Marknadsnyheter
Excellent forskning och innovationskraft premieras i den största forsknings- och innovationspropositionen någonsin
Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer. I forsknings- och innovationspropositionen satsar regeringen 6,5 miljarder kronor på fri forskning och innovation av högsta kvalitet. Satsningarna innefattar bland annat medel till excellent forskning, höjda och konkurrensutsatta medel till lärosätena, stärkt forskningsinfrastruktur och satsningar på banbrytande tekniker för ett Sverige i framkant.
– I dag har vi presenterat en av de största satsningarna på forskning och innovation någonsin. Sammanlagt 6,5 miljarder kronor till forskning med fokus på excellens och innovation som stärker svensk konkurrenskraft och de internationella samarbeten vi ingår i. Samtidigt får vi bättre möjlighet att få ut forskningsbaserad kunskap i samhället vilket gynnar hela Sverige, säger utbildningsminister Johan Pehrson.
– Vi har ett utmanade geopolitiskt läge och en pågående global teknikkapplöpning. Sverige ska förbli världsbäst på innovation. För första gången inleder nu en svensk regering en process för att peka ut strategiskt viktig teknik, med öronmärkta pengar till detta. Vi stärker förutsättningarna för företagen att utveckla framtidens lösningar som bidrar till Sveriges säkerhet, konkurrenskraft och klimatomställning, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.
– Regeringen satte konkurrenskraft högt upp på agendan under vårt svenska EU-ordförandeskap. Satsningar på forskning och innovation inom högteknologiska sektorer som AI är en central del i detta. Europa behöver växla upp innovationsförmågan och Sverige visar vägen. Den här propositionen innehåller konkreta satsningar som gör Sverige och Europa mer konkurrenskraftigt i dag och rikare i många år framöver. För att bli bäst måste vi också jobba med de bästa. Därför står internationellt samarbete i fokus genom hela forskningspropositionen, säger EU-minister Jessica Rosencrantz.
Excellens ska premieras i forskningssatsningar
Regeringen gör två större satsningar på excellent forskning där forskarna fritt väljer forskningsområde och metoder. Excellenscenter möjliggör för forskare att bedriva forskning i den absoluta forskningsfronten inom olika vetenskapsområden. Detta är en förstärkning av den satsning som idag finns på Vetenskapsrådet. Regeringen gör också en helt ny satsning på banbrytande forskning som ska ge incitament till nya forskningsgenombrott Formen möjliggör forskning på högsta internationella nivå. Satsningarna sker via Vetenskapsrådet och omfattar totalt 750 miljoner kronor när de är fullt utbyggda 2028.
Huvuddelen av den statligt finansierade forskningen bedrivs vid universitet och högskolor. Finansieringen från staten består bland annat av direkta forskningsanslag till lärosätena. Regeringen har tidigare aviserat att de direkta anslagen kommer att höjas med 1,6 miljarder kronor 2028.
De höjda medlen kommer att konkurrensutsättas i högre utsträckning, för att premiera excellent forskning. Därför kommer modellen med kvalitetsindikatorer och sakkunniggranskning att utvecklas.
– All forskning på svenska lärosäten ska sträva efter att hålla högsta kvalitet. Därför behöver också de som lyckas bäst premieras. Att konkurrensutsätta anslagen är en tydlig signal från regeringen, excellent forskning är eftersträvansvärt och ska uppmuntras, säger utbildningsminister Johan Pehrson.
Förmågan att rekrytera de bästa forskarna är en nyckel till att åstadkomma excellent forskning. Regeringen avser därför att stärka incitamenten till strategisk rekrytering med särskild inriktning på anställningsformen biträdande lektor. Bland annat införs ett nytt karriärsstöd som ska vara attraktivt för talangfulla forskare att söka tidigt i karriären.
Stärkt forskningsinfrastruktur i framkant
En avancerad forskningsinfrastruktur och digital forskningsinfrastruktur är en förutsättning för att bedriva internationellt konkurrenskraftig forskning i Sverige. Forskningsinfrastruktur innefattar bland annat biobanker, forskningsdatabaser och artificiell intelligens, men också satsningar som MAX IV, ESS och SciLifeLab.
SciLifeLab är grundläggande för att Sverige ska nå målsättningen om att vara en ledande life science-nation. Därför är det av största vikt att SciLifeLab kan vidareutvecklas. Av den anledningen förstärker regeringen SciLifeLab med 90 miljoner kronor årligen 2025–2028. Sammanlagt går regeringen fram med medel om 650 miljoner kronor för forskning och innovation inom life science och hälsa.
Investeringar i forskningsinfrastruktur skapar förutsättningar för att bedriva excellent forskning. Därför föreslår regeringen en ökning av Vetenskapsrådets anslag för förstärkningar inom forskningsinfrastruktur med sammanlagt 345 miljoner fram till 2028.
Satsningar på banbrytande teknik för innovationslandet Sverige
Sverige har länge varit ett av världens främsta innovationsländer, med ett kunskaps- och teknikintensivt näringsliv. Den globala konkurrensen om att leda teknikutvecklingen hårdnar.
Regeringen gör därför en kraftfull satsning på Excellenskluster för banbrytande teknik, för att möjliggöra att Sverige fortsatt ska kunna vara en ledande kunskaps- och tekniknation. I Excellenskluster kan forskare från hela Sverige samlas inom framtidens teknikområden. Satsningen möjliggör goda förutsättningar för långsiktiga samarbete inom olika teknikområden, både nationellt och internationellt.
Satsningen på Excellenskluster består dels av en öppen del där forskarna själva identifierar framtidens tekniker, dels en del som fokuserar på strategiskt utvalda teknikområden. Delarna finansieras av Vetenskapsrådet och Vinnova. För att arbetet ska kunna samordnas på ett så effektivt sätt som möjligt avser regeringen att ge myndigheterna i uppdrag att inrätta ett gemensamt programkontor. Sammanlagt satsar regeringen drygt 1,2 miljarder kronor årligen på excellenskluster för banbrytande teknik när satsningen är fullt utbyggd 2028.
Den snabba utvecklingen av artificiell intelligens, AI, driver också på utvecklingen. Under de senaste åren har det blivit alltmer uppenbart att AI och maskininlärning kommer att påverka våra liv och våra samhällen. Nyligen kom AI-kommissionen med sin rapport. Regeringen följer nu upp delar av denna genom att satsa på Excellenskluster för AI, en strategisk satsning på hälsa, life science och AI och forskarskolor för AI. Vetenskapsrådet får också i uppdrag att underlätta och dra nytta av AI i forskningen, identifiera hinder och möjligheter samt verka för transparent och ansvarsfull AI-utveckling inom forskningen.
Sverige har precis valts ut som värd för en av sju europeiska AI-fabriker. Syftet med satsningen är att stärka EU:s konkurrenskraft inom området.
Mer praktiknära forskning för förbättrad kvalitet i offentlig sektor
Den offentliga sektorn i Sverige bedriver en viktig verksamhet, men det finns behov av att förbättra kvaliteten på flera områden såsom brottslighet, socialtjänst, skola och vård. Här spelar praktiknära forskning en stor roll. Inom skolan har praktiknära forskning, till exempel inom praktisk metodik och kognitionsvetenskap, potential att utvecklas för att få större genomslag i både klassrum och skolresultat.
Stärkt internationellt samarbete
För att svensk forskning ska hålla internationellt sett hög kvalitet och få internationellt genomslag är det viktigt att forskare samarbetar över nationsgränserna. Internationalisering är därför ett ledord i propositionen och genomsyrar majoriteten av satsningarna.
Det europeiska forsknings- och innovationssamarbetet är av stor betydelse. Sverige har därför som målsättning att öka deltagandet i EU:s ramprogram för forskning och innovation.
Internationella forskningssamarbeten är i många fall avgörande för hög forskningskvalitet men kan också innebära risker, inte minst mot bakgrund av det nya geopolitiska läget. Därför behöver internationella forsknings- och innovationssamarbeten bedrivas så öppet som möjligt och så säkert som nödvändigt.
Kontakt
Alexandra Örenmark, pressekreterare hos Johan Pehrson, 076-117 29 48, alexandra.orenmark@regeringskansliet.se
Andia Gemsjö, pressekreterare hos Ebba Busch, 076-126 18 28, andia.gemsjo@regeringskansliet.se
Hanna Johansen, pressekreterare hos Jessica Rosencrantz, 076-107 63 65, hanna.johansen@regeringskansliet.se
Marknadsnyheter
Ellevio höjer beredskapen efter vädervarning
SMHI har utfärdat orange och gul vädervarning över stora delar av Ellevios nätområde. För att snabbt kunna lösa strömavbrott och andra incidenter har energiföretaget Ellevio därför höjt beredskapen med fältmontörer och driftledare i Halland, Bohuslän, Värmland och Skaraborg.
