Marknadsnyheter
Elicera Therapeutics inkluderar första patienten i den kliniska fas I/II-studien CARMA mot B-cellslymfom
Göteborg, 5 november, 2024 – Elicera Therapeutics (”Elicera”), ett cell- och genterapibolag i klinisk fas som utvecklar nästa generations cancerbehandlingar baserade på onkolytiska virus och CAR T-celler, beväpnade med immunaktiverande egenskaper via bolagets kommersiellt tillgängliga plattform, iTANK, meddelar idag att den första patienten har inkluderats till bolagets kliniska fas I/II-studie CARMA. Studien syftar till att utvärdera den iTANK-beväpnade CAR T-cellsbehandlingen ELC-301 i patienter med svårbehandlad B-cellslymfom, mantelcellslymfom eller indolent lymfom som inte svarat på standardbehandling eller drabbats av återfall i sjukdomen.
Studien kommer att genomföras i två delar där den initiala fasen innefattar en doseskalering på 12 patienter i syfte att identifiera det optimala dosintervallet för behandling med ELC-301. I nästa fas kommer den maximalt tolererbara dosen att utvärderas i ytterligare sex patienter. Totalt väntas 12 patienter genomgå behandling med denna dos.
Studien genomförs vid Uppsala universitetssjukhus och Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Enligt bolagets preliminära tidsplan förväntas doseskaleringsstudien på totalt 12 patienter vara avslutad och rapporterad under andra halvan av 2025. Data från den första dosgruppen på tre patienter förväntas rapporteras under första kvartalet 2025. Preliminära resultat från studiens andra del förväntas kunna rapporteras cirka 6–12 månader senare. Efter behandling löper en uppföljningsperiod om minst två år, vilket innebär att CARMA planeras att vara avslutad och fullständigt rapporterad under 2028.
CARMA är en enarmad, oblindad multicenterstudie som syftar till att utvärdera säkerhetsprofilen och behandlingseffekten efter en dos med ELC-301. Den genomförs på patienter som diagnosticerats med metastaserad eller svårbehandlad CD20-positivt B-cellslymfom, mantelcellslymfom eller indolent lymfom. Studien kommer bland annat att undersöka behandlingens antitumöreffekt, toxicitet och tolerabilitet.
”Vi är mycket glada att äntligen kunna påbörja vår första kliniska utvärdering av ELC-301 och nå en av de viktigaste milstolparna i bolagets historia. Det är ett viktigt steg mot vårt mål att förhoppningsvis kunna erbjuda en ny behandling mot svårartade former av B-cellscancer. Den kliniska utvecklingen av ELC-301 kommer även att ge oss viktiga insikter om vår teknologiplattform iTANK vars funktion är att generera ett brett immunsvar mot cancerceller”, säger Jamal El-Mosleh, vd för Elicera Therapeutics.
För ytterligare information kontakta:
Jamal El-Mosleh, VD, Elicera Therapeutics AB (publ)
Telefon: +46 (0) 703 31 90 51
jamal.elmosleh@elicera.com
Certified Advisor
Mangold Fondkommission AB
Om ELC-301
Elicera Therapeutics läkemedelskandidat ELC-301 är en CAR T-cellsterapi som riktar sig mot CD20, en tumörmåltavla som uttrycks på B-celler, för behandling av B-cellslymfom, mantelcellslymfom eller indolent lymfom. Utöver CAR T-cellernas direkta celldödande effekt uttrycker de även det immunaktiverande proteinet NAP, som härstammar från en vanlig bakterieart. Proteinet har i prekliniska studier visat sig kraftfullt i att aktivera kroppens eget immunförsvar mot cancer, parallellt med CAR T-cellernas direkta verkan, för att effektivt angripa och döda tumörceller. Läkemedelskandidaten har beväpnats med Elicera Therapeutics teknikplattform iTANK.
Om iTANK-plattformen
Den egenutvecklade och kommersiellt tillgängliga iTANK-plattformen har tagits fram i syfte att möta två av de största utmaningarna som CAR T-cellsterapier står inför vid behandling av solida tumörer: en mycket blandad uppsättning av olika tumörmåltavlor och en fientlig tumörmikromiljö. Den gentekniska metoden möjliggör produktionen av ett neutrofilaktiverande bakteriellt protein (NAP) hos CAR T-celler. Utsöndringen av NAP har visat sig kunna förstärka CAR T-cellens funktion samt framför allt aktivera ett parallellt immunsvar mot cancer via CD8+ mördar T-celler. Detta förväntas leda till en bred attack mot de flesta tumörmåltavlorna på cancercellerna. iTANK-plattformen används för att beväpna bolagets egna CAR T-cellsterapier men kan också tillämpas universellt på andra CAR T-cellsterapier under utveckling. Proof-of-concept-data publicerades i Nature Biomedical Engineering i april 2022. Publikationen med titeln “CAR T cells expressing a bacterial virulence factor trigger potent bystander antitumour responses in solid cancers” (DOI nummer: 10.1038/s41551-022-00875-5) kan hittas via följande länk: https://www.nature.com/articles/s41551-022-00875-5. Mer information om iTANK-plattformen finns här: https://www.elicera.com/technology
Om Elicera Terapeutiks AB
Elicera Therapeutics AB är ett cell- och genterapibolag i klinisk fas som utvecklar nästa generations immunonkologiska behandlingar baserat på iTANK-beväpnade onkolytiska virus och CAR T-celler. Bolaget har fyra läkemedelskandidater i utveckling, två CAR T-celler och två onkolytiska virus, som baseras på forskning genomförd av professor Magnus Essands forskargrupp vid Uppsala universitet. Den färdigutvecklade och kommersiellt tillgängliga teknologiplattformen, iTANK, kan användas för att optimera effekten av samtliga CAR T-celler under utveckling och aktivera mördar-T-celler mot cancer. Bolaget adresserar en internationell miljardmarknad inom cellterapiutveckling genom att erbjuda utlicensiering av iTANK till CAR T-cellsutvecklare inom läkemedelsindustrin. Eliceras aktie (ELIC) är noterad på Nasdaq First North Growth Market.
För mer information, vänligen besök www.elicera.se
Marknadsnyheter
Sinch Reports Increased Interest in RCS Messaging as Apple adds RCS to iOS 18
Over 70% of Brands Predict RCS Will Become a Primary Customer Communication Channel Within Five Years
STOCKHOLM, Sweden – November 05, 2024 – Sinch (Sinch AB (publ) – XSTO: SINCH), which is pioneering the way the world communicates through its Customer Communications Cloud, reports that brands’ interest in Rich Communication Services (RCS) and RCS Business Messaging (RBM) is now rising rapidly. Sinch’s discussions with an expert panel of senior marketing and digital communications specialists from major European brands found that over 70% expect RCS to be one of their primary customer communication channels within the next five years, while 73% predict it will become the default messaging channel within a decade.
Apple’s support of RCS, which was previously exclusive to Android devices, marks a significant step forward for both individuals and businesses. Individuals can now enjoy seamless rich content messaging between iPhone and Android users, as well as read receipts and group messaging. With the release of iOS 18.1 on October 28th, Apple now also supports RBM in select markets and carriers. Apple’s support for RBM allows businesses to communicate with audiences on all devices through a single, native channel using branded, verified senders with rich and conversational capabilities.
According to Sinch’s expert panel, Apple’s adoption of RCS has accelerated the channel’s adoption among brands as well, with many planning or already moving to implement the new messaging standard. Key motivators include the “verified sender” feature and the ability to communicate directly with customers without the need for third-party apps – both cited as critical factors driving RCS adoption.
When asked about their primary motivation for adding RCS to their communications strategies, most experts emphasized the opportunity to “build innovative customer experience (CX) solutions,” followed closely by the desire of a “secure and verified communication channel.”
The research also revealed that 90% of experts, across sectors like financial services, insurance, and retail, believe that RCS will be “extremely significant” within their industries.
Sinch has already observed a notable 22% increase in RCS messaging volumes between businesses and customers from January 2023 till September 2024, indicating strong momentum. “RCS is quickly becoming a must for brands looking to enrich their customer communication strategies”, said Virginie Debris, Senior Vice President of Product of messaging at Sinch. “Two-thirds of respondents believe partnerships with CPaaS vendors like Sinch are critical for success with RCS, highlighting the need for integrated, scalable solutions.”
As brands increasingly build RCS into their omnichannel strategies, Sinch continues to lead the way, offering cutting-edge solutions catering to diverse business messaging needs and driving innovation in communication.
# # #
Footnote:
Sinch’s expert panel comprised of 11 marketing and digital communication decision makers, directly responsible for the adoption of customer communication technology, including RCS. The experts span across industries including financial services, insurance, and retail. The findings were completed between August-September 2024.
For more information contact:
Janet Lennon
Director of Global Communications
About Sinch:
Sinch is pioneering the way the world communicates. More than 150,000 businesses – including many of the world’s largest tech companies – rely on Sinch’s Customer Communications Cloud to improve customer experience through mobile messaging, voice, and email. Sinch has been profitable and fast-growing since it was founded in 2008. It is headquartered in Stockholm, Sweden, with shares traded at NASDAQ Stockholm: XSTO: Sinch. Learn more at sinch.com
Recent awards/recognition:
• Sinch Named 2024 Adobe Digital Experience ISV Resell Partner of the Year
• Sinch recognized as a Leader in the 2024 CPaaS Omdia Universe
• Sinch named a Leader in the Gartner® Magic Quadrant™ for CPaaS 2024
• Sinch named a Leader in the CPaaS Leaderboard, Juniper Research 2024
• Sinch recognized as a Leader in the IDC MarketScape for CPaaS 2023
Marknadsnyheter
Mänsklig känsel består av 16 unika nervcellstyper
16 olika typer av nervceller – så många har forskare identifierat i människans känselsinne i en ny studie. Jämförelser mellan människa, mus och makak visar både likheter och betydande skillnader. Studien är ett samarbete mellan forskare vid Linköpings universitet och Karolinska Institutet i Sverige samt University of Pennsylvania i USA, och har publicerats i tidskriften Nature Neuroscience.
16 olika typer av nervceller – så många har forskare identifierat i människans känselsinne i en ny studie. Jämförelser mellan människa, mus och makak visar både likheter och betydande skillnader. Studien är ett samarbete mellan forskare vid Linköpings universitet och Karolinska Institutet i Sverige samt University of Pennsylvania i USA, och har publicerats i tidskriften Nature Neuroscience.
– Vår studie ger en landskapsbild över människans känselsinne. I nästa steg vill vi göra porträtt av de olika typerna av nervceller som vi har identifierat, säger Håkan Olausson, professor vid Linköpings universitet, om studien som publicerats i Nature Neuroscience.
En vanlig uppfattning är att det finns en specifik sorts nervcell för varje typ av känsloförnimmelse, som smärta, behaglig beröring eller kyla. Men fynden från den aktuella studien utmanar den bilden och visar att känselsinnet troligen är mycket mer komplicerat än så.
En stor del av kunskapen vi har i dag om hur nervsystemet fungerar kommer från forskning på djur. Men hur stora är likheterna mellan exempelvis mus och människa? Många fynd som gjorts i studier på djur har inte kunnat bekräftas i forskning på människor. En anledning till det kan vara att vår förståelse för hur det fungerar i människan är otillräcklig. Forskarna bakom den aktuella studien ville därför skapa en detaljerad atlas över olika typer av nervceller inblandade i människans känselsinne och jämföra den med mus och makak, en typ av primat.
I studien gjorde en forskargrupp vid University of Pennsylvania, ledd av professor Wenqin Luo, detaljerade analyser av vilka gener som enskilda nervceller använder, så kallad djup RNA-sekvensering. Nervceller som hade liknande genuttrycksprofil grupperades tillsammans som en typ av sinnesnervcell. På detta sätt identifierade de 16 distinkta typer av nervceller hos människa. I takt med att forskarna analyserar fler celler kommer de antagligen hitta ännu fler olika typer av sinnesnervceller.
Analyserna av nervcellernas genuttryck ger en bild av hur det cellulära maskineriet ser ut i de olika celltyperna. Nästa fråga var hur det hänger ihop med nervcellernas funktion. Om en nervcell producerar ett protein som kan detektera värme, innebär det då att nervcellen reagerar på värme?
Den aktuella studien är den första som kopplar ihop genuttrycket i olika typer av nervceller med deras faktiska funktion. För att undersöka nervcellers funktion använde en forskargrupp vid Linköpings universitet, ledd av Saad Nagi och Håkan Olausson, en metod som låter forskarna lyssna på nervsignaleringen i en nervcell åt gången hos vakna försöksdeltagare. Med metoden, som kallas mikroneurografi, kan forskarna utsätta nervceller i huden för exempelvis temperatur, beröring eller vissa kemikalier och ”lyssna på” en enskild nervcell för att ta reda på om just den nervcellen reagerar och skickar signaler till hjärnan.
Under dessa experiment gjorde forskarna upptäckter som de aldrig skulle ha gjort om inte kartläggningen av olika nervcellstypers cellulära maskineri hade gett forskarna nya uppslag att testa. En sådan upptäckt rör en typ av nervceller som svarar på behaglig beröring. Forskarna fann att denna celltyp oväntat nog också reagerar på värme och capsaicin, ämnet som ger chili dess hetta. Att reagera på capsaicin är typiskt för smärtnervceller, så det förvånade forskarna att beröringsnervceller svarade på sådan stimulering. Samma typ av nervcell reagerade också på kyla, trots att den inte producerar det hittills enda kända proteinet som känner av kyla. Fyndet kan inte förklaras av det som är känt om cellens maskineri och tyder på att det finns en annan mekanism för detektion av kyla, som ännu inte upptäckts. Forskarna spekulerar att dessa nervceller utgör en bana för behagliga förnimmelser.
– I tio år har vi lyssnat på nervsignalering i de här nervcellerna, men vi hade ingen aning om cellernas molekylära egenskaper. I den här studien ser vi både vilka proteiner de här nervcellerna producerar och vilken typ av stimulering de reagerar på, och vi kan koppla ihop det. Det är ett enormt kliv framåt, säger Håkan Olausson.
Ett annat exempel är en typ av snabbt ledande smärtnervcell, som visade sig reagera på icke-smärtsam kyla och mentol.
– Det finns en uppfattning att nervceller är väldigt specifika – att det finns en nervcell för kyla, en annan som känner av vibrationer och en tredje som reagerar på tryck och så vidare. Man pratar ofta om nervsystemet i sådana termer. Men vi ser nu att det är mycket mer komplicerat än så, säger Saad Nagi, universitetslektor vid Linköpings universitet.
Hur var det då med jämförelsen mellan mus, makak och människa? Hur lika är vi? Många av de 16 typerna av nervceller som forskarna identifierade i studien är ungefär lika mellan arterna. Den största skillnaden som forskarna hittade fanns i snabbt ledande smärtnervceller som reagerar på stimulering som kan orsaka skada. Dessa nervceller upptäcktes i människa år 2019 av forskargruppen vid Linköpings universitet. Jämfört med musen har människan många fler smärtnervceller av typen som skickar smärtsignaler till hjärnan med hög hastighet. Varför det är så kan studien inte svara på, men forskarna har en teori:
– Att smärta signaleras med mycket högre hastighet i människa jämfört med mus tror jag helt enkelt är en spegling av kroppsstorlek. I musen behövs inte så snabb nervsignalering. Men i människor är avstånden större och signalerna behöver skickas till hjärnan med högre hastighet för annars är du redan skadad innan du hinner reagera och akta dig, säger Håkan Olausson.
Studien är ett samarbete mellan Patrik Ernfors forskargrupp vid Karolinska Institutet, Wenqin Luos forskargrupp vid University of Pennsylvania och Håkan Olausson och Saad Nagis forskargrupp vid Linköpings universitet. Forskningen har finansierats med stöd av bland andra National Institutes of Health, Vetenskapsrådet och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Artikeln: Leveraging Deep Single-soma RNA Sequencing to Explore the Neural Basis of Human Somatosensation, Huasheng Yu, Saad S. Nagi, Dmitry Usoskin et al. (2024). Nature Neuroscience, publicerad online 4 november 2024, doi:10.1038/s41593-024-01794-1
För mer information, kontakta gärna:
Håkan Olausson, professor, hakan.olausson@liu.se, 013-28 67 88
Saad Nagi, associate professor, saad.nagi@liu.se, 013-28 68 23
Högupplösta pressbilder på forskarna kan laddas ner från LiU:s mediabank.
Pressmeddelandet skickat av:
Karin Söderlund Leifler
Presskontakt, Linköpings universitet
013-28 13 95 / 073-417 01 59 / 013-28 28 00 (presstelefon)
karin.soderlund.leifler@liu.se
Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Genom nyhetsbrevet ”Forskning och samhälle – nyheter från Linköpings universitet” får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Prenumerera här
Taggar:
Marknadsnyheter
Addtech förvärvar Nanosystec GmbH
Addtech Electrification, ett affärsområde inom Addtechkoncernen, har idag tecknat avtal om förvärv av 100 % av aktierna i Nanosystec GmbH (”Nanosystec”).
Nanosystec utvecklar, producerar och säljer produktionsutrustning för tillverkning av främst optoelektronik och precisionsmekanik till kunder inom datakommunikation, medicinteknik och halvledarindustrin. Bolaget har 20 anställda och en omsättning på cirka 7,8 miljoner EUR med huvudkontor utanför Frankfurt, Tyskland.
Nanosystec stärker och kompletterar väl Addtechs befintliga verksamhet inom affärsenheten Connectivity Solutions.
Tillträde sker idag. Förvärvet bedöms ha en marginellt positiv påverkan på Addtechs resultat per aktie under innevarande räkenskapsår.
Stockholm den 5 november 2024
Addtech AB (publ)
För ytterligare information kontakta
Niklas Stenberg, VD, Addtech AB, +46 470 49 00
Per Lundblad, Affärsområdeschef, Addtech Electrification, +46 70 795 66 02
Addtech är en tekniklösningskoncern som tillför både tekniskt och ekonomiskt mervärde i länken mellan tillverkare och kund. Addtech verkar inom valda nischer på marknaden för högteknologiska produkter och lösningar. Kunderna finns främst inom tillverkande industri och infrastruktur. Addtech har cirka 4 000 anställda i drygt 150 dotterbolag som drivs under egna varumärken. Koncernen omsätter drygt 20 miljarder SEK. Addtechaktien är noterad på Nasdaq Stockholm.
Denna information lämnades, genom ovanstående kontaktpersoners försorg, för offentliggörande den 5 november 2024 kl. 14:45 (CET).
-
Analys från DailyFX9 år ago
EUR/USD Flirts with Monthly Close Under 30 Year Trendline
-
Marknadsnyheter2 år ago
Upptäck de bästa verktygen för att analysera Bitcoin!
-
Marknadsnyheter4 år ago
BrainCool AB (publ): erhåller bidrag (grant) om 0,9 MSEK från Vinnova för bolagets projekt inom behandling av covid-19 patienter med hög feber
-
Analys från DailyFX11 år ago
Japanese Yen Breakout or Fakeout? ZAR/JPY May Provide the Answer
-
Analys från DailyFX11 år ago
Price & Time: Key Levels to Watch in the Aftermath of NFP
-
Analys från DailyFX7 år ago
Gold Prices Falter at Resistance: Is the Bullish Run Finished?
-
Marknadsnyheter1 år ago
Därför föredrar svenska spelare att spela via mobiltelefonen
-
Nyheter6 år ago
Teknisk analys med Martin Hallström och Nils Brobacke