Marknadsnyheter

Det går att tanka eller ladda förnybart i Sveriges alla kommuner

Published

7 månader ago

31 januari, 2024

Tanalys

Tillgången till de flesta alternativa drivmedel har blivit bättre de två senaste åren. Utbyggnaden av snabbladdningen går snabbast i Norrbotten och Västerbotten. I tio kommuner finns nu fler snabbladdningsstationer än bensinmackar, däribland Stockholm. Det visar Gröna Mobilisters och Miljöfordon Sveriges granskning av infrastrukturen på lokal och regional nivå.

För två år sedan genomförde Gröna Mobilister och Miljöfordon Sverige den första heltäckande kartläggningen av infrastrukturen för alla alternativa drivmedel på kommun- och länsnivå.

– Ämnet är ännu mer aktuellt idag, säger Gröna Mobilisters projektledare Per Östborn. Vid årsskiftet stryptes reduktionsplikten för bensin och diesel. En snabb övergång till alternativa drivmedel är därmed nödvändig för att Sverige ska uppfylla det klimatkrav för år 2030 som beslutats av EU. För att vi ska lyckas måste alternativen finnas överallt.

De två organisationerna bestämde sig därför för att göra en ny kartläggning av infrastrukturen och undersöka vilka förändringar som skett.

Laddning

Vid utgången av år 2021 fanns publika laddstationer i 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Tillgång till snabbladdning (50 kW eller mer) fanns i 65 procent av kommunerna.

Vid slutet av år 2023 hade andelen kommuner med publik laddplats ökat till 98 procent. Andelen kommuner med tillgång till snabbladdning hade skjutit i höjden till 81 procent. På grund av underrapportering till databasen Nobil kan dessa andelar vara ännu högre.

– Den snabba förbättringen av laddinfrastrukturen är mycket glädjande, säger Kenny Nässert, projektledare på Miljöfordon Sverige. De vita fläckarna på laddningskartan fylls igen i hög takt.

Vid utgången av år 2023 fanns nästan dubbelt så många publika laddstationer som bensinmackar i Sverige: 4 693 jämfört med 2 710. Sedan den förra kartläggningen för två år sedan har antalet stationer med snabbladdning nästan fördubblats, från 547 till 1 039.

Antalet snabbladdningsstationer har procentuellt sett ökat fortast i Norrbotten och Västerbotten, med 254 respektive 162 procent. Vid utgången av år 2021 fanns snabbladdning i sex av 14 kommuner i Norrbotten; nu finns snabbladdning i länets alla kommuner. I december 2021 gick det att snabbladda i åtta av 15 kommuner i Västerbotten. Två år senare är Bjurholm den enda kommunen i länet utan snabbladdning.

I Jämtland börjar antalet snabbladdningsstationer närma sig antalet bensinmackar. Den 31 december 2023 var kvoten mellan deras antal 0,72, att jämföra med 0,38 i Sverige som helhet.

I tio kommuner finns nu fler snabbladdningsstationer än bensinmackar. Det rör sig om Aneby, Danderyd, Grums, Härjedalen, Krokom, Orust, Stockholm, Storfors, Strömstad och Ystad.

Biogas

Fordonsgasen i Sverige består till mer än 95 procent av förnybar biogas. Antalet gastankställen har ökat från 207 till 216 sedan den förra kartläggningen. Andelen kommuner med biogasmack har stigit från 42 till 44 procent. Ökningstakten är tyvärr långsam, på grund av stagnerande efterfrågan på biogasbilar och vikande utbud.

Det finns dock län som sticker ut. Antalet biogasmackar har ökat från en till fem i Norrbotten sedan utgången av år 2021. Det gamla tankstället i Boden har fått ett syskon, och nya tankställen har tillkommit i Luleå och Piteå. Tillsammans med biogasmackarna i Skellefteå och Umeå har därmed en fungerande infrastruktur för biogas längs hela övre norrlandskusten skapats.

E85

Infrastrukturen för etanol E85 har försämrats något: vid utgången av år 2021 fanns 1 666 mackar som erbjöd E85; två år senare var antalet 1 498. Andelen kommuner där det går att tanka E85 har sjunkit från 97 till 95 procent.

– Tillgången till E85 är fortfarande mycket god, kommenterar Kenny Nässert. Det är en fantastisk resurs i omställningen som måste tas tillvara.

HVO100

Antalet tankställen för förnybar diesel HVO100 har sedan den 31 december 2021 ökat från 578 till 658. Andelen kommuner med en sådan mack har ökat från 68 till 75 procent. Dessa tankställen är ganska jämnt utspridda över landet.

Vätgas

Antalet kommuner där det går att tanka vätgas har stigit från fyra till sex sedan den förra kartläggningen.

Låt alla blommor blomma

Det finns numera publik påfyllnadsplats för något alternativt drivmedel i alla 290 kommuner. För två år sedan formulerade Miljöfordon Sverige och Gröna Mobilister målet att det ska finnas publika påfyllnadsplatser för minst tre olika alternativa drivmedel i varje kommun. Då finns ett förnybart alternativ för varje behov, plånbok och preferens. Här räknar vi in de drivmedel som kan användas i lätta fordon, det vill säga el, E85, fordonsgas, HVO100 och vätgas.

Vid den förra kartläggningen fanns minst tre sådana valmöjligheter i 199 kommuner, motsvarande en grad av måluppfyllnad på 69 procent. Nu finns minst tre alternativ i 220 kommuner, motsvarande 76 procents måluppfyllnad.

Gröna Mobilisters ordförande Jesper Johansson avslutar:

– Vi säger som miljöminister Romina Pourmokhtari brukar göra: lägg inte alla ägg i samma korg. Hur lovande elektrifieringen än är blir omställningen till fossilfrihet mer robust om alla hållbara alternativ bejakas och ges gynnsamma förutsättningar.

Mer information

En detaljerad sammanställning av infrastrukturen för alternativa drivmedel finns i denna excelfil, där den delas upp per kommun, kommungrupp och län.

Bland de kommunala 2030-indikatorerna presenteras indikatorer om tillgången till laddning, E85, fordonsgas, HVO100, RME100 och vätgas. Klicka på respektive diagram för mer information, och klicka sedan på fliken Jämför för att se interaktiva kommunvisa kartor och rankinglistor.

Förekomsten av påfyllnadsplats på kommunnivå åskådliggörs i interaktiva kartor för snabbladdning, E85, fordonsgas, HVO100 och vätgas.

Underlaget om flytande och gasformiga drivmedel hämtas från appen Tanka Grönt, som drivs av Miljöfordon Sverige i samverkan med GC Infra och TRB Sverige. Underlaget om laddinfrastrukturen hämtas från Power Circle och utgår från den nordiska databasen Nobil.

Gröna Mobilisters del i denna kartläggning är ett led i projektet Gröna kommuner på väg 2024, som stöds av Trafikverket via dess bidrag till ideella organisationer.

Infrastruktur för publik snabbladdning den 31 december 2023, jämfört med den 31 december 2021
Län	Antal stationer 2023	Ökning av antal stationer 2021–2023 (%)	Andelkommuner med station 2021 (%)	Andel kommuner med station 2023 (%)
Blekinge	21	133	100	100
Dalarna	57	84	100	100
Gotland	11	120	100	100
Gävleborg	44	145	80	90
Halland	44	100	100	100
Jämtland	47	88	88	100
Jönköping	51	143	46	69
Kalmar	35	95	75	83
Kronoberg	23	156	50	50
Norrbotten	50	254	43	100
Skåne	90	61	67	79
Stockholm	138	60	85	96
Södermanland	23	44	56	67
Uppsala	19	73	50	75
Värmland	49	145	50	88
Västerbotten	50	162	53	93
Västernorrland	36	125	100	100
Västmanland	33	65	70	80
Västra Götaland	136	60	51	63
Örebro	26	45	67	67
Östergötland	56	100	46	69
RIKET	1039	90	65	81

Kontakt

Per Östborn, projektledare Gröna Mobilister, per.ostborn@gronamobilister.se, 073 819 61 54

Kenny Nässert, projektledare Miljöfordon Sverige, kenny@miljofordonsverige.se, 073 512 90 80

Marknadsnyheter

WeSports-ägda Vartex AB lägger order på EcoRubs materialåtervunna gymmattor

Published

55 minuter ago

9 september, 2024

Tanalys

Ordervärdet uppgår till 400.000 kr och gymmattorna ska levereras under 3:e kvartalet från fabriken utanför Skellefteå

WeSports-ägda Vartex AB, som är ett av Sveriges ledande grossistföretag inom motionsredskap och gymprodukter, har lagt en order på EcoRubs materialåtervunna gymmattor. Ordervärdet uppgår till 400.000 kr och gymmattorna kommer levereras under 3:e kvartalet från fabriken i Skellefteå.

-Vi är naturligtvis stolta över att vara leverantör till Vartex, då de fokuserar på premiumprodukter och ställer höga krav på sina underleverantörer, säger Anders Färnlöf, VD på EcoRub.

Info om EcoRub AB

Är ett greentech-bolag som producerar återvunnet gummi- och plastmaterial för formsprutning, strängsprutning och kalandrering. Bolagets återvunna material utvecklas och produceras med materialegenskaper som inrymmer material med gummits elasticitet till styvheten hos hårda plaster. Ecorub är en producent av återvunnet plast- och gummimaterial som möjliggör återvunna alternativ för den cirkulära ekonomin. Bolaget grundades 1995 och har sin fabrik i Lövånger.

EcoRub AB (publ), Hökmark 114, 932 93 Lövånger

Hemsida: www.ecorub.se

För ytterliggare information, kontakta Anders Färnlöf, på telefon +46 76 147 7458 eller e-post anders.farnlof@ecorub.se

Denna information är sådan som EcoRub är skyldigt att offentliggöra enligt EU:s marknadsmissbruksförordning (EU nr 596/2014). Informationen lämnades, genom angiven kontaktpersons försorg, för offentliggörande 2024-09-09 15:25 CET.

Marknadsnyheter

PLAGAZI ANMÄLER FÖRÄNDRINGAR I STYRELSEN

Published

1 timme ago

9 september, 2024

Tanalys

Johan Mandelius ersätter Valerie Dujardin som styrelseordförande, medan Anders Hellsten tar plats i styrelsen som ledamot. Dessutom avgår tidigare styrelseordförande och styrelseledamot Torsten Granberg från styrelsen.

Johan Mandelius har lång erfarenhet av förändringsarbete inom strategi-, affärs- och verksamhetsutveckling, särskilt i internationella organisationer. Johan är expert på att navigera i komplexa förändringar, leda stora projekt och program samt etablera och leda högpresterande team. Han är känd för sin analytiska förmåga och drivkraft att förbättra arbetssätt, vilket gör honom till en ovärderlig tillgång för organisationer i en snabbt föränderlig värld.

Anders Hellsten har en masterexamen från KTH inom väg och vatten och 40 års erfarenhet av projektledning inom byggbranschen och byggnation av processanläggningar inom gasindustrin samt omfattande erfarenhet av genomförande av investerings- och förstudier. Anders är certifierad projektledare (Project Management Professional enligt PMI). Bolaget har under de senaste 18 åren verkat genom ett eget konsultbolag med ett antal kunder, såväl privata som statliga. Anders är veteran från Försvarsmakten och var tidigare överstelöjtnant i Väg- och vattenbyggnadskåren.

Plagazi vill tacka både Valerie Dujardin och Torsten Granberg för deras värdefulla bidrag till företaget.

”Bolaget anser att dessa förändringar kommer att kunna leda Plagazi i rätt riktning för att möjliggöra en gynnsam position för tillväxt. Att stärka styrelsen och fokusera ledarskapet på kommersiella aktiviteter kommer att gynna bolaget på resan mot att uppnå vår vision om att bli ledande i utvecklingen av den europeiska marknaden för avfall-till-x.” – Soran Shwan, VD Plagazi AB (publ)

För ytterligare information, vänligen kontakta:

Soran Shwan, VD Plagazi AB (publ)

E-post: soran.shwan@plagazi.com

Telefon: +46 70 036 27 90

Om Plagazi AB (publ):

Plagazi AB är ett svenskt cleantech-företag som revolutionerar produktionen av cirkulär vätgas. Plagazi hjälper samhället att sluta det cirkulära kretsloppet genom att omvandla avfall till cirkulär vätgas genom plasmaförgasning, vilket bidrar till att lösa den betydande globala frågan om icke-återvinningsbart avfall, förnybara energikällor och koldioxidutsläpp. Med flera aktiva projekt över hela Europa siktar företaget på att bli svaret på kontinentens strävan att nå sina klimatmål.

Mer information:

www.plagazi.com |

Följ Plagazi på LinkedIn:

https://www.linkedin.com/company/plagazigreenhydrogrenfromwaste/

Marknadsnyheter

Hundrade patienten från krigets Ukraina får vård på Karolinska Universitetssjukhuset

Published

2 timmar ago

9 september, 2024

Tanalys

Karolinska Universitetssjukhuset har tagit emot den hundrade patienten från Ukraina. Patienten anlände tillsammans med tre andra och de får nu vård på sjukhuset. Karolinska är det sjukhus i Sverige som har tagit emot flest sjuka och skadade från Ukraina. Det är huvudsakligen krigsskadade och cancersjuka som fått vård på sjukhuset.

– I mars 2022 kom de första patienterna från Ukraina till oss på Karolinska och nu har vi tagit emot den hundrade patienten. Det finns ett stort engagemang för Ukraina på sjukhuset som jag är stolt över. Jag är glad över det bidrag vi och Region Stockholm kunnat ge för att hjälpa skadade och sjuka efter Rysslands fullskaliga invasion samtidigt som bidrar till att avlasta sjukvårdspersonalen i Ukraina som arbetar under mycket svåra förhållanden, säger Patrik Rossi, tillförordnad sjukhusdirektör på Karolinska universitetssjukhuset.

Flygtransporten av de fyra patienterna från Rzeszow i Polen till Bromma flygplats genomfördes av Karolinskas egna transporttjänst, Intensivvårds Transport Centrum (Karolinska ITC). Karolinska ITC bistår också de andra svenska sjukhus som tar emot patienter Ukraina med transporterna.

Två av de nyanlända patienterna är cancerpatienter och de andra två är traumapatienter som kommer att få vård efter att ha skadats i strid.

Del av EU:s och Sveriges stöd till Ukraina

Det ukrainska sjukvårdsystemet är under press sedan den fullskaliga ryska invasionen i februari. år 2022. För att avlasta den ukrainska sjukvården och tillhandahålla krigsskadade och andra patienter högspecialiserad vård har EU-länderna totalt tagit emot fler än 4500 patienter. Patienterna fördelas via EU:s kriscenter, European Emergency Response Coordination Centre (ERCC).

Sverige har tagit emot 192 patienter totalt. Sedan Karolinska universitetssjukhuset och Region Stockholm började ta emot patienter i mars 2022 har drygt hälften, 102 patienter, vårdats på Karolinska universitetssjukhuset.

– Region Stockholm stödjer Ukraina och vi är mycket positiva till att vi fått i uppdrag att ge högspecialiserad vård till krigsskadade och andra patienter från Ukraina. En förutsättning för att vi ska kunna ta emot patienter från Ukraina, eller andra länder om vi får det uppdraget, är att det inte tränger undan annan sjukvård. Jag är väldigt glad att vi har den kapaciteten i Region Stockholm både på Karolinska universitetssjukhuset, våra andra sjukhus och i annan avancerade slutenvårdsrehabilitering, säger Nicole Silverstolpe, ukrainasamordnare på Region Stockholm.

Presstjänsten Karolinska Universitetssjukhuset

08-123 740 10

presstjanst.karolinska@regionstockholm.se