Enligt SMHI kommer lågtrycket att tillta under måndagen för att avta under tisdag kväll. Väderutvecklingen kan innebära risk för störningar i elförsörjningen.
– Vi förstärker vår beredskap med montörer i berörda områden samt på företagets driftcentral för att kunna agera så snabbt som möjligt i händelse av störning, säger Patrik Wahlberg, driftchef för Ellevios lokalnät.
Av säkerhetsskäl skickas inte montörer ut under hårt väder, men sker något under kvällen och natten arbetar driftledare med omkopplingar och fjärrstyrd felavhjälpning där det går. Eventuella nedblåsta träd och dylikt avhjälps när väderläget tillåter.
Den höjda beredskapen är planerad fram till tisdag förmiddag men nya avvägningar görs löpande.
Kontakt för media
Ellevios pressjour dygnet runt:
020- 20 20 60
press@ellevios.se
Om Ellevio
Som ett av Sveriges ledande energiföretag har Ellevio en central roll i resan mot ett elektrifierat, fossilfritt samhälle. Vi erbjuder eldistribution och energilösningar till privat- och företagskunder. Våra elnät sträcker sig från kust till kust i Mellansverige och säkerställer trygg och stabil elförsörjning. Genom omfattande investeringar i energisystemet och innovativa energilösningar hjälper vi industrin och transportsektorn att ställa om och bidrar till framväxten av ett hållbart samhälle. Ellevio har en miljon kunder och 800 anställda. Företaget ägs av pensionsförvaltarna AMF, Folksam, OMERS Infrastructure och Tredje AP-fonden. Läs mer på Ellevio.se
Marknadsnyheter
Britta Byström tilldelas Stiftelsen Saltös Järnåkerstipendium 2024
Stiftelsen Saltö, inrättad av musikmecenaten Erik Järnåker, har sedan 2009 premierat betydelsefulla kammarmusikverk komponerade av svenska tonsättare. Saltöstiftelsens Järnåkerstipendium 2024 tilldelas tonsättaren Britta Byström för verket Alfabet (2022).
Sveriges största kammarmusikstipendium om 110 000 kronor offentliggörs traditionsenligt den 5 januari för att hedra Erik Järnåkers storartade insatser för musiklivet. Verket Alfabet fick sin Sverigepremiär under Norrbotten NEO:s konsert den 15 maj 2022 i Luleå och planerar att framföras igen vid Båstad Kammarmusikfestival i juni, där Britta Byström är årets tonsättarprofil.
Saltöstiftelsens jury tilldelar Stiftelsen Saltös Järnåkerstipendium 2024 till Britta Byström för verket Alfabet (2022), skrivet för Norrbotten NEO och sopranen Alexandra Büchel, som verket också är dedikerat till. Juryns motivering lyder:
’Alfabet’ är en inkännande och känslig tonsättning av Inger Christensens poesi, där musiken sammanflätas med textens strukturer. Verket är skickligt komponerat av en tonsättare som har förmåga att fånga lyssnaren med direkt tilltal och samtidigt göra musiken intressant i materialet bakom kulisserna. På väg genom de olika satserna växlar musiken mellan rytmisk vitalitet, stilla kontemplation och ständigt skiftande färger, vilket skapar en fascinerande kalejdoskopisk helhet.
Kompositionen är ett beställningsverk av Norrbottensmusiken/Norrbotten NEO och uruppfördes i Luleå den 15 maj 2022, och vidare vid Samtida Musiks konsert den 21 maj 2022 på Folkoperan i Stockholm av Alexandra Büchel (sopran), Sara Hammarström (flöjt), Robert Ek (klarinett), Daniel Saur (slagverk), Mårten Landström (piano), Lucy Baker (violin), Anastasia Shugaev (viola) och Nikolay Shugaev (cello) under ledning av Henrik Schaefer.
Verkkommentar av Britta Byström
”abrikostræerne finndes, abrikostræerne findes”
Så lyder den oförglömliga inledningen av Inger Christensens diktsvit Alfabet (1981). Den är uppbyggd kring två principer: alfabetet – dikterna kretsar kring ord på A, B, C etc. – och Fibonaccis talföljd (där varje tal utgör summan av de två föregående talen). Antalet rader i dikterna utvecklar sig enligt talföljden, vilket gör Alfabet till ett mycket omfångsrikt diktverk! Jag har tonsatt de sju första dikterna, alltså bokstav A-G. Varje dikt har en egen sats. Satsernas längd styrs även den av Fibonacci-serien: A är endast 34 sekunder, medan G är drygt 10 minuter… Dessutom knyts varje sats till tonhöjden med samma namn, så att A, Bb, C etc. blir grundtoner.
Det som mest inspirerat mig är dock den lekfullhet och uppfinningsrikedom som Christensen uppvisar trots – eller kanske på grund av? – de stränga regler hon har skapat. Hon pekar på detaljerna i världens överväldigande skönhet liksom i en besvärjelse mot allt det som hotar den: miljögifter, skövling, atombomben.
Kompositionen Alfabet är skriven för Norrbotten NEO och solisten Alexandra Büchel. Hennes röst är perfekt för det ”besvärjande ljus” som för mig är det starkaste intrycket från Christensens värld, och som jag har försökt att fånga i musiken, säger Britta Byström, mottagare av Saltöstiftelsens Järnåkerstipendium 2024.
Britta Byström (f. 1977) började en gång som trumpetelev vid Kommunala Musikskolan i Sundsvall. Under åren 1995 till 2001 studerade hon komposition vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm för bland annat Pär Lindgren och Bent Sørensen. Vid det här laget har Britta Byström komponerat för de flesta besättningar och sammanhang – kammarmusik, vokalmusik och opera – men tonvikten har legat på orkestermusik. Hennes musik uppvisar en särskild omsorg om klangen och innehåller en känslighet för musikens resonans. Hennes verk har framförts av svenska och internationella ensembler, inkl. t.ex. BBC Symphony Orchestra, Gürzenich-orkestern, Detroit Symphony Orchestra och Göteborgs Symfoniker. Utmärkelserna har varit många genom åren, bl.a. Elaine Lebenbom Award For Female Composers (2016), Musikförläggarnas Pris (2018) och Stora Christ Johnson-priset (2020). Britta Byström är sedan 2016 ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien.
I slutet av januari 2025 har kammaroperan ”The Play of the Night” (med libretto av Peter Bäckström) premiär i Köpenhamn, och i februari släpps på det danska bolaget ”Our Recordings” en inspelning av två kammarmusikverk, ”Ink-wash on paper” och ”By the Window”, båda inspirerade av Gunnel Wåhlstrands målningar. För mer information, se här.
I anslutning till den årliga kammarkonserten till minne av Lars Järnåker på Musikaliska Kvarteret i Stockholm på Trettondagsafton presenteras stråkmusikstipendier till unga stråkmusikstuderande. Årets stipendiater Jonna Simonsson, violin, tilldelas 80 000 kronor och Gabriel Punsvik Gluch, cello, och Annika Valkeajoki, cello, får 40 000 kronor vardera ur Stiftelsen Stråkinstrumentfonden till Lars Järnåkers minne. Den så kallade Järnåkerfonden instiftades 1978 genom donationer från industrimannen, musikälskaren och violinkännaren Erik Järnåker. Läs mer om konserten här.
Britta Byström tar emot utmärkelsen och intervjuas av Stiftelsen Saltös ordförande Monica Danielson i anslutning till verkets framförande vid Båstad Kammarmusikfestival 2025.
Saltöstiftelsens jury har under 2024 bestått av Staffan Storm, Kim Hedås och Cathrine Winnes som valt bland anonymiserade nomineringar och ansökningar.
Saltöstiftelsen förvaltas av Kungl. Musikaliska Akademien som driver stiftelsens arbete tillsammans med Föreningen Svenska Tonsättare.
Tidigare tonsättarstipendiater
2023 Jonatan Sersam, presencia de Sombra
2022 Henrik Denerin, collide
2021 Anders Hillborg, Duo for Cello and Piano
2020 Djuro Zivkovic, Citadel of Love
2019 Karin Rehnqvist, Blodhov
2018 Jenny Hettne, A swarm came in from the dark
2017 Ylva Lund Bergner, Achenar
2016 Kent Olofsson, Champs d’etoiles
2015 Staffan Storm, …et lux in tenebris lucet
2014 Jesper Nordin, Pendants
2013 Joakim Sandgren, endroits susceptibles
2012 Leilei Tan, In our image, in our likeness
2011 Madeleine Isaksson, Les sept vallées
2010 Klas Torstensson, In grosser Sehnsucht
2009 Jan W. Morthenson, Stråkkvartett nr 3 Epilogo
2008 Mikael Edlund, Solo
För mer information, kontakta:
Anna Cokorilo
Kommunikationsansvarig, Föreningen Svenska Tonsättare
E-post: anna.cokorilo@fst.se
Telefon: +46 (0)70 602 51 15
Lova Wallerö
Kommunikationsansvarig, Kungl. Musikaliska Akademien
E-post: lova.wallero@musikaliskaakademien.se
Telefon: +46 (0)70 763 05 65
Taggar:
Marknadsnyheter
Tele2s blockeringar av övergreppsmaterial ökade med 38 % i Sverige under 2024
I Sverige noterades en betydande ökning av blockeringar av material som rör övergrepp på barn under 2024. Totalt blockerade Tele2 5,6 miljoner försök att komma åt övergreppsmaterial, en ökning med 38 % jämfört med 2023 då 4,1 miljoner blockeringar genomfördes av Tele2.
Det som verkligen sticker ut under 2024 är att blockeringar baserade på listor från polisen ökade markant, från 3 084 823 under 2023 till 5 348 791 under 2024. Detta motsvarar en ökning med 73 %, vilket tydligt understryker polisens intensifierade insatser i arbetet med att bekämpa spridningen av övergreppsmaterial.
-Den kraftiga ökningen av blockeringar beror delvis på det framgångsrika samarbetet mellan operatörer, polisen och andra aktörer. Polisens arbete har blivit alltmer effektivt, vilket har resulterat i att de listor vi får från dem är både mer aktuella och av högre kvalitet, säger Jonas Lindström, koncernsäkerhetschef på Tele2.
Under 2024 stoppade Tele2, med hjälp av listor från Project Arachnid, hela 270 468
försök att nå övergreppsmaterial. Genom ett nära samarbete med polisen, Project Arachnid och organisationer som ECPAT Sverige fortsätter vi att intensifiera kampen mot spridningen av övergreppsmaterial. ECPAT Sverige är en viktig partner i arbetet med att identifiera och ta ner den typen av material.
-Det är oroväckande att siffrorna ökar. Vi hoppas att detta snarare speglar en förbättrad effektivitet i våra blockeringssystem än en faktisk ökning av det destruktiva beteendet. Det är avgörande att vi fortsätter detta viktiga arbete för att skydda barn och deras rättigheter, både genom att använda listor från polisen och genom samarbete med andra organisationer som Project Arachnid och Ecpat, säger Rosanna Norman, hållbarhetsexpert på Tele2.
För mer information, vänligen kontakta:
Fredrik Hallstan, Head of External Communications, Tele2, +46 761 15 38 30 / fredrik.hallstan@tele2.com
Följ Tele2 på vårt pressrum: www.tele2.com/sv/media
Om Tele2
Tele2 är ett ledande telekombolag med syfte att möjliggöra ett samhälle med obegränsade möjligheter. Genom våra nätverk och tjänster — som sträcker sig från bredband, datanät, mobil- och fast telefoni till TV, streaming och globala IoT-tjänster — är vi djupt sammankopplade med alla delar av dagens digitala livsstil. Genom att göra vår infrastruktur mer kraftfull, säker och hållbar möjliggör vi samma slags utveckling av samhället. Tele2 grundades 1993 och är noterat på Nasdaq Stockholm. Under 2023 omsatte bolaget 29 miljarder kronor, med en underliggande EBITDAaL på 10 miljarder kronor. För de senaste nyheterna och finansiella definitioner, vänligen se vår hemsida www.tele2.com.
-
Analys från DailyFX9 år ago
EUR/USD Flirts with Monthly Close Under 30 Year Trendline
-
Marknadsnyheter2 år ago
Upptäck de bästa verktygen för att analysera Bitcoin!
-
Marknadsnyheter5 år ago
BrainCool AB (publ): erhåller bidrag (grant) om 0,9 MSEK från Vinnova för bolagets projekt inom behandling av covid-19 patienter med hög feber
-
Analys från DailyFX11 år ago
Japanese Yen Breakout or Fakeout? ZAR/JPY May Provide the Answer
-
Analys från DailyFX11 år ago
Price & Time: Key Levels to Watch in the Aftermath of NFP
-
Marknadsnyheter2 år ago
Därför föredrar svenska spelare att spela via mobiltelefonen
-
Analys från DailyFX7 år ago
Gold Prices Falter at Resistance: Is the Bullish Run Finished?
-
Nyheter6 år ago
Teknisk analys med Martin Hallström och Nils Brobacke