Marknadsnyheter

Därför är jurister tacksam måltavla för hackare

Published

1 år ago

22 januari, 2024

Tanalys

Erfarenheterna från pandemin har höjt nivån på IT-säkerheten inom det juridiska området, men det räcker inte när hotbilden fortsätter att förvärras i snabb takt. Och det är känslig information om klienter som hackarna värderar högst.

Kommer du ihåg Panama Papers? Det kanske mest uppmärksammade fallet av dataintrång inträffade 2016, när 11,5 miljoner dokument läckte ut från advokatbyrån Mossack Fonseca med huvudkontor i Panama.

Även om svenska jurister har svårt att känna igen sig i den drabbade firman borde händelsen ändå ha givit en tankeställare: Hur skyddar vi den information som vi fått i förtroende och som klienterna förväntar sig hanteras med högsta sekretess?

En kvalificerad gissning är att Panama Papers aldrig hade blivit avslöjade om byrån bara hade sett till att kryptera sina dokument. Vilket dock bara är en av många åtgärder som krävs för att hålla verksamheten ett väl skyddad.

Dagens hotbild är långt ifrån begränsad till läckor som utnyttjas för politiska eller journalistiska syften. IT-brottslighet har blivit en industri, med välorganiserade och alltmer specialiserade aktörer. De har inte minst förfinat utpressning som metod genom ransomware, infekterad programkod som kan lamslå hela verksamheter.

Ett annat och växande hot utgörs av aktörer som vill åt informationen i sig. Det kan handla om digitalt industrispionage, sabotage eller underrättelseverksamhet. Jurister har särskilda skäl att bekymra sig även för dessa hot.

Tacksam måltavla för hackare

Att jurister blivit ett prioriterat mål för hackare hänger samman med den känsliga och värdefulla information som de hanterar åt klienter. Angriparen kan också förmoda att det är lättare att lyckas komma över sådana uppgifter hos en advokatbyrå än direkt från deras klienter – och tyvärr kan det finnas goda skäl till det.

Tidigare i år släppte den brittiska cybersäkerhetsmyndigheten NCSC en rapport om cyberattacker och sårbarheter i den juridiska sektorn. Där framkom bland annat att tre fjärdedelar av Storbritanniens 100 största advokatbyråer hade drabbats av cyberattacker.

Under Covid-pandemin tvingades många jurister till att mestadels arbeta hemifrån, praktiskt taget över en natt. En förändring som innebar nya utmaningar för säkerhet och sekretess, men som också resulterat i en höjd ambitionsnivå och bestående förbättringar. I dag är det ganska självklart att jurister ska kunna distansarbeta på ett säkert sätt med de flesta uppgifter.

Mer flexibla arbetsformer är här för att stanna. Att nya goda rutiner som gör detta möjligt har etablerats betyder dock inte att säkerhetsproblemen är lösta en gång för alla – det är viktigare än någonsin att vara uppmärksam på cyberhot och arbeta målmedvetet för att minska sin sårbarhet.

Flera skäl att ta extern hjälp

De flesta juristbyråer är små och har varken råd eller möjlighet att hålla sig med egen IT-avdelning. En faktor som även påverkar större aktörer är bristen på teknisk kompetens. I dag är det inte minst säkerhetsexperter som står högt i kurs och de väljer i hög grad arbetsplatser inom IT-sektorn, hellre än att vara anställda inom andra branscher.

Den kanske enklaste lösningen för jurister är att handla upp sin IT externt, exempelvis via molntjänster, outsourca driften av system och servrar, eller köpa in verksamhetssystem och säkerhetsfunktioner i form av tjänster.

Både de tekniska förutsättningarna och tjänsteutbudet fortsätter att utvecklas, med den positiva följden att ett modernt IT-stöd med hög säkerhet finns inom räckhåll även för en mindre juristbyrå, utan krav på stora kapitalinvesteringar.

Men ansvaret går förstås inte att outsourca. Det är därför som Advokatsamfundet har tagit fram en vägledning med rekommendationer om hur medlemmarna kan anlita externa IT-tjänster, och göra det inom ramen för advokatyrkets krav på etik och sekretess.

Säkerhetsmedvetande och beredskap

Juridiken och dess utövare har skapat en kultur där sekretess och integritet står högt i kurs. Det ger förutsättningar för ett bättre allmänt säkerhetsmedvetande än hos en genomsnittlig bransch. Samtidigt har digitaliseringen gått fortare och nått längre inom andra områden.

Men vad krävs för att vara en säkerhetsmedveten organisation? Det handlar om mer än att ha välutbildade medarbetare och rätt skyddsåtgärder installerade. Det behövs också god beredskap, med en förberedd och genomtestad plan för tänkbara krislägen – inklusive en fullbordad hackerattack.

Petter Glenstrup

Director Sales Engineering

Arctic Wolf

Säkerhetsexpertens tips till jurister

● Skaffa moderna säkerhetsverktyg
Att ha grundläggande säkerhetsverktyg på plats är en hygienfaktor, exempelvis antivirus, spamfilter och brandvägg. Ett sådant digitalt skalskydd är nödvändigt, men inte längre tillräckligt. Det kompletteras därför med lösningar som SOC (Security Operations Center) och MDR (Managed Detection and Response) för att kontinuerligt övervaka IT-miljön och analysera misstänkta hot. Här ingår larmfunktioner som kan varna för cyberattacker i ett tidigt skede och aktivt förhindra intrång.

● Lägg särskild vikt vid dataskydd
Filer med dokument behöver hanteras säkert både vid lagring och när de skickas. Att skydda filer med lösenord kanske inte räcker och det kan krävas krypterade tjänster för e-post och fildelning. Och den mest känsliga informationen kanske inte ska digitaliseras alls, eller ens skrivas ned.

● Håll koll på användarkonton
Gamla och “övergivna” användarkonton är en av de vanligaste ingångsvägarna vid cyberattacker. Administratörskonton med tillhörande stora rättigheter är särskilt attraktiva för hackarna. En självklar rutin är att spärra konton för tidigare anställda genast när de lämnar organisationen.

● …och behörigheter
Det är också viktigt att ställa in rätt behörigheter, och att det sker individuellt. Varje medarbetare ska ha de behörigheter och tillgång till de dokument som hen behöver för sitt jobb, men inte mer.

Marknadsnyheter

Regeringen föreslår lättnader i byggkraven för studentbostäder

Published

4 månader ago

18 februari, 2025

Tanalys

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till lättnader i byggkraven för studentbostäder. Syftet är att öka möjligheterna till flexibilitet vid byggandet.

– På många studieorter är det svårt för studenter att hitta boende. Därför behöver byggregelverket förenklas. Syftet är att möjliggöra för fler studentbostäder genom sänkta byggkostnader och ökad flexibilitet, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Förslaget innebär att det blir möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Undantagen ska kunna tillämpas vid både nyproduktion och vid ändring av en byggnad.

Det ska vara möjligt att göra undantag för högst 80 procent av studentbostäderna i ett byggprojekt. Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla gällande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Lagändringen ger större flexibilitet vid byggande av studentbostäder och skapar fler tänkbara sätt att utforma planlösningar. Till exempel kan bostadsytan minskas och fler bostäder rymmas inom en given yta.

De föreslagna undantagen ska inte hindra personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i sociala sammanhang. En studentbostad som omfattas av undantagen ska kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Regeringen breddar också definitionen av studentbostäder till att inkludera all vuxenutbildning för att göra det möjligt för fler kommuner att erbjuda studentbostäder.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Lagrådsremissen: Lättnader i byggkraven för studentbostäder – Regeringen.se

Presskontakt
Ebba Gustavsson
Pressekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-12 70 488
ebba.gustavsson@regeringskansliet.se

Marknadsnyheter

“Vi behöver tillsammans enas om vettiga avtal, som sätter standard för branschen”

Published

4 månader ago

18 februari, 2025

Tanalys

Sveriges Radios Kulturnytt gör just nu en mycket välkommen granskning av villkoren i musikbranschen. Igår lyftes artisten Siw Malmkvists situation med ett avtal som inte förnyats på över 60 år. Hennes situation är tyvärr långt ifrån unik. Musikerförbundet har länge uppmärksammat att majorbolagen fortsätter att betala extremt låga royaltynivåer till artister vars kontrakt skrevs på 1960-talet – en tid då digital streaming inte existerade.

– Jag kan intyga att artisterna som talar ut i P1 är långt ifrån ensamma om sin situation och vi uppmanar deras artistkollegor att gå ut med sitt tydliga stöd till de som vågar bryta tystnaden om oskäliga ersättningar, säger Musikerförbundets ordförande Karin Inde.

Musiker och artister skapar det värde som skivbolagen tjänar pengar på, men ändå ser vi gång på gång hur bolagen behåller stora delar av intäkterna. Att en av Sveriges mest folkkära artister, med en karriär som sträcker sig över decennier, fortfarande har en oskälig royalty är ett tydligt bevis på branschens obalans.

– Tystnadskulturen kring prissättning är enbart bra för bolagen. Både artister och musiker skulle verkligen tjäna på att dela med sig till varandra om hur betalningar och dealar verkligen ser ut. Förstås i trygga, egna rum. Det är bara bolagen som tjänar på att vi inte pratar med varandra om pengar, säger Karin Inde.

Stort tack till de modiga artister som ser till att lyfta problematiken! För att vi ska få till en i grunden mer rättvis musikbransch behöver de stora parterna i sammanhanget – skivbolagen, musikerna och artisterna – göra som de flesta andra svenska branscher lyckas med:

– Vi behöver tillsammans enas om vettiga och balanserade avtal, som sätter standard för branschen. Musikerförbundet är redo att göra vår del i arbetet för bättre villkor i musikbranschen, frågan är om skivbolagen är redo, säger Karin Inde.

