Marknadsnyheter

Ekonomiska klyftan ökar mellan de allsvenska klubbarna

Published

6 år ago

3 april, 2020

Tanalys

fre, apr 03, 2020 08:00 CET

I årets rapport ”Hur mår svensk elitfotboll?” analyserar EY för första gången den finansiella ställningen i Allsvenskan jämfört med de fem största ligorna i Europa och Norden. Allsvenskan 2019 mår sämre ekonomiskt jämfört med året innan, eftersom både rörelseresultat och eget kapital har minskat. Intäkterna för klubbarna har dock ökat med 5 procent. Det är en stor variation mellan klubbarnas ekonomi och avståndet har ökat under 2019. Jämförelsen med ligorna i Europa visar att Allsvenskan har en bit kvar till deras nivå, men Allsvenskan har heller inte samma förutsättningar som de stora ligorn.

Revisions- och rådgivningsföretaget EY har analyserat de allsvenska klubbarnas årsredovisningar. Årets rapport (se bilaga) innehåller en analys av 15 av 16 klubbar eftersom AFC Eskilstuna saknar en reviderad och undertecknad årsredovisning. EY:s analys visar att totalt sett mår Allsvenskan sämre ekonomiskt jämfört med året innan, eftersom både rörelseresultat och eget kapital har minskat. Däremot ökade intäkterna per klubb med i genomsnitt 5,6 miljoner kronor, eller 5 procent. Variationen mellan klubbarna är dock stor och klyftan har ökat under 2019. Årets 15 analyserade klubbar har ett eget kapital på totalt 892 miljoner kronor. Det är en minskning med 56 miljoner kronor jämfört med 2018. Att eget kapital minskar totalt är en negativ trend.

– Det går att konstatera att de allsvenska klubbarna kan delas in mellan ”de fattiga och de rika”. Klubbarnas organisation och ekonomi får en allt större påverkan på tabellplacering. De sex främsta klubbarna ekonomiskt sett till eget kapital har placerat sig bland de sex bästa i serietabellen. I sluttabellen av Allsvenskan 2019 har de sex topplacerade klubbarna drygt 2 till 22 gånger starkare eget kapital, dvs minst dubbelt eller mycket mer än den sjunde rikaste klubben i Allsvenskan. Topp 6-klubbarna står för 97 procent av hela allsvenskans ekonomi, säger Carlos Esterling, partner och auktoriserad revisor på EY och medförfattare till rapporten.

De 15 undersökta klubbarna har under 2019 sålt spelarkontrakt för 269 miljoner kronor vilket motsvarar 14 procent av dessa klubbars totala intäkter. EY analys visar att desto högre eget kapital en klubb har ju högre intäkter för spelarförsäljning har man. De sju klubbarna med högst eget kapital har sålt spelare för totalt 220 miljoner kronor och det motsvarar cirka 82 procent av den totala spelarförsäljningen på 269 miljoner kronor.

– Vi kan konstatera att spelarförsäljningarna är en stor del av klubbarnas intäkter. Även om det hade varit önskvärt att de allsvenska klubbarna kunde visa upp ett positivt resultat även utan spelarförsäljningar måste man ändå se dessa intäkter som en naturlig del av klubbarnas verksamhet. Med tanke på Sveriges plats i klubblagsfotbollens världshierarki bör det ses som en del av klubbarnas kärnverksamhet att sälja spelarkontrakt, säger Mikael Bergsten, partner och auktoriserad redovisningskonsult på EY och medförfattare till rapporten.

Stora skillnader på förutsättningar för Allsvenskan och ligorna i Europa
EY:s jämförelse av Allsvenskan med de stora ligorna i Europa visar att Allsvenskan har en bit kvar till deras nivå, men Allsvenskan har inte samma förutsättningar som de stora ligorna i Europa. De har hela världen som skyltfönster till skillnad från Allsvenskan och övriga ligor i Norden.

– Vi ser att många fotbollsintressenter runt om i världen har fått upp ögonen för Hammarby IF i och med Zlatan Ibrahimovics koppling till klubben. Ett sätt att närma sig de stora ligorna är att behålla den fina utveckling som Allsvenskan haft under de senaste åren med lyckade spelarförsäljningar utomlands, Europaspel och ökat intresse för ligan som helhet. Samtidigt ska vi vara medvetna om att de europeiska ligorna inte sitter still i båten, säger Carlos Esterling.

Svensk elitfotboll bidrar med 539 miljoner kronor till statskassan
Rapporten innehåller även en fördjupning i elitfotbollens bidrag till samhället. Allsvenskan bidrar varje år med pengar till den svenska statskassan i form av inbetalda källskatter, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt, löneskatt, reklamskatt och andra punktskatter. Enligt EY:s uppskattning bidrar de allsvenska klubbarna med cirka 539 miljoner kronor, en ökning med 47 miljoner kronor jämfört med föregående år. Allsvenskans bidrag till statskassan överstiger Allsvenskans intäkter från var och en av intäktskällorna reklam och sponsring, entréintäkter och tv-rättigheter. Den egentliga summan är dock betydligt högre. Klubbarna skapar ytterligare sysselsättning och skatter till statskassan i nästa led genom exempelvis restaurangverksamhet, souvenirförsäljning och affärer med leverantörer och andra intressenter.

– Allsvenskan ser till att Sverige mår bra genom att generera intäkter till statskassan i form av skatter och avgifter för verksamhet och personal. Varje omgång av Allsvenskan gynnar Sverige i allmänhet och kommunerna där det spelas allsvensk fotboll i synnerhet, säger Mikael Bergsten.

EY:s sammanfattande råd till varje klubb är att ha en väldefinierad affärsmodell som gör det möjligt för klubben att generera intäkter och överleva långsiktigt samt att de kontinuerligt utvärderar de risker som kan uppstå. Några av frågorna som klubbarna bör reflektera över är; Vad händer om klubben åker ut? Vad händer om klubben inte får fram någon talang som kan säljas? Vad händer om det uppstår helt oförutsedda händelser? Hur stora löpande kostnader kan klubben dra på sig? Hur stor buffert behöver klubben på kort- och lång sikt? ”

Klubbarnas eget kapital på koncernnivå 2019:

Malmö FF	512 871 tkr
IFK Norrköping	110 709 tkr
BK Häcken	71 481 tkr
AIK	61 740 tkr
Djurgårdens IF	57 260 tkr
Hammarby IF	49 561 tkr
IFK Göteborg	22 584 tkr
IF Elfsborg	15 969 tkr
Örebro SK	6 359 tkr
Kalmar FF	2 776 tkr
Helsingborgs IF	2 086 tkr
GIF Sundsvall	753 tkr
Falkenbergs FF	745 tkr
IK Sirius FK	29 tkr
Östersunds FK	-22 601 tkr

Samhällsnytta vs. ekonomiska nyckeltal 2019
Eget kapital 892 mkr
Lönekostnader 1 017 mkr
Inbetalda skatter och avgifter till staten 539 mkr
Intäkter reklam & sponsring 412 mkr
Entréintäkter 380 mkr
Spelarförsäljningar 269 mkr
Intäkter för tv-rättigheter 189 mkr
Årets resultat -38 mkr

Om rapporten ”Hur mår svensk elitfotboll?”
Syftet med EY:s analys av de allsvenska klubbarnas årsredovisningar är att identifiera eventuella samband mellan klubbarnas idrottsliga framgångar och ekonomiska förutsättningar. Rapporten innehåller en analys av klubbarnas resultat, egna kapital och soliditet m.m. Årets rapport innehåller en analys av 15 av 16 klubbar pga att AFC Eskilstuna saknar en reviderad och undertecknad årsredovisning och därmed inte finns med. Analysen av Svensk Elitfotbolls samhällsnytta utgår från FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling. I årets rapport har vi även jämfört vissa nyckeltal I Allsvenskan med nyckeltal för de fem största ligorna i Europa samt övriga ligor i Norden. Enligt UEFA:s rankning är Europas fem största ligor La Liga i Spanien, Premier League i Storbritannien, Bundesliga i Tyskland, Serie A i Italien och Ligue 1 i Frankrike. De övriga ligorna i Norden är Superliga i Danmark, Eliteserien i Norge och Veikkausliiga i Finland. Årets rapport innehåller dessutom en analys av hur coronaviruset och förbudet mot större publika sammankomster kan komma att påverka Allsvenskan.

För mer information, vänligen kontakta:
Carlos Esterling, partner och auktoriserad revisor EY, 070-318 91 97, carlos.esterling@se.ey.com
Mikael Bergsten, partner och auktoriserad redovisningskonsult EY, 070-348 71 03, mikael.bergsten@se.ey.com

Om EY Sports Business Services
EY Sports Business Services är ett rikstäckande nätverk med medarbetade från EY som stödjer idrottsföreningar, förbund och dess intressenter med EY:s tjänster inom revision, affärsrådgivning, skatt och transaktioner. Våra medarbetade har en bred erfarenhet från många olika idrottsområden och bland våra kunder finns såväl enskilda idrottare som klubb- och landslag, både i Sverige och internationellt. Vi har kontakt med de flesta elitklubbarna inom de stora lagsporterna i Sverige, liksom med flera stora idrottsförbund. www.ey.com/sv_se/assurance/sports-business-services

Om EY
EY är världsledande inom revision, redovisning, skatt, transaktioner och affärsrådgivning. Våra tjänster och insikter hjälper till att skapa förtroende och hållbar tillväxt på finansmarknader och i ekonomier världen över. För att hålla våra löften till våra intressenter utvecklar vi ledare och medarbetare som arbetar i team över gränserna. Vi vill att allt vi gör ska bidra till att affärsvärlden och arbetslivet fungerar bättre – för våra medarbetare, våra kunder och de samhällen vi verkar i. EY refererar till den globala organisationen samt kan avse en eller flera medlemsföretag i Ernst & Young Global Limited. Varje medlemsföretag utgör en egen juridisk person. www.ey.com/se

Taggar:

Marknadsnyheter

Investerarens guide till säljtratten: Varför intäkter är en laggande indikator

Published

6 dagar ago

4 juni, 2026

Skribent

Som investerare eller trader är du van vid att leta efter mönster och indikatorer som kan förutsäga framtida prisrörelser. Inom teknisk analys (TA) skiljer vi noga på ledande indikatorer (som ger signaler innan en trend vänder) och laggande indikatorer (som bekräftar en rörelse som redan skett). Samma obarmhärtiga logik gäller när vi analyserar fundamentan och tillväxtpotentialen i B2B-bolag.

När kvartalsrapporten släpps stirrar marknaden sig ofta blind på omsättningstillväxt och sista raden. Men sanningen är att dagens intäkter är den ultimata laggande indikatorn. Den omsättning ett B2B-bolag redovisar idag är resultatet av sälj- och marknadsaktiviteter som genomfördes för sex, nio eller tolv månader sedan. Att köpa en aktie enbart baserat på historisk omsättning är som att handla ett index baserat enbart på ett glidande medelvärde – du agerar på gammal information.

För att verkligen förstå ett bolags framtida kassaflöden och fundamentala styrka måste du titta på toppen av deras säljtratt. Det är där de ledande indikatorerna finns.

Säljpipelinen som ledande indikator

Ett bolags säljpipeline (det samlade värdet av alla pågående affärsmöjligheter) är i teorin den bästa ledande indikatorn för framtida intäkter. Om pipelinen växer idag, bör intäkterna växa imorgon. Men precis som i teknisk analys är inte alla signaler tillförlitliga. Marknaden är full av ”falska utbrott” och ”bull traps”.

Många bolag pumpar upp sin pipeline med orealistiska affärsmöjligheter för att lugna styrelsen eller marknaden. Säljarna lägger in företag som visat ett vagt intresse, men som saknar budget eller mandat att fatta beslut. Detta skapar en illusion av framtida tillväxt.

När ledningen styr bolaget efter denna uppblåsta pipeline – man kanske anställer mer leveranspersonal eller drar på sig fasta kostnader i tron att intäkterna är på väg – och affärerna sedan inte materialiseras, slår det skoningslöst mot marginalerna nästa kvartal. En ostrukturerad pipeline är lika farlig som felkalibrerad algoritm; ”Garbage in, garbage out”.

Att skapa en sann signal

Hur bygger ett företag en pipeline som faktiskt utgör en sann signal för framtida intäkter? Svaret ligger i hur inflödet av nya affärsmöjligheter hanteras och filtreras i det allra första ledet.

För att eliminera bruset måste bolag etablera rigorösa processer i toppen av tratten. Detta innebär att sluta mäta fåfänga mätetal som ”antal samtal” och istället fokusera på konverteringskraft och relevans. Genom att integrera professionell och kvalificerad mötesbokning säkerställer företaget att endast de prospekt som har ett faktiskt affärsbehov, rätt beslutsfattare och finansiella muskler tillåts komma in i säljpipelinen.

När denna filtrering sköts med strategisk precision, förvandlas pipelinen från en lista med förhoppningar till en matematisk sannolikhetskalkyl. Det är detta som skiljer bolag med hög volatilitet i sina intäkter från bolag med en förutsägbar, maskinell tillväxt.

Värderingsmultipeln och förutsägbarhet

Varför är detta kritiskt ur ett investerarperspektiv? Finansmarknaden, oavsett om det handlar om börsen, Private Equity eller riskkapital, avskyr osäkerhet och älskar förutsägbarhet.

Ett bolag vars intäkter bygger på en handfull ”stjärnsäljares” ostrukturerade nätverkande bär på en enorm operativ risk. Deras intäkter kommer att vara volatila. Å andra sidan, ett bolag som har byggt en kommersiell arkitektur där de exakt vet hur stor bearbetningsinsats som krävs för att generera en viss intäkt i framtiden, premieras alltid.

Dessa bolag handlas till högre multiplar (P/E eller EV/EBITDA) just för att deras kassaflöden har en lägre riskpremie. Som investerare eller analytiker bör du därför alltid ställa dig frågan: Hur ser maskineriet ut innan affären ens blir en siffra i kvartalsrapporten? Det är där du hittar bolagets sanna momentum.

Marknadsnyheter

Slutet för 10-årsavtalen: Flexibla kontor som företagets krisberedskap

Published

6 dagar ago

3 juni, 2026

Skribent

Under det senaste decenniets dopade ekonomi, drivet av nollräntor och billigt kapital, byggde många företag upp enorma fasta kostnader. Det var en era präglad av hybris där bolag glatt signerade 5- eller 10-åriga kommersiella hyreskontrakt för prestigefyllda kontorslandskap, i tron att tillväxten var linjär och evig. Sedan kom räntechocken, inflationen och den geopolitiska oron.

När vi idag diskuterar krisberedskap och resiliens inom näringslivet (”business prepping”) handlar det inte bara om att bygga en likviditetsbuffert för sämre tider. Det handlar om att systematiskt eliminera fasta kostnader och skapa maximal operativ agilitet. I det perspektivet har det traditionella kontorsavtalet förvandlats från en trygghet till en massiv finansiell risk – en regelrätt ”Single Point of Failure” (SPOF) i företagets balansräkning.

Den statiska hyreskostnaden som en SPOF

Det traditionella kommersiella fastighetsmaskineriet bygger på att överföra risk från fastighetsägaren till hyresgästen. Företag låser in sig i långa, oflexibla avtal som indexuppräknas årligen. Om marknaden viker och bolaget måste minska sin personalstyrka med trettio procent, sitter de fortfarande fast med samma enorma overheadkostnad för ekar tomma kvadratmeter.

I en stagnerande eller volatil makroekonomi är kostnadselasticitet – förmågan att omedelbart kunna skala upp eller ner sina utgifter i takt med intäkterna – skillnaden mellan överlevnad och konkurs. Att binda upp framtida kassaflöden i ett decennium för att förvara skrivbord är helt enkelt inte rationell riskhantering längre.

Affärsmässig prepping och ”Space-as-a-Service”

Detta är den fundamentala drivkraften bakom skiftet från traditionella kontor till flexibla kontorshotell och coworking-hubbar (”Space-as-a-Service”). För ett framåtblickande företag är detta ett led i sin strategiska krisberedskap.

Genom att sitta på ett modernt kontorshotell köper bolaget sig friheten att vara agil. Växer företaget snabbt kan man addera fler rum över en natt. Slår en recession till och personalstyrkan måste bantas, kan företaget minska sin kontorsyta med en månads varsel. Kostnaden rör sig därmed i perfekt symbios med företagets aktuella behov och ekonomiska bärkraft, istället för att vara en stel kvarnsten runt halsen.

Delningsekonomi för minimerad overhead

Den andra aspekten av denna riskminimering handlar om resursutnyttjande. En stor del av den dyra kvadratmeterytan i traditionella kontor består av receptioner, lounger, kök och stora styrelserum – ytor som står ekande tomma uppåt 80 procent av arbetsveckan, men som företaget likväl betalar fullt pris för varje månad.

På ett kontorshotell delas denna infrastruktur. Företaget betalar enbart för sin kärnyta. När ledningsgruppen väl behöver stänga in sig för kvartalsplanering, eller när det är dags att samla kunder och partners, betalar man inte för ett ständigt tomt representationsrum. Istället nyttjar man delad infrastruktur och bokar en konferens i Malmö exakt de dagar behoven uppstår. Kostnaden blir en tillfällig, rörlig utgift i stället för en permanent, fast overhead.

Flexibilitet är den nya tryggheten

Illusionen av att ett eget, stort och fast kontor är ett tecken på stabilitet är borta. I dagens makroekonomiska klimat är stabilitet synonymt med flexibilitet.

Företag som strategiskt undviker långa inlåsningseffekter skyddar sina marginaler, säkrar sitt kassaflöde och behåller manöverutrymmet oavsett vad som händer med räntan, inflationen eller konjunkturen. Att flytta verksamheten till en flexibel hubb är inte bara en kontorsfråga – det är modern, ekonomisk krishantering.

Marknadsnyheter

Nordtech gör en IPO på Stockholmsbörsen

Published

6 dagar ago

3 juni, 2026

Skribent

Nordtech har pratat om en IPO redan för några år sedan och på senare tid har mjukvarubolag tagit stryk på grund av rädslan för AI. Men Nordtech låter sig inte avskräckas utan tror på det man gör. Tre miljarder kronor kommer företaget att vara värt, dvs det är vad post money-värderingen kommer att vara efter IPO-erbjudandet.

Erbjudande backas upp av flera välkända namn så vi kan räkna med att den här börsnoteringen kommer att gå i mål på ett helt galant sätt.

I skrivande stund har ännu ingen analytiker kommit ut med en rekommendation så det ska bli intressant att se vad de säger, även om det känns som att det kommer att vara tecknarekommendationer.

Här är ankarinvesterarna: