ons, sep 02, 2020 10:15 CET

Enligt en utredning som Naturresursinstitutet (Luke) har gjort tillsammans med jord- och skogsbruksministeriet (JSM) och Livsmedelsverket vill man med hjälp av övervakningskriterier gallra bort hundavel som orsakar djuret lidande och ärftliga sjukdomar. För en del hundraser skulle kriterierna utesluta en stor del av hundarna från avel. I utredningen rekommenderas också att det inrättas en etisk delegation för avel och att veterinärernas anmälningsskyldighet utökas.

Övervakningskriterierna som beskrivs i utredningen fokuserar på problem som beror på förkortad skalle, men där ingår också kriterier som kan tillämpas på en större grupp hundar. Förkortad skalle, dvs. överdriven brakycefali, ökar risken för att djuret drabbas av ett flertal ärftliga defekter och sjukdomar som försämrar djurets livskvalitet och orsakar djuret lidande och betydande olägenhet. Problemen är förknippade bland annat med djurets andningsförmåga, tanduppsättning, fortplantningsförmåga samt ögonens, hudens och matsmältningskanalens hälsa. I utredningen konstateras det att framavlandet av en överdrivet kort skallform kan anses strida mot Finlands nuvarande djurskyddslag. I djurskyddslagen förbjuds sådan avel som kan orsaka djuret lidande eller betydande olägenhet för djurets hälsa eller välbefinnande.

Enligt de föreslagna övervakningskriterierna får en avelshund inte uppvisa allvarliga missbildningar som har samband med brakycefal anatomi och som ökar risken för betydande men för djurets välbefinnande, eller ha sjukdomar eller symtom som beror på överdrivet kort skallform. Kriterierna bygger på principen att en hund med en mindre defekt eller sjukdom kan användas för avel om den andra parten i kombinationen inte har samma defekt eller sjukdom.

För en del av kriterierna föreslås en övergångsperiod på t.ex. fem år, då uppfödarna har tid att leta fram individer som uppfyller övervakningskriterierna för avel och att förädla hundarnas anatomi så att den blir sundare. Uppfödaren ska kunna visa att de djur som han eller hon använder för avel uppfyller kraven i djurskyddslagstiftningen. För många rasers del innebär detta att avelshundar måste genomgå flera hälsoundersökningar före betäckningen.

De olägenheter för välbefinnandet som orsakas av överdrivet kort skallform, liksom också andra överdrivna drag, kan avvärjas permanent endast genom att dessa drag ändras i mer normal riktning med hjälp av avel. I och med övervakningskriterierna gallras en stor andel hundar bort från aveln inom vissa raser. I fråga om några raser är det i ljuset av dagens kunskap inte heller möjligt att ändra skallens form genom avel, eftersom dessa raser inte har kvar några genformer som ger normal skalle. I en sådan situation kan förädlingen fortsätta t.ex. med hjälp av raskorsningar.

I samband med att övervakningskriterierna införs måste man också överväga olika sätt att ingripa i importen av sådana djur för vars del förädlingen inte uppfyller kraven i Finlands djurskyddslagstiftning. Ett steg i denna riktning är att öka säljarnas skyldighet att lämna uppgifter om de problem som i utredningen uppges medföra betydande olägenheter för välbefinnandet hos hundar och deras betydelse för hundarnas välmående.

I utredningen föreslås också en skyldighet för den behandlande veterinären att rapportera ärftliga defekter och sjukdomar som krävt vård av ett djur som används för avel eller som försämrar djurets livskvalitet. Dessutom rekommenderas inrättandet av en etisk delegation för avel. Det är fråga om ett opartiskt, konsulterande sakkunnigorgan som bistår myndigheterna i svåra frågor som gäller djuravel.

För att gränsen mellan tillåten och förbjuden avel ska bli tydligare, anser utredningen att det är nödvändigt att utveckla lagstiftningen om djurskydd. I samband med den nya lagen om djurs välbefinnande behövs en förordning som den tillsyn som verkställer lagen kan stödja sig på samt anvisningar om tillsynen. I förordningen ska det föreskrivas närmare om exempelvis de ärftliga defekter som veterinärernas anmälningsskyldighet gäller. Likaså ska det föreskrivas om sådana defekter som tydligt utesluter djuret från avel.

Ytterligare information:

Överinspektör Sari Salminen, tfn 029 520 4971, sari.salminen@ruokavirasto.fi (övervakning av djurskydd)
Specialsakkunnig Tiina Pullola, tfn 029 516 2108, tiina.pullola@mmm.fi (djurskyddslagstiftning)
Forskare Riitta Kempe, tfn 029 532 6227, riitta.kempe@luke.fi (utredningens skribent)

Läs mera:

Preliminär utredning av problem i samband med hundavel och om metoder för att ingripa (pdf, endast på finska)