Karin Inde
Förbundsordförande
karin.inde@musikerforbundet.se
+46 (0)704447228

Musikerförbundet är fackförbundet för professionella musiker och artister. Vi arbetar för förbättrade upphovsrättsliga och arbetsrättsliga villkor och för att våra medlemmar ska få en rättvis del av de värden de skapar i samhället.

Marknadsnyheter

Bönor från egen kaffeskog, sump till jord – Viking Lines nya kaffe gör gott på många olika sätt

Published

4 månader ago

18 februari, 2025

Tanalys

Viking Lines resenärer dricker varje år 8,5 miljoner koppar kaffe. Nu satsar rederiet på ett helt nytt kaffe som ger minskade klimatutsläpp och bättre levnadsvillkor för odlarna. Kaffet från Slow Forest odlas på rederiets egen odling i Laos utan kemiska gödningsmedel, handplockas och rostas därefter i Danmark.

Allt kaffe som serveras på Viking Lines fartyg är nu hållbart producerat Slow Forest-kaffe, odlat på rederiets 75 hektar stora odling på högplatåerna i Laos och rostat i Danmark. Kaffeplantorna odlas bland träd på återbeskogad mark, i stället för på traditionellt skövlade plantager. Viking Lines odling ligger i en kolsänka där målsättningen är att plantera 30 000 träd, vilket innebär nästan 400 träd per hektar. Kaffeskogen förbättrar också den lokala biologiska mångfalden i området.

Odlingen, bearbetningen och rostningen av kaffet hanteras av Slow Forest Coffee. För företaget är det viktigt att produktionskedjan är rättvis och transparent. Utöver miljöfördelarna erbjuder Slow Forest bättre lönevillkor och sjukersättning för byns odlare.

”Den traditionella kaffetillverkningens koldioxidavtryck är stort och merparten av intäkterna går till Europa i stället för produktionsländerna. Vi ville göra annorlunda. Våra kunder vill göra hållbara val, och nu kan de njuta av sitt kaffe med bättre samvete än någonsin tidigare,” berättar Viking Lines restaurangchef Janne Lindholm.

Bönorna till Slow Forest-kaffet får sakta mogna i skuggan av träden, utan kemiska gödningsmedel. De plockas också för hand, vilket avsevärt förbättrar kaffets kvalitet och smak. Viking Lines nya kaffe består till 100 procent av Arabica-bönor, med en balanserad syrlighet samt smak av nötter och choklad. Rostningsprofilen har skapats av den världsberömda danska rostningsmästaren Michael de Renouard.

”Vi valde en mörkrost till fartygets kaffe, vilket passar både finländarnas och svenskarnas nuvarande smakpreferenser gällande rostning. Finländarnas smak gällande kaffe har under de senaste åren utvecklats mot en mörkare rostning. Innan vi gjorde vårt slutgiltiga val testades det nya kaffet i Viking Cinderellas bufférestaurang och personalmässen – och båda testgrupperna gav toppbetyg. Då 8,5 miljoner koppar kaffe bryggs varje år kan inget lämnas åt slumpen!” säger Janne Lindholm.

Viking Lines hållbarhetsmål stannar inte vid produktionskedjan. Kaffesump från fartygen återvinns nämligen som råmaterial för trädgårdsjord. Detta minskar avsevärt användningen av jungfrulig torv vid tillverkningen av mylla.

”Vi har som mål att allt som tagits ombord på fartygen som är möjligt att återvinna ska återanvändas eller återvinnas. Det gäller inte bara kaffet utan även matavfall och till exempel textilier som tas ur bruk. Ett bra exempel på vårt livscykeltänkande är att frityrolja från fartygets restauranger blir till biobränsle för den finska sjöfartsindustrin,” säger Viking Lines hållbarhetschef Dani Lindberg.

Slow Forest Coffee – 5 fakta:

Slow Forest Coffee är ett kaffeföretag som verkar i Laos, Vietnam och Indonesien i samarbete med över 500 lokala kaffeodlare.
Företaget grundades år 2019 av Pinja Puustjärvi, driven av en vilja att skydda skogarna i Laos och stötta lokala odlare. Puustjärvi bodde som barn i Laos på grund av sin fars arbete.
Kaffet odlas i restaurerade kaffeskogar, som binder stora mängder kol och ökar den biologiska mångfalden.
Det är viktigt för företaget att produktionskedjan är ansvarsfull och transparent, samt att verksamheten gynnar både miljön och de lokala samhällena.
Slow Forest Coffee betalar odlarna bättre ersättning än genomsnittet i Laos och erbjuder förmåner som underlättar deras liv: förskottsbetalningar, utbildning och möjligheten att låna pengar från en krisfond.

Mera infomation om Slow Forest Coffee här

Tilläggsinformation:

Janne Lindholm, restaurangchef

janne.lindholm@vikingline.com, tel. +358 400 744 806

Dani Lindberg, hållbarhetschef

dani.lindberg@vikingline.com, tel. +358 18 27 000

Johanna Boijer-Svahnström, informationsdirektör

johanna.boijer@vikingline.com, tel. +358 18 270 00

Christa Grönlund, informationschef

christa.gronlund@vikingline.com, tel. +358 9 123 51