FN har utsett 2025 till Kooperationens år. Med budskapet ”Kooperation bygger en bättre värld” uppmanar FN medlemsstaterna att främja kooperativt företagande och uppmärksamma den globalt framgångsrika affärsmodellen. Nu inviger Svensk Kooperation året och ser fram emot att sprida kunskap om och skapa gynnsamma villkor för kooperativt företagande.

– Det är helt rätt att FN har utsett 2025 till Kooperationens år. Dels för att såväl okunskapen som nyfikenheten om kooperation är stor, dels för att det kooperativa företagandet har potential att lösa många av dagens samhällsproblem. Det är något som FN också understryker i budskapet för året – att kooperation bygger en bättre värld, säger Anders Dahlquist-Sjöberg, ordförande för Svensk Kooperation.

Med året vill FN lyfta fram och uppmärksamma den kooperativa företagsmodellen, som är framgångsrik över hela världen. FN uppmanar också medlemsstaterna att se över existerande lagstiftning och regelverk för att skapa en gynnsam miljö som främjar kooperativt företagande. Några av de insatser som FN lyfter särskilt är att säkerställa tillgång till kapital och en rättvis skattelagstiftning för kooperativa företag.  

– Vi på Svensk Kooperation ser fram emot att fira och uppmärksamma Kooperationens år hela 2025. Med året manar FN på både oss kooperativa företag och den svenska regeringen. Tillsammans kan vi skapa gynnsammare villkor för kooperativ utveckling och bygga ett bättre Sverige, och en bättre värld, säger Paul Christensson, vice ordförande Svensk Kooperation.

Svensk Kooperation är en samlande kraft för de gemensamma insatser som görs av de kooperativa och ömsesidiga företagen i Sverige under Kooperationens år. Under året är den kooperativa företagsformen och det kooperativa Sverige i fokus. För Svensk Kooperations del betyder det bland annat kunskapsseminarier i riksdagen, debattartiklar, forskningsseminarier samt riktade utskick och event för lokala och regionala politiker och beslutsfattare. De kooperativa och ömsesidiga företagen i Sverige kommer också, tillsammans och enskilt, att lyfta fram kooperationens unicitet och den kooperativa företagsmodellen på olika sätt – med kampanjer, utbildningar och information både externt och internt.

Kontaktpersoner för mer information och intervjuer:

Petra Pilawa
Verksamhetschef
petra.pilawa@svenskkooperation.se, 076-812 28 48

Camilla Lundberg Ney
Verksamhetschef
camilla.lundberg.ney@svenskkooperation.se, 070-309 88 84
 

Svensk Kooperation är opinionsbildare för den kooperativa företagsformen. Initiativtagare till denna partipolitiskt och religiöst obundna organisation är LRF, KF, HSB, och Fremia. Svensk Kooperation bidrar med kunskap om kooperationen, påverkar och driver opinion i frågor som rör de kooperativa och ömsesidiga företagens villkor och potential.

www.svenskkooperation.se

FN har utsett 2025 till Kooperationens år. Med budskapet ”Kooperation bygger en bättre värld” uppmanar FN medlemsstaterna att främja kooperativt företagande och uppmärksamma den globalt framgångsrika affärsmodellen. Nu inviger Svensk Kooperation året och ser fram emot att sprida kunskap om och skapa gynnsamma villkor för kooperativt företagande.

– Det är helt rätt att FN har utsett 2025 till Kooperationens år. Dels för att såväl okunskapen som nyfikenheten om kooperation är stor, dels för att det kooperativa företagandet har potential att lösa många av dagens samhällsproblem. Det är något som FN också understryker i budskapet för året – att kooperation bygger en bättre värld, säger Anders Dahlquist-Sjöberg, ordförande för Svensk Kooperation.

Med året vill FN lyfta fram och uppmärksamma den kooperativa företagsmodellen, som är framgångsrik över hela världen. FN uppmanar också medlemsstaterna att se över existerande lagstiftning och regelverk för att skapa en gynnsam miljö som främjar kooperativt företagande. Några av de insatser som FN lyfter särskilt är att säkerställa tillgång till kapital och en rättvis skattelagstiftning för kooperativa företag.  

– Vi på Svensk Kooperation ser fram emot att fira och uppmärksamma Kooperationens år hela 2025. Med året manar FN på både oss kooperativa företag och den svenska regeringen. Tillsammans kan vi skapa gynnsammare villkor för kooperativ utveckling och bygga ett bättre Sverige, och en bättre värld, säger Paul Christensson, vice ordförande Svensk Kooperation.

Svensk Kooperation är en samlande kraft för de gemensamma insatser som görs av de kooperativa och ömsesidiga företagen i Sverige under Kooperationens år. Under året är den kooperativa företagsformen och det kooperativa Sverige i fokus. För Svensk Kooperations del betyder det bland annat kunskapsseminarier i riksdagen, debattartiklar, forskningsseminarier samt riktade utskick och event för lokala och regionala politiker och beslutsfattare. De kooperativa och ömsesidiga företagen i Sverige kommer också, tillsammans och enskilt, att lyfta fram kooperationens unicitet och den kooperativa företagsmodellen på olika sätt – med kampanjer, utbildningar och information både externt och internt.

Kontaktpersoner för mer information och intervjuer:

Petra Pilawa
Verksamhetschef
petra.pilawa@svenskkooperation.se, 076-812 28 48

Camilla Lundberg Ney
Verksamhetschef
camilla.lundberg.ney@svenskkooperation.se, 070-309 88 84
 

Svensk Kooperation är opinionsbildare för den kooperativa företagsformen. Initiativtagare till denna partipolitiskt och religiöst obundna organisation är LRF, KF, HSB, och Fremia. Svensk Kooperation bidrar med kunskap om kooperationen, påverkar och driver opinion i frågor som rör de kooperativa och ömsesidiga företagens villkor och potential.

www.svenskkooperation.se

Antalet inskrivna arbetslösa steg med ungefär 23 000 personer under förra året

I slutet av december var cirka 377 000 personer inskrivna som arbetslösa. Det sätter punkt för 2024 som präglades av en försvagad arbetsmarknad. I genomsnitt var 357 000 personer inskrivna som arbetslösa år 2024, vilket kan jämföras med ett snitt på 334 000 personer året innan.

– Arbetslösheten ökade brett. Såväl bland kvinnor som män, bland inrikes och utrikes födda samt bland yngre och äldre är fler inskrivna som arbetslösa idag än för ett år sedan, säger Eva Samakovlis, analysdirektör på Arbetsförmedlingen.

Det svaga ekonomiska läget påverkade arbetsmarknaden negativt. Lågkonjunkturen försvagades och fördjupades under fjolåret. Detta påverkade exempelvis arbetsgivare vilket syntes tydligt gällande antalet nyanmälda lediga platser på Platsbanken.

­– Vi såg en rejäl minskning under 2024 för antalet nyanmälda lediga platser. Under året publicerades 100 000 platser i genomsnitt per månad, vilket kan jämföras med 147 000 platser året innan, säger Eva Samakovlis.

Arbetsgivarna ser något ljusare på framtiden men återhämtningen på den svenska arbetsmarknaden bedöms bli utdragen. Den bedömningen gör Arbetsförmedlingen i rapporten ”Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2024” som publicerades den 17 december.

– Arbetsmarknaden kommer att fortsätta präglas av lågkonjunkturen och återhämta sig långsamt. Vi bedömer att arbetslösheten slutar att öka under det första halvåret 2025 för att därefter minska gradvis i takt med att ekonomin stärks, säger Eva Samakovlis.

Kort om arbetsmarknaden i december 2024

_{Inom parentes anges motsvarande siffror för december 2023.}

• 7,1 procent var inskrivna som arbetslösa (6,6).* Sammanlagt 376 517 personer (349 349).
• 8,3 procent av ungdomarna 18–24 år var inskrivna som arbetslösa (7,7).* Sammanlagt 44 872 ungdomar (41 864).
• 149 647 av de inskrivna arbetslösa har varit utan arbete i 12 månader eller mer (139 328).
• 203 903 personer var öppet arbetslösa (178 054).
• 172 614 personer deltog i program med aktivitetsstöd (171 295).
• 34 759 personer anmälde sig som arbetssökande (33 558).
• 19 369 personer fick arbete (18 972).
• 4 280 personer varslades om uppsägning (4 456).

*Andel av den registerbaserade arbetskraften.

Källa: Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik i december 2024.

Statistikkartor för alla län

Mer statistik

Verksamhetsstatistiken för januari publiceras den 12 februari 2025 kl. 6:00.

Fakta om statistiken        

Arbetsförmedlingens månadspressmeddelanden redovisar myndighetens verksamhetsstatistik. Redovisningen bygger på Arbetsförmedlingens registeruppgifter om bland annat inskrivna arbetslösa och om nyanmälda lediga platser. Arbetsförmedlingens arbetslöshetsstatistik redovisar olika kategorier av arbetssökande som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. En av dessa är öppet arbetslösa – alltså de som saknar, aktivt söker och omgående kan ta ett arbete. En annan är sökande i program med aktivitetsstöd. Dessa två grupper benämns tillsammans inskrivna arbetslösa. Andelen inskrivna arbetslösa anges i förhållande till en registerbaserad arbetskraft. Metoden för att beräkna arbetskraftens storlek, och därmed även den relativa arbetslöshetsnivån ändrades under 2024.

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik tillhör inte Sveriges officiella statistik. Den officiella arbetslöshetsstatistiken redovisas av Statistiska centralbyrån (SCB) i deras Arbetskraftsundersökning (AKU).

Mer information om Arbetsförmedlingens statistik

Mer information om SCB:s arbetskraftsundersökning

Presstjänsten: 010-486 10 00, press@arbetsformedlingen.se

ARBETSFÖRMEDLINGEN
Vi hjälper arbetssökande och arbetsgivare att hitta varandra.
Pressjour: 010-486 10 00, press@arbetsformedlingen.se
arbetsformedlingen.se