något skaver. Ibland kan de ekoniska skillnaderna bli uppenbara först när något sker som man inte räknat med. Och det visar sig i hur lätt eller svårt det är att individuellt klara de nya utmaningar ekonomiskt, säger Claudia Wörmann, sparekonom på Hypoteket. 

Löneskillnader

Löneskillnaden mellan män och kvinnor var 10 procent 2022, enligt SCB. En del av löneskillnaden kan förklaras av att kvinnor och män har olika yrken och har olika utbildning. SCB använder sig av statistiska metoder för att ta hänsyn till det och få fram om kvinnor och män får olika betalt för samma jobb. I statistiken kallas det för standardvägning. Efter den uträkningen är löneskillnaden mellan kvinnors och mäns löner på den svenska arbetsmarknaden totalt 5 procent. Den här skillnaden kan man inte hitta någon förklaring till i statistiken.

Forskning visar att gemensam ekonomi kan betyda färre konflikter 

En studie från Stockholms Universitet visar att par med gemensam ekonomi upplever färre konflikter,  men det gäller främst par som varit tillsammans länge. Gemensam ekonomi kan leda till mer av en team- känsla och kan ge en känsla av stabilitet i förhållandet. 

Exempel på olika vanliga ekonomiska upplägg

  1. En helt gemensam ekonomi kan innebära att alla inkomster läggs ihop, utgifterna betalas gemensamt och det sätts av till ett gemensamt sparande. Att ha helt gemensam ekonomi innebär att ni ser inkomsten som en, alldeles oavsett om den ena tjänar mer. Båda lönerna läggs ihop, det är vad som kommer in. Utgifterna betraktas också som gemensamma. Glöm inte att emellanåt prata om era gemensamma sparmål. Ibland kan dessa ändras, både för er gemensamt och för var och en. Att ha gemensam ekonomi kan skapa en annan typ av trygghet, speciellt för den i relationen som tjänar mindre. 
  1. Väljer ni upplägget delvis gemensam ekonomi kan det till exempel innebära att dela på alla fasta utgifter, samtidigt som ni har ett visst gemensamt sparande, ett enskilt sparande och de pengar som blir över efter det förfogar var och en över. Prata ihop er om vad ni betraktar som gemensamma utgifter. Man kan tänka att det är de stora posterna i ert liv som är gemensamma. Som avgift till föreningen, hyra, ränta, amortering och försäkring. Det kan också ingå kostnader för barnomsorg, fritidsaktiviteter för barnen, kostnader och avgifter till A- kassan. Drivmedelskostnader kan också ingå i det gemensamma. Hela familjen kan gynnas av att det finns en bil även om en person har körkort. Här är det bra att prata om och se över vad ni båda menar med gemensamma utgifter. 
  1. Väljer man helt separat ekonomi är det en hårdare linje mellan era gemensamma utgifter och era enskilda. Exempelvis boendekostnader, transportkostnader och matkostnader delas och betalas gemensamt och resten sköter var och en själv. Försök att hitta er egen lösning, prata ihop er och hitta en samsyn. 

För mer information och kommentarer: 

Claudia Wörmann; sparekonom på Hypoteket

claudia@hypoteket.com eller 0709 – 90 68 14

Studien om gemensam ekonomi hittar du här: Best done differently? Couples’ money pooling and the association with economic conflicts https://journals.sagepub.com/eprint/KQEDMRHWXZKSK8AGEKE8/full

Hypoteket har sedan 2018 hjälpt över 20.000 bolånekunder sänka sina boendekostnader genom ett digitalt, enkelt och smidigt bolån där alla får en låg ränta utan förhandling. Bolånen finansieras av Nordens största pensionsfonder och försäkringsbolag. Enligt jämförelsetjänsten Trustpilot har Hypoteket Sveriges nöjdaste bolånekunder.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Ta ett snack om ekonomi med mamma på mors dag i morgon

Published

on

By

Tre av fyra tänker fira mors dag, enligt en undersökning från Svensk Handel. I genomsnitt lägger man 250 kronor på presenten och vanligast är att ge blommor. Om man också lägger till att, som partner i en relation, prata lite ekonomi med mor kan mors dag bli ännu bättre.

Prata ekonomi 

Visst är det fint att visa uppskattning med en blomma, ett smycke eller en middag på mors dag. Barnen ger en blomma, man äter en god middag och passar kanske på att prata ekonomi med sin partner. Om man lever i en parrelation kan mors dag vara en bra dag att prata ekonomi.  Prata drömmar, visioner, och räkna på era möjligheter att klara er ifall något oförutsett sker. Räkna till exempel på att någon av er står utan arbete, blir sjuk eller om ni separerar – hur ser era möjligheter ut att klara er? Det mesta handlar om att bli medveten om skillnaderna och bestämma sig för hur man vill ha det. Arbetar du deltid ska du vara exempelvis vara medveten om att det påverkar både inkomsten nu och pensionen i framtiden. 

– Det kanske inte blir så att ni pratar parekonomi precis på mors dag, men prata gärna om det och räkna på det en annan dag. Det är viktigt  att ni är uppmärksamma på om det uppstått inbyggda ekonomiska orättvisor. Inget ni gjort med flit, utan det har ofta bara blivit så. Någon tjänar mer, en annan mindre och så har ni fortsatt att dela lika på utgifterna. Gör en sanitycheck över er ekonomi och justera om något skaver. Ibland kan de ekoniska skillnaderna bli uppenbara först när något sker som man inte räknat med. Och det visar sig i hur lätt eller svårt det är att individuellt klara de nya utmaningar ekonomiskt, säger Claudia Wörmann, sparekonom på Hypoteket. 

Löneskillnader

Löneskillnaden mellan män och kvinnor var 10 procent 2022, enligt SCB. En del av löneskillnaden kan förklaras av att kvinnor och män har olika yrken och har olika utbildning. SCB använder sig av statistiska metoder för att ta hänsyn till det och få fram om kvinnor och män får olika betalt för samma jobb. I statistiken kallas det för standardvägning. Efter den uträkningen är löneskillnaden mellan kvinnors och mäns löner på den svenska arbetsmarknaden totalt 5 procent. Den här skillnaden kan man inte hitta någon förklaring till i statistiken.

Forskning visar att gemensam ekonomi kan betyda färre konflikter 

En studie från Stockholms Universitet visar att par med gemensam ekonomi upplever färre konflikter,  men det gäller främst par som varit tillsammans länge. Gemensam ekonomi kan leda till mer av en team- känsla och kan ge en känsla av stabilitet i förhållandet. 

Exempel på olika vanliga ekonomiska upplägg

  1. En helt gemensam ekonomi kan innebära att alla inkomster läggs ihop, utgifterna betalas gemensamt och det sätts av till ett gemensamt sparande. Att ha helt gemensam ekonomi innebär att ni ser inkomsten som en, alldeles oavsett om den ena tjänar mer. Båda lönerna läggs ihop, det är vad som kommer in. Utgifterna betraktas också som gemensamma. Glöm inte att emellanåt prata om era gemensamma sparmål. Ibland kan dessa ändras, både för er gemensamt och för var och en. Att ha gemensam ekonomi kan skapa en annan typ av trygghet, speciellt för den i relationen som tjänar mindre. 
  1. Väljer ni upplägget delvis gemensam ekonomi kan det till exempel innebära att dela på alla fasta utgifter, samtidigt som ni har ett visst gemensamt sparande, ett enskilt sparande och de pengar som blir över efter det förfogar var och en över. Prata ihop er om vad ni betraktar som gemensamma utgifter. Man kan tänka att det är de stora posterna i ert liv som är gemensamma. Som avgift till föreningen, hyra, ränta, amortering och försäkring. Det kan också ingå kostnader för barnomsorg, fritidsaktiviteter för barnen, kostnader och avgifter till A- kassan. Drivmedelskostnader kan också ingå i det gemensamma. Hela familjen kan gynnas av att det finns en bil även om en person har körkort. Här är det bra att prata om och se över vad ni båda menar med gemensamma utgifter. 
  1. Väljer man helt separat ekonomi är det en hårdare linje mellan era gemensamma utgifter och era enskilda. Exempelvis boendekostnader, transportkostnader och matkostnader delas och betalas gemensamt och resten sköter var och en själv. Försök att hitta er egen lösning, prata ihop er och hitta en samsyn. 

För mer information och kommentarer: 

Claudia Wörmann; sparekonom på Hypoteket

claudia@hypoteket.com eller 0709 – 90 68 14

Studien om gemensam ekonomi hittar du här: Best done differently? Couples’ money pooling and the association with economic conflicts https://journals.sagepub.com/eprint/KQEDMRHWXZKSK8AGEKE8/full

Hypoteket har sedan 2018 hjälpt över 20.000 bolånekunder sänka sina boendekostnader genom ett digitalt, enkelt och smidigt bolån där alla får en låg ränta utan förhandling. Bolånen finansieras av Nordens största pensionsfonder och försäkringsbolag. Enligt jämförelsetjänsten Trustpilot har Hypoteket Sveriges nöjdaste bolånekunder.

Taggar:

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.