Connect with us

Marknadsnyheter

Experter inom AI vid Linköpings universitet

Published

on

Artificiell intelligens – AI – påverkar vår vardag och våra arbetsliv. Vid LiU bedrivs framstående forskning inom flera viktiga AI-områden som datorseende, djupinlärning, avancerat beslutsstöd och människans plats i AI-systemen. Nedan hittar du några av våra AI-experter.

Fler experter inom AI finns här: https://liu.se/forskning/ai/kontakta-oss

Bilder på många av forskarna finns att hitta här: https://media.liu.se/menu/193-Pressbilder. Saknar du någon bild eller har frågor om listan är du välkommen att höra av dig till press@liu.se

  • Fredrik Heintz, professor i datavetenskap. Forskar brett inom AI och autonoma system, särskilt kombinationen av maskininlärning och maskinslutsatsdragning samt tillitsfull AI (Trustworthy AI). Är även koordinator EU-nätverket TAILOR som tar fram en vetenskaplig grund för tillförlitlig AI och ansvarar för AI-forskning inom EUs partnerskap för AI, data och robotik (Adra).
    Kontakt: fredrik.heintz@liu.se, 013-28 24 28
  • Marco Kuhlmann, professor vid Institutionen för datavetenskap. Forskar om metoder för att analysera och generera naturligt språk med hjälp av datorer. Tillämpas i till exempel stora språkmodeller (ex. ChatGPT) och maskinöversättning.
    Kontakt: marco.kuhlmann@liu.se, 013-28 46 44
  • Linnéa Stenliden, biträdande professor i pedagogiskt arbete. Forskning som fokuserar på artificiell intelligens i utbildning och undersöker digitala, multimodala kommunikations- och undervisningspraktiker.
    Kontakt: linnea.stenliden@liu.se, 011-36 33 72
  • Michael Felsberg, professor i datorseende. Forskar på maskininlärning och djupa neuronnät för datorseende.
    Kontakt: michael.felsberg@liu.se, 013-28 24 60
  • Daniel Axehill, biträdande professor vid Institutionen för systemteknik. Forskar bland annat på rörelseplanering för autonoma fordon.
    Kontakt: daniel.axehill@liu.se, 013-28 40 42
  • Ericka Johnson, professor vid Tema genus. Forskar på mötet mellan teknik och människa i vårdsituationer och hur AI påverkar medicinsk vetenskap i framtiden.
    Kontakt: ericka.johnson@liu.se, 0706536619
  • Jonas Lundberg, professor i människocentrerad design. Forskning om samarbete mellan människa och AI/Automation för styrning av kritiska processer så som flyg- och sjöledningssystem.
    Kontakt: jonas.lundberg@liu.se, 011-36 34 52
  • Erik Frisk, professor i fordonssystem. Forskar på hur fordon kan ta automatiserade beslut samt förutse omgivningens förväntade beteende för att öka säkerheten och möjliggöra högre grad av automatisering.
    Kontakt: erik.frisk@liu.se, 013-28 57 14
  • Erik G. Larsson, professor i kommunikationssystem. Forskningen fokuserar bland annat på hur ett framtida mobilnät kan främja utnyttjandet av AI.
    Kontakt: erik.g.larsson@liu.se, 013-28 13 12
  • Rickard Armiento, universitetslektor vid avdelningen för teoretisk fysik. Utvecklar och använder AI för att hitta, förbättra och förstå nya material.
    Kontakt: rickard.armiento@liu.se, 013-28 12 49
  • Claes Lundström, adjungerad professor vid CMIV. Forskar på hur AI kan användas inom vården. Bland annat hur AI-verktyg ska kunna hjälpa patologer vid undersökning av vävnadsprover och diagnosticering av sjukdomar samt hur röntgenläkare kan få bättre analyser av röntgenbilder.
    Kontakt: claes.lundstrom@liu.se, 0706 055016
  • Nicolette Lakemond, professor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Undersöker hur organisationer kan ledas så att de på ett ansvarsfullt sätt kan bidra till, och dra nytta av, framväxten av artificiell intelligens och komplexa intelligenta system.
    Kontakt: nicolette.lakemond@liu.se, 013-28 25 25
  • Elina Rönnberg, biträdande professor vid Matematiska institutionen. Forskar på optimeringsmodeller och AI som kan tillämpas inom bland annat transport, flygplanselektronik och vårdplanering.
    Kontakt: elina.ronnberg@liu.se, 013-28 16 45
  • Lars Lindblom, biträdande professor vid Avdelningen för filosofi och tillämpad etik. Arbetar med frågor i gränslandet mellan teorier om rättvisa, policy och vetenskap med särskilt intresse för agentskap inom AI.
    Kontakt: lars.lindblom@liu.se, 013-28 18 05
  • Tom Ziemke, professor vid Institutionen för datvetenskap. Forskning om hur människor interagerar med sociala robotar och självkörande fordon.
    Kontakt: tom.ziemke@liu.se, 013-28 58 14
  • Marcus Persson, universitetslektor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Undersöker hur människor interagerar med teknik i arbetslivet och vilka konsekvenser teknikanvändningen och AI har på arbetssätt, kompetens och sociala relationer. Specialiserad på teknik och robottik inom äldreomsorgen, samt på digital automatisering inom Human Resource.
    Kontakt: marcus.persson@liu.se, 013-28 47 33

     

Pressmeddelandet skickat av: 
Anders Törneholm
Presskontakt, 
Linköpings universitet
013-28 68 39
anders.torneholm@liu.se

Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Genom nyhetsbrevet ”Forskