Connect with us

Marknadsnyheter

Copernicus: Globalt sett näst varmaste uppmätta månaden, något under juli 2023

Published

2 år ago

on

Du hittar all ytterligare information här:
https://sites.ecmwf.int/data/c3sci/bulletin/202407/press_release/

användarnamn: user
lösen: yE4kxF

Copernicus

Månatliga avvikelser i den globala lufttemperaturen vid markytan (°C) i förhållande till 1850–1900 från januari 1940 till juli 2024, visade som tidsserier för varje år. 2024 visas med en tjock röd linje, 2023 med en tjock orange linje och alla andra år med tunna grå linjer. Källa: ERA5. Källa: Copernicus Climate Change Service/ECMWF.

LADDA NED BILD / LADDA NED DATA / INTERAKTIV BILD

Copernicus Climate Change Service (C3S), implementerat av European Centre for Medium Range Weather Forecasts på uppdrag av Europeiska kommissionen och finansierat av EU, publicerar rutinmässigt månatliga klimatbulletiner som rapporterar om förändringar som observerats i den globala ytlufttemperaturen, havsisen och hydrologiska variabler. De flesta av de rapporterade fynden är baserade på datorgenererade analyser och enligt ERA5 med hjälp av miljarder mätningar från satelliter, fartyg, flygplan och väderstationer runt om i världen.

Viktiga händelser, luft- och havsytetemperaturer under juLi 2024:

  • Juli 2024 var både den näst varmaste julimånaden och den näst varmaste uppmätta månaden globalt, med en genomsnittlig ERA5-lufttemperatur på 16,91°C, 0,68°C över genomsnittet för juli 1991-2020 och endast 0,04°C lägre än den tidigare toppnoteringen i juli 2023.
  • Detta markerar slutet på en 13-månadersperiod då varje månad var den varmaste i ERA5-dataregistret för respektive månad på året. Även om det är ovanligt, inträffade en liknande lång rad av månatliga globala temperaturrekord tidigare under 2015/2016 under det senaste, kraftiga El Niño-fenomenet.
  • Även om juli 2024 i genomsnitt inte var riktigt lika varm som juli 2023, upplevde jorden sina två varmaste dagar i ERA5-dataregistret. Den dagliga globala medeltemperaturen nådde 17,16°C och 17,15°C i ERA5 den 22 och 23 juli. Med tanke på den oerhört lilla skillnaden, liknande osäkerheten i ERA5-data, kan vi inte med fullständig säkerhet säga vilken av de två dagarna som var hetast.
  • Enligt data från ERA5 var månaden 1,48°C över det uppskattade juligenomsnittet för 1850–1900, den förindustriella referensperioden, vilket markerade slutet på en serie av 12 på varandra följande månader med eller över 1,5°C.*
  • Den globala medeltemperaturen för de senaste 12 månaderna (augusti 2023 – juli 2024) är 0,76°C över genomsnittet för 1991-2020 och 1,64°C över det förindustriella genomsnittet 1850-1900.
  • Hittills i år (januari–juli) är den globala temperaturavvikelsen för 2024 0,70°C över genomsnittet för 1991–2020, vilket är 0,27°C varmare än samma period 2023. Den genomsnittliga anomalin för de återstående månaderna i år skulle behöva sjunka med minst 0,23°C för 2024 för att inte bli varmare än 2023. Detta händer sällan i hela ERA5-datasetet, vilket gör det allt mer sannolikt att 2024 kommer att bli det varmaste året som registrerats.
  • Den genomsnittliga temperaturen i Europa för juli 2024 var 1,49°C över genomsnittet för juli 1991–2020, vilket gör månaden till den näst varmaste juli som registrerats i Europa efter juli 2010.
  • Temperaturerna i Europa var högst över genomsnittet i södra och östra Europa, men nära eller under genomsnittet i nordvästra Europa.
  • Utanför Europa var temperaturerna högst över genomsnittet i västra USA och västra Kanada, större delen av Afrika, Mellanöstern och Asien samt östra Antarktis.
  • Temperaturerna var under genomsnittet över västra Antarktis och delar av USA, Sydamerika och Australien.
  • Havsytans temperatur (SST) för juli 2024 över 60°S–60°N var 20,88°C, det näst högsta värdet som registrerats för månaden, och endast 0,01°C under juli 2023. Detta markerar slutet på en 15-månadersperiod då havsytans temperatur varit den varmaste i ERA5-dataregistret för respektive månad under året.
  • Stilla havet vid ekvatorn hade temperaturer under genomsnittet, vilket tydde på att La Niña håller på att utvecklas, men lufttemperaturerna över havet förblev ovanligt höga i många regioner.

*Andra mätserier än ERA5 kanske inte bekräftar den 12-månaderssvit som framhävs här, på grund av de relativt små marginalerna över 1,5 °C av de globala ERA5-temperaturerna för juli och augusti 2023 och maj och juni 2024 och skillnader mellan de olika dataserierna.

Copernicus

Den dagliga globala genomsnittliga lufttemperaturen vid ytan för 2024 (röd), 2023 (orange) och alla år mellan 1940 och 2022 (grå). För att se den senaste versionen av detta diagram, besök Climate Pulse. Källa: ERA5. Källa: Copernicus Climate Change Service/ECMWF.

LADDA NED BILD / LADDA NED DATA / INTERAKTIV BILD

Samantha Burgess, Vice Director för Copernicus Climate Change Service (C3S) kommenterar: ”Sviten av rekordmånader har kommit till ett slut, men bara med en hårsmån. Globalt sett var juli 2024 nästan lika varm som juli 2023, den varmaste månaden som registrerats. I juli 2024 uppmättes också de två varmaste dagar som någonsin uppmätts. Den övergripande kontexten har inte förändrats, vårt klimat fortsätter att värmas upp. De förödande effekterna av klimatförändringarna började långt före 2023 och kommer att fortsätta tills de globala utsläppen av växthusgaser når nettonoll och kommer i balans.”

Copernicus

Anomalier och extremer i havsytans temperatur för juli 2024. Färgkategorier avser percentilerna av temperaturfördelningarna för referensperioden 1991–2020. De extrema kategorierna (”Svalast” och ”Varmast”) baseras på rankningar för perioden 1979–2024. Värdena beräknas endast för de isfria haven. Områden som är täckta av havsis och shelfisar i juli 2024 visas i ljusgrått. Källa: ERA5. Källa: Copernicus Climate Change Service/ECMWF.

LADDA NED BILD / LADDA NED DATA

Hydrologiska höjdpunkter i juli 2024:

  • Juli 2024 var blötare än genomsnittligt i norra Europa i stora delar av Norden, de baltiska staterna, områden kring Nordsjön som Danmark, Nederländerna, norra Frankrike och England samt Turkiet i sydost. Kraftig nederbörd ledde till översvämningar i delar av Baltikum.
  • Månaden var något torrare än genomsnittligt på Irland, i Skottland, större delen av Island och Iberiska halvön, och betydligt torrare än genomsnittet i ett stort område som sträcker sig från västra Ryssland söderut, inklusive Balkan och Italienhalvön. Det varnas fortfarande för torka i södra och östra Europa.
  • Utanför Europa var det i juli 2024 blötare än genomsnittligt i södra och centrala Nordamerika, med en stor del av nederbörden i samband med orkanen Beryl och Alaska. Det var också blötare än genomsnittet på den koreanska halvön och östra Kina, med betydande översvämningar rapporterade.
  • Det var torrare förhållanden än genomsnittligt i västra Nordamerika, östra Ryssland, södra Sydamerika och södra Afrika inklusive Madagaskar. Allvarliga skogsbränder inträffade i boreala och västra Nordamerika.

Havsisläget i juli 2024

  • Havsisens utbredning i Arktis var 7 procent under genomsnittet, vilket är mer under genomsnittet än 2022 och 2023, men inte lika mycket som rekordet på minus 14 procent som observerades 2020.
  • Avvikelser i havsiskoncentrationen var under genomsnittet i större delen av Norra ishavet, särskilt längs Sibiriens norra kust.
  • Havsisens utbredning i Antarktis var 11 procent under genomsnittet, den näst lägsta utbredningen för juli i satellitdata, efter det lägsta julivärdet 2023 på minus 15 procent.
  • Anomalier i havsiskoncentrationen i Södra ishavet dominerades av koncentrationer som låg mycket under genomsnittet i Indiska oceanen.

Mer information om klimatvariabler i juli och klimatuppdateringar från tidigare månader samt högupplöst grafik kan laddas ner här (denna länk kan endast nås när embargot är upphävt).

Andra användbara länkar:

Svar på ofta ställda frågor om temperaturövervakning finns här.

Följ data för världen nästan i realtid på Climate Pulse här.

Mer om trender och prognoser på klimatatlasen här.

Information om C3S data set och hur det sammanställs:

Temperatur- och hydrologiska kartor och data kommer från ECMWF Copernicus Climate Change Service:s mätningar ERA5 och ERA5-Land dataserier (ytmarkfuktighet).

Resultaten om globala havsytetemperaturer (SST) som presenteras här är baserade på SST-data från ERA5 i genomsnitt över 60°S–60°N-domänen. Observera att ERA5 SSTs är uppskattningar av havstemperaturen på cirka 10 m djup (känd som grundtemperatur). Resultaten kan skilja sig från andra SST-produkter som ger temperaturuppskattningar på olika djup, till exempel 20 cm djup för NOAA:s OISST.

Havsiskartor och data kommer från en kombination av information från ERA5 samt från EUMETSAT OSI SAF Sea Ice Index v2.2 .

Regionala medelvärden som anges här är följande longitud-/latitudgränser:

Hela jorden, 180W-180E, 90S-90N. totalt.

Europa, 25W-40E, 34N-72N, endast över land.

Mer information finns här.

Information om nationella data och inverkan:

Information om nationella data och inverkan baseras på nationella och regionala rapporter. För detaljer se respektive månads temperatur och hydrologi C3S climate bulletin.

C3S har följt Världsmeteorologiska organisationens (WMO) rekommendation att använda den senaste 30-årsperioden för att beräkna klimatologiska medelvärden och ändrat till referensperioden 1991-2020 för sina C3S Climate Bulletins som täcker januari 2021 och framåt. Figurer och grafik för både den nya och föregående perioden (1981-2010) tillhandahålls för transparens.

Mer information om den använda referensperioden finns här. 

Om Copernicus och ECMWF

Copernicus är en del av Europeiska unionens rymdprogram, med finansiering från EU, och är dess flaggskeppsprogram för jordobservation. Verksamheten fungerar genom sex tematiska tjänster: Atmosfär, marina, mark, klimatförändringar, säkerhet och nödsituationer. Den levererar fritt tillgängliga driftsdata och tjänster som ger användarna tillförlitlig och aktuell information om vår planet och dess miljö. Programmet samordnas och hanteras av EU-kommissionen och genomförs i partnerskap med medlemsstaterna, European Space Agency (ESA), European Organization for Exploitation of Meteorological Satellites (EUMETSAT), European Center for Medium-Distance Weather Forecasts ( ECMWF), EU-byråer och Mercator Océan, med flera.

ECMWF driver två tjänster från EU: s Copernicus Earth observationsprogram: Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS) och Copernicus Climate Change Service (C3S). De bidrar också till Copernicus Emergency Management Service (CEMS), som genomförs av EU:s gemensamma forskningsråd (JRC). European Center for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF) är en oberoende mellanstatlig organisation som stöds av 35 stater. Det är både ett forskningsinstitut och en operativ tjänst 24/7 som producerar och sprider numeriska väderprognoser till sina medlemsstater. Dessa uppgifter är fullt tillgängliga för de nationella meteorologiska tjänsterna i medlemsstaterna. Superdatoranläggningen (och tillhörande dataarkiv) på ECMWF är en av de största i sin typ i Europa och medlemsstaterna kan använda 25 procent av sin kapacitet för sina egna ändamål. 

ECMWF har utökat antalet platser där man bedriver verksamhet. Förutom huvudkontoret i Storbritannien och Computing Center i Italien kommer nya kontor med fokus på aktiviteter som genomförs i partnerskap med EU, såsom Copernicus, finns i Bonn, Tyskland. 

 
Copernicus Atmosphere Monitoring Service webb http://atmosphere.copernicus.eu/ 
Copernicus Climate Change Service webb https://climate.copernicus.eu/ 
Mer information om Copernicus: www.copernicus.eu 
ECMWF:s webb: https://www.ecmwf.int/ 

Twitter: 
@CopernicusECMWF 
@CopernicusEU 
@ECMWF

LinkedIn

Mediekontakt

Nuria Lopez
Communications | Copernicus Contracts and Press
Office of the Director General
European Centre for Medium-Range Weather Forecasts
Reading, UK | Bologna, Italy
Email: copernicus-press@ecmwf.int
Mobile: +44 (0)7392 277 523
Twitter: @CopernicusECMWF

Björn Mogensen
+46 708-184298
bjorn.mogensen@mogensen.info

Taggar:

Related Topics:
Continue Reading

Marknadsnyheter

Tekniks analys med Semir Hasanbegovic

Published

1 månad ago

on

5 mars, 2026

By

Semir Hasanbegovic gör teknisk analys på aktier

Semir Hasanbegovic på Di har gjort tekniska analyser på aktierna i Ericsson, Novo Nordisk, Volvo Cars, SAAB och Dynavox. Han går metodiskt igenom respektive företags aktiegraf.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Nvidia har presenterat sin kvartalsrapport, aktierna stiger i efterhandeln

Published

5 månader ago

on

19 november, 2025

By

Graf över Nvidia-aktien

Ikväll släppte Nvidia sin kvartalsrapport och i efterhandeln stiger aktien. Mottagandet är inte bara viktigt för Nvidia, det är viktigt för hela aktiemarknaden som just nu balanserar mellan rädsla för nedgång och möjligheter med AI.

Snart börjar företagets analytikersamtal så då blir nästa punkt som kan påverka aktien, sedan lär mer omfattande analytikeruppdateringar komma som påverkar aktien när handeln inleds imorgon.

Samtidigt slog Alphabets aktie ett nytt rekord tidigare idag efter att deras nya AI-modell Gemini 3 togs emot väl av användarna. Företaget är nu i den trevliga positionen av att både tjäna enormt mycket pengar och vara en ledare inom AI.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Belåning av aktieportfölj – Fördelar och nackdelar

Published

6 månader ago

on

27 oktober, 2025

By

Mobil med graf

Belåning av aktieportfölj, även känt som marginallån eller värdepapperskredit, innebär att man använder sina aktier och andra värdepapper som säkerhet för att låna pengar från sin bank eller värdepappersföretag. Detta finansiella verktyg har blivit allt mer populärt bland svenska investerare som vill frigöra kapital utan att sälja sina investeringar. Men som med alla finansiella instrument finns det både betydande fördelar och påtagliga risker att överväga.

Vad är belåning av aktieportfölj?

Vid belåning av aktieportfölj lånar investeraren pengar med sina värdepapper som säkerhet. Enligt jämförelsesajten Comparia.se har kreditgivaren vanligtvis en belåningsgrad på 50-70% av portföljens värde, beroende på vilka tillgångar som ingår. Detta innebär att om din aktieportfölj är värd 1 miljon kronor, kan du typiskt låna mellan 500 000 och 700 000 kronor.

Lånet är flexibelt och fungerar ofta som en kreditlinje där du kan dra pengar efter behov, upp till den fastställda kreditramen. Räntan är vanligtvis rörlig och ofta kopplad till styrräntan plus en marginal.

Fördelar med belåning av aktieportfölj

1. Behåller ägarskap och potential för värdeökning

Den främsta fördelen är att du kan frigöra kapital utan att sälja dina aktier. Detta innebär att du fortsatt äger aktierna och kan dra nytta av eventuella framtida värdeökningar och utdelningar. För långsiktiga investerare som tror på sina innehav men behöver likvida medel är detta särskilt attraktivt.

2. Skatteeffektivitet

Genom att belåna istället för att sälja aktier undviker du att utlösa kapitalvinstskatt. Detta kan vara särskilt värdefullt om du har aktier med stora orealiserade vinster. Skatten skjuts upp tills du faktiskt säljer aktierna, vilket kan ge betydande skattefördelar över tid.

3. Flexibilitet i användning

Pengarna från belåningen kan användas till vilket lagligt syfte som helst – köpa fler aktier, investera i fastigheter, starta företag, finansiera större inköp eller täcka tillfälliga kassaflödesproblem. Denna flexibilitet gör belåningen till ett mångsidigt finansiellt verktyg.

4. Gynnsam ränta

Eftersom lånet är säkerställt av värdepapper erbjuder banker vanligtvis lägre räntor än för blancolån. Räntan är ofta konkurrensmässig jämfört med andra kreditformer, särskilt för större belopp.

5. Enkel administration

De flesta banker erbjuder belåning genom internetbanken där du enkelt kan följa din belåningsgrad och dra pengar när det behövs. Administrationen är minimal jämfört med andra lånetyper.

6. Möjlighet till hävstång

För mer sofistikerade investerare kan belåning användas för att skapa hävstång i portföljen genom att köpa fler aktier med lånade pengar. Detta kan potentiellt öka avkastningen, men kommer också med ökad risk.

Nackdelar och risker

1. Marginalkrav och tvångsförsäljning

Den största risken med belåning är att om aktiekurserna faller kraftigt kan du hamna över den tillåtna belåningsgraden. När detta händer kräver banken att du antingen sätter in mer pengar eller säljer aktier för att minska lånet. I värsta fall kan banken tvångsförsälja dina aktier, ofta på en ogynnsam tidpunkt när priserna är låga.

2. Förstärkt risk vid börsfall

Belåning förstärker både vinster och förluster. Om marknaden faller påverkas inte bara värdet på dina aktier negativt, utan du har också ett lån att betala ränta på och potentiellt återbetala. Detta skapar en dubbel exponering mot marknadens rörelser.

3. Räntekostnad

Även om räntan ofta är gynnsam måste du betala ränta på det lånade beloppet oavsett hur dina investeringar presterar. Under perioder med låg eller negativ avkastning på aktiemarknaden kan räntekostnaden äta upp din totala avkastning.

4. Komplexitet och överbelåning

Det kan vara frestande att belåna för mycket, särskilt när marknaden går bra. Många investerare överskattar sin risktolerans och hamnar i en situation där de inte kan hantera om marknaden går ner. Komplexiteten i att hantera belåningsgrader kan också leda till misstag.

5. Psykologisk stress

Att ha lån mot sin aktieportfölj kan skapa betydande psykologisk stress, särskilt under volatila perioder på marknaden. Rädslan för tvångsförsäljning kan leda till irrationella beslut och sömnlösa nätter.

6. Begränsad diversifiering

När aktier används som säkerhet kan det begränsa din möjlighet att diversifiera portföljen eller göra stora ombalanseringar, eftersom vissa aktier kanske inte kan säljas utan att påverka belåningsgraden.

Vem passar belåning för?

Belåning av aktieportfölj passar bäst för:

  • Erfarna investerare med god förståelse för marknadsrisk och volatilitet
  • Investerare med stor portfölj där belåningen utgör en mindre del av totala tillgångarna
  • Långsiktiga investerare som inte planerar att sälja sina aktier inom kort
  • Personer med stabil inkomst som kan hantera räntebetalningar även under svåra perioder
  • Investerare med låg skuldsättning i övrigt

Belåning är inte lämplig för:

  • Nybörjare på aktiemarknaden
  • Personer som redan har hög skuldsättning
  • Investerare som inte kan hantera stress och volatilitet
  • De som ser belåning som ”gratis pengar”

Praktiska råd och strategier

Sätt konservativa gränser

Använd aldrig maximal belåningsgrad. En tumregel är att hålla belåningen under 30-40% av portföljens värde för att ha buffert om marknaden går ner.

Diversifiera säkerheter

Ha en väldiversifierad portfölj som säkerhet. Undvik att belåna mot enskilda aktier eller sektorer som kan vara extra volatila.

Ha likviditetsbuffert

Håll alltid kontanter eller likvida tillgångar tillgängliga för att kunna hantera pressade marginaler utan tvångsförsäljning.

Förstå villkoren

Läs och förstå alla villkor i ditt belåningsavtal, inklusive hur belåningsgrader beräknas och när marginalkrav kan utlösas.

Regelbunden uppföljning

Följ din belåningsgrad regelbundet och var beredd att agera snabbt vid marknadsvolatilitet.

Slutsats

Belåning av aktieportfölj kan vara ett kraftfullt finansiellt verktyg för rätt typ av investerare i rätt situation. Fördelarna med att behålla ägarskap i sina investeringar samtidigt som man frigör kapital är uppenbara.

Men riskerna är verkliga och påtagliga. Tvångsförsäljning vid börsnedgång, förstärkt exponering mot marknadsrisk och den psykologiska stressen som kommer med belåning gör att detta verktyg kräver noggrann övervägning och disciplinerad riskkontroll.

För de som väljer att belåna sin aktieportfölj är nyckeln att vara konservativ med belåningsgraden, ha en väldiversifierad portfölj som säkerhet, och alltid ha en plan för hur man ska hantera marknadsvolatilitet. Som med alla investeringsbeslut bör man överväga att konsultera finansiell rådgivning innan man fattar beslutet att belåna sin portfölj.

Kom ihåg att tidigare prestanda inte är en garanti för framtida resultat, och att alla investeringar innebär risk för förlust. Belåning förstärker denna risk och bör därför endast användas av investerare som fullt ut förstår och kan hantera konsekvenserna.

Continue Reading

Trending

Copyright © 2025 Tanalys