Europeiska gröna given – EU-kommissionen föreslår att ekonomin och samhället ställs om för att infria klimatambitionerna

| 14 juli, 2021 | 0 kommentarer

I dag antar EU-kommissionen ett paket med förslag som ändrar EU:s politik för klimatet, energiområdet, transporter, markanvändning och beskattning för att göra det möjligt att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 % fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer. Dessa utsläppsminskningar måste uppnås under de närmaste tio åren för att Europa ska kunna bli världens första klimatneutrala kontinent senast 2050 och för att förverkliga den europeiska gröna given. Med dagens förslag presenterar EU-kommissionen de lagstiftningsverktyg som ska användas för att uppnå målen i den europeiska klimatlagen och i grunden stöpa om vår ekonomi och vårt samhälle för att skapa en rättvis, grön och blomstrande framtid.

Heltäckande och inbördes sammanhängande förslag

Genom dagens förslag ökar takten i utsläppsminskningarna under de närmaste tio åren i den utsträckning som krävs. De leder sammantaget till att handeln med utsläppsrätter utvidgas till att omfatta nya sektorer samtidigt som EU:s nuvarande system för utsläppshandel skärps, till ökad användning av förnybara energikällor, ökad energieffektivitet, snabbare utrullning av koldioxidsnåla transportsätt och tillhörande infrastruktur och bränslen, anpassning av ländernas skattepolitik till målen för den europeiska gröna given, åtgärder för att förhindra koldioxidläckage och verktyg för att skydda och utöka våra naturliga kolsänkor.

  • Genom EU:s system för utsläppshandel sätts ett pris på koldioxid och ett årligt tak för utsläppen från vissa sektorer. Systemet har minskat utsläppen från elproduktion och energiintensiva industrier med 42,8 % under de senaste 16 åren. I dag föreslår kommissionen att det totala utsläppstaket ska sänkas ytterligare och den årliga minskningstakten öka. EU-kommissionen föreslår även att utsläppsrätterna som luftfarten får gratis ska avskaffas och att det ska ske en anpassning till Corsia (ett kompensationssystem för minskade koldioxidutsläpp från internationell luftfart), samt att utsläppen från sjöfart för första gången ska ingå i EU:s utsläppshandelssystem. För att åtgärda bristen på utsläppsminskningar från vägtransporter och byggnader ska ett separat nytt utsläppshandelssystem införas för bränsledistribution till dessa sektorer. Kommissionen föreslår också att innovations- och moderniseringsfonderna ska få ökade anslag.
  • För att komplettera de betydande klimatsatsningarna i EU:s budget bör EU-länderna se till att alla inkomster från utsläppshandeln går till klimat- och energirelaterade projekt. En viss del av inkomsterna från det nya systemet för vägtransporter och byggnader bör användas för att hantera de sociala konsekvenserna för sårbara hushåll, mikroföretag och transportanvändare.
  • Genom förordningen om ansvarsfördelning höjs utsläppsminskningsmålen för varje enskilt EU-land när det gäller byggnader, vägtransporter, inrikes sjöfart, jordbruk, avfall och mindre industrier. För att ta hänsyn till att EU-länderna har olika utgångslägen och förutsättningar baseras målen på BNP per capita, och de justeras för kostnadseffektivitetsfaktorer.
  • Eftersom EU-länderna även har ett gemensamt ansvar för att få bort koldioxid från atmosfären fastställer förordningen om markanvändning, skogsbruk och jordbruk ett övergripande EU-mål för koldioxidborttagning genom naturliga kolsänkor motsvarande 310 miljoner ton koldioxidutsläpp fram till 2030. För att uppnå sina nationella mål kommer EU-länderna behöva ta hand om och utöka sina kolsänkor. EU bör sikta på att senast 2035 uppnå klimatneutralitet inom markanvändning, skogsbruk och jordbruk, vilket ska innefatta andra utsläpp än koldioxid från jordbruket, t.ex. från gödselanvändning och boskap. EU:s skogsstrategi syftar till att förbättra EU-skogarnas kvalitet, kvantitet och motståndskraft. Strategin stöttar skogsbrukare och den skogsbaserade bioekonomin, men håller samtidigt avverkning och användning av biomassa på hållbara nivåer så att biodiversiteten bevaras, och fastställer en plan för att plantera tre miljarder träd i Europa fram till 2030.
  • Eftersom energiproduktion och energianvändning svarar för 75 % av utsläppen i EU är det oerhört viktigt att skynda på omställningen till ett mer miljövänligt energisystem. Direktivet om förnybar energi sätter upp ett högre mål som innebär att 40 % av vår energi senast 2030 ska komma från förnybara energikällor. Alla EU-länder ska bidra till detta mål och särskilda delmål föreslås för användning av förnybar energi för transport, uppvärmning och kylning, byggnader och industri. För att uppnå både klimat- och miljömålen skärps hållbarhetskriterierna för användning av bioenergi och EU-länderna måste utforma eventuella stödsystem för bioenergi på ett sätt som respekterar kaskadprincipen för användning av biomassa från skog.
  • För att minska energianvändningen totalt, begränsa utsläppen och motverka energifattigdom sätter energieffektivitetsdirektivet upp ett mer ambitiöst bindande årligt mål för att minska energianvändningen på EU-nivå. Målet blir vägledande för hur nationella bidrag ska fastställas och innebär att EU-ländernas årliga energisparkrav nästan fördubblas. Den offentliga sektorn kommer att behöva renovera 3 % av sitt byggnadsbestånd varje år för att driva på ”renoveringsvågen”, skapa sysselsättning samt minska energianvändning och kostnaderna för skattebetalarna.
  • Vid sidan om det pris som sätts på koldioxidutsläpp genom utsläppshandeln krävs en kombination av åtgärder för att hantera utsläppen från vägtransporter. Skärpta krav på koldioxidutsläpp från personbilar och lätta lastbilar ska snabba på omställningen till utsläppsfri mobilitet genom att minska de genomsnittliga utsläppen från nya personbilar med 55 % från 2030 och med 100 % från 2035 jämfört med 2021 års nivåer. Från och med 2035 kommer alla nyregistrerade personbilar alltså att vara utsläppsfria. För att det ska finnas ett Europatäckande tillförlitligt nät av laddnings- och tankningsstationer där bilförare kan ladda eller tanka sina bilar ska EU-länderna enligt det reviderade direktivet om infrastruktur för alternativa bränslen vara skyldiga att bygga ut laddningskapaciteten så att den håller samma takt som försäljningen av utsläppsfria personbilar och med regelbundna avstånd installera laddnings- och tankningsstationer på större motorvägar: var 60:e kilometer för laddning av elbilar och var 150:e kilometer för tankning av vätgas.
  • Flyg- och sjöfartsbränslen orsakar betydande föroreningar och kräver också särskilda åtgärder vid sidan om utsläppshandeln. Enligt förordningen om infrastruktur för alternativa bränslen måste större hamnar och flygplatser ge luftfartyg och fartyg tillgång till ren elförsörjningInitiativet ReFuelEU Aviation innebär att bränsleleverantörer blir skyldiga att blanda in allt större andelar hållbara bränslen i flygbränsle som tas ombord på EU:s flygplatser, bland annat de syntetiska koldioxidsnåla bränslen som kallas e-bränslen. På liknande sätt ska initiativet FuelEU Maritime stimulera användningen av hållbara bränslen och utsläppsfri teknik inom sjöfarten genom att sätta ett tak för de växthusgaser som orsakas av den energi som används av fartyg som anlöper europeiska hamnar.
  • Beskattningen av energiprodukter måste skydda och förbättra den inre marknaden och stödja den gröna omställningen genom att fastställa rätt incitament. Efter en översyn av energiskattedirektivet föreslås att beskattningen av energiprodukter ska anpassas till EU:s energi- och klimatpolitik, att ren teknik ska främjas och föråldrade undantag och lägre skattesatser som för närvarande uppmuntrar användning av fossila bränslen ska avskaffas. Syftet med de nya reglerna är att minska de skadliga effekterna av energiskattekonkurrens och säkra EU-ländernas intäkter från gröna skatter, som är mindre skadliga för tillväxten än skatt på arbete.
  • Slutligen ska en ny koldioxidjusteringsmekanism sätta ett koldioxidpris på import av ett riktat urval av produkter för att se till att ambitiösa klimatåtgärder i Europa inte leder till ”koldioxidläckage”. Detta för att säkerställa att EU:s utsläppsminskningar bidrar till att utsläppen minskar globalt i stället för att leda till att koldioxidintensiv produktion flyttar utomlands. Målet är också att uppmuntra industri utanför EU och våra internationella samarbetspartner att vidta liknande åtgärder.

Alla förslag hänger ihop inbördes och kompletterar varandra. Vi behöver detta väl avvägda paket, och de inkomster det genererar, för att få till stånd en omställning som gör Europa rättvist, grönt och konkurrenskraftigt, där ansvaret är jämnt fördelat mellan olika branscher och EU-länder och där ytterligare stöd kan ges om det är lämpligt.

En socialt rättvis omställning

Även om de positiva effekterna av EU:s klimatpolitik på medellång till lång sikt klart uppväger kostnaderna för denna omställning finns det en risk att klimatpolitiken kortsiktigt ökar trycket på sårbara hushåll, mikroföretag och transportanvändare. Dagens paket är därför utformat på ett sätt som gör att kostnaderna för hantering av och anpassning till klimatförändringarna fördelas rättvist.

Prisinstrumenten för koldioxid kommer dessutom ge intäkter som kan satsas på innovation, ekonomisk tillväxt och investeringar i ren teknik. En ny social klimatfond föreslås som ska ge EU-länderna särskilda medel att hjälpa sina medborgare investera i energieffektivitet, nya värme- och kylsystem och renare mobilitet. Den sociala klimatfonden ska finansieras via EU-budgeten genom att 25 % av de förväntade inkomsterna från utsläppshandeln ska användas för att bekosta bränslen för byggnader och vägtransporter. Den ska ställa 72,2 miljarder euro till förfogande för EU-länderna under perioden 2025–2032 genom en riktad ändring av den fleråriga budgetramen. Förslaget innebär att EU-länderna ska matcha denna finansiering, vilket innebär att fonden skulle mobilisera 144,4 miljarder euro för en socialt rättvis omställning.

Fördelarna med att agera nu för att skydda människor och vår planet är uppenbara: renare luft, svalare och grönare städer, friskare medborgare, lägre energianvändning och energiräkningar, arbetstillfällen i Europa, teknik och nya möjligheter för industrin, mer utrymme för natur och en friskare planet att lämna över till kommande generationer. Den största utmaningen i Europas gröna omställning är att se till att de positiva effekter och möjligheter som den leder till kommer alla till del, så snabbt och så rättvist som möjligt. Genom att använda de olika politiska verktyg som finns tillgängliga på EU-nivå kan vi se till att takten i förändringsarbetet blir tillräckligt hög, men utan att kasten blir för tvära.

Bakgrund

EU-kommissionen presenterade den europeiska gröna given den 11 december 2019. Dess syfte är att göra Europa till den första klimatneutrala kontinenten senast 2050. Den europeiska klimatlagen, som träder i kraft den här månaden, innebär att EU:s åtagande om klimatneutralitet fastställs i bindande lagstiftning, liksom även delmålet att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 % fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer. EU:s löfte att minska sina nettoutsläpp av växthusgaser med minst 55 % fram till 2030 meddelades FN:s klimatpanel i december 2020 och utgör EU:s bidrag till uppnåendet av målen i Parisavtalet.

EU:s nuvarande klimat- och energilagstiftning har redan minskat växthusgasutsläppen i unionen med 24 % jämfört med 1990. Under samma period har EU:s ekonomi samtidigt vuxit med cirka 60 %, vilket betyder att tillväxten har frikopplats från utsläppen. Denna lagstiftning, som alltså redan har visat sig vara effektiv, utgör grunden för dagens åtgärdspaket.

EU-kommissionen har gjort omfattande konsekvensbedömningar innan dessa förslag lagts fram för att bedöma vilka möjligheter och kostnader den gröna omställningen ger upphov till. I september 2020 gjordes en omfattande konsekvensbedömning av kommissionens förslag att höja EU:s mål om minskningar av nettoutsläppen fram till 2030 till minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer. Konsekvensbedömningen visade att detta mål både kan uppnås och ge positiva effekter. Dagens lagstiftningsförslag har varit föremål för noggranna konsekvensbedömningar som även beaktat sambandet med andra delar av paketet.

EU:s långtidsbudget för de kommande sju åren kommer att ge stöd till den gröna omställningen. Av de program som omfattas av den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027 på 2 biljoner euro och av NextGenerationEU är 30 % inriktade på att stödja klimatåtgärder. När det gäller faciliteten för återhämtning och resiliens, som ska finansiera EU-ländernas nationella återhämtningsprogram inom ramen för NextGenerationEU, kommer 37 % av budgeten på 723,8 miljarder euro (i löpande priser) gå till klimatåtgärder.

Uttalanden av EU-kommissionärer:

– Den fossilbaserade ekonomin har nått vägs ände, säger kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Vi vill lämna en frisk planet, god sysselsättning och ekonomisk tillväxt som inte skadar vår natur efter oss till nästa generation. Den europeiska gröna given är vår tillväxtstrategi för att ställa om till en fossilfri ekonomi. Europa var den första kontinenten som lovade att den skulle bli klimatneutral senast 2050, och nu är vi först med att presentera en konkret färdplan. Genom innovation, investeringar och kompensation för de sociala konsekvenserna visar Europa att vår klimatpolitik är mer än tomma ord.

– Det är ”vinna eller försvinna” som gäller det kommande decenniet i kampen mot klimat- och biodiversitetskriserna, säger verkställande vice ordförande Frans Timmermans, som ansvarar för den europeiska gröna given. Europeiska unionen har satt upp ambitiösa mål och i dag visar vi hur vi kan uppnå dem. Att få till stånd en grön och sund framtid för alla kommer att kräva stora ansträngningar inom alla branscher och i alla EU-länder. Tillsammans kommer våra förslag att få till stånd de förändringar som krävs och se till att alla invånare så snart som möjligt får del av klimatåtgärdernas positiva effekter samt stötta de mest sårbara hushållen. Europas omställning ska vara rättvis, grön och konkurrenskraftig.

– Våra ansträngningar att hantera klimatförändringarna måste vara politiskt ambitiösa, globalt samordnade och socialt rättvisa, säger ekonomikommissionär Paolo Gentiloni. Vi uppdaterar våra 20 år gamla energibeskattningsregler för att uppmuntra användning av mer miljövänliga bränslen och minska skadlig energiskattekonkurrens. Vi föreslår också en koldioxidjusteringsmekanism som justerar koldioxidpriset på importvaror till det pris som gäller inom EU. Utan att på något sätt göra avkall på våra WTO-åtaganden kommer detta att säkerställa att vår klimatambition inte undergrävs av utländska företag som omfattas av mindre stränga miljökrav. Det kommer dessutom uppmuntra omvärlden att anta mer miljövänliga standarder. Det är nu eller aldrig. För varje år som går blir klimatförändringarnas fruktansvärda konsekvenser allt tydligare – i dag bekräftar vi att vi är fast beslutna att agera innan det verkligen är för sent.

– Det kommer inte att vara möjligt att uppnå målen med den gröna given utan att stöpa om vårt energisystem, eftersom det är där merparten av utsläppen genereras, säger EU:s energikommissionär Kadri Simson. För att uppnå klimatneutralitet senast 2050 måste vår evolution när det gäller förnybara energislag bli en revolution och ingen energi förslösas på vägen.Dagens förslag sätter ambitiösare mål, undanröjer hinder och skapar incitament att skynda på utvecklingen mot ett energisystem med noll nettoutsläpp.

– Med våra tre transportinitiativ – RefuelEU Aviation, FuelEU Maritime och förordningen om infrastruktur för alternativa bränslen – hjälper vi transportsektorn att ställa om till ett framtidssäkrat system, säger transportkommissionär Adina Vălean. Vi skapar en marknad för hållbara alternativa bränslen och koldioxidsnål teknik, och inrättar samtidigt den infrastruktur som krävs för en allmän användning av utsläppsfria fordon och fartyg. Dagens paket handlar om mer än att miljöanpassa mobilitet och logistik. Det är en chans att göra EU marknadsledande när det gäller teknik i framkant.

– Skogarna är en viktig del av lösningen på många av de utmaningar vi står inför till följd av klimat- och biodiversitetskriserna, säger Virginijus Sinkevičius, kommissionär med ansvar för miljö, hav och fiske. De är också mycket viktiga för att uppnå EU:s klimatmål 2030. Men skogarnas bevarandestatus i EU är i dagsläget inte god. Vi måste öka användningen av biodiversitetsfrämjande metoder och säkra skogsekosystemens hälsa och motståndskraft. Skogsstrategin förändrar i grunden hur vi skyddar och förvaltar våra skogar och får dem att växa – för planetens, människornas och ekonomins bästa.

– Skogen är avgörande i kampen mot klimatförändringarna, säger Janusz Wojciechowski, jordbrukskommissionär. Den ger också sysselsättning och tillväxt i landsbygdsområden, hållbart material för att utveckla bioekonomin och värdefulla ekosystemtjänster för vårt samhälle. Skogsstrategin, som tar upp de sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekterna tillsammans, syftar till att säkerställa och förbättra skogarnas multifunktionalitet och belyser den avgörande roll som spelas av miljontals skogsbrukare, på plats ute i skogen. Den nya gemensamma jordbrukspolitiken kommer att ge möjlighet till mer riktat stöd till skogsbrukare och till en hållbar utveckling av våra skogar.

Läs mer

Meddelande: 55 %-paketet leder i riktning mot EU:s klimatmål för 2030

Webbplats om arbetet med den europeiska gröna given (inklusive lagförslag)

Webbplats med audiovisuellt material om förslagen

Frågor och svar om EU:s system för handel med utsläppsrätter

Frågor och svar om förordningarna om ansvarsfördelning och om markanvändning, skogsbruk och jordbruk

Frågor och svar energisystem som är rustade för våra klimatmål

Frågor och svar om gränsjusteringsmekanismen

Frågor och svar om översynen av energiskattedirektivet

Frågor och svar om hållbarhet: infrastruktur och bränslen för transporter

Faktablad om paketets struktur

Faktablad om en socialt rättvis omställning

Faktablad om natur och skog

Faktablad om transporter

Faktablad om energi

Faktablad om byggnader

Faktablad om industrin

Faktablad om vätgas

Faktablad om gränsjusteringsmekanismen

Faktablad om en grönare energibeskattning

Broschyr om den europeiska gröna given – målinriktade resultat

Pdf för utskrift

Ekonomin och samhället ska ställas om för att infria klimatambitionerna

svenska (73.649 kB – PDF)

Ladda ner (73.649 kB – PDF)

Presskontakt:

Maria BLÄSSAR
Europeiska kommissionens representation i Sverige
Chef för avdelningen för press, media och informationsnätverk
+46 (0) 739-315430
[email protected]

Tim McPHIE
 + 32 2 295 86 02
[email protected]

Vivian LOONELA
+32 2 296 67 12
[email protected]

Daniel FERRIE
+32 2 298 65 00
[email protected]

Stefan DE KEERSMAECKER
+32 2 298 46 80
[email protected]u

Taggar:

Kategori: Marknadsnyheter

Om skribenten ()

Tanalys är en sajt för investerare som med teknisk analys vill förbättra sin trading. Tanalys erbjuder teknisk analys från flera ledande analytiker, samt nyheter och utbildningar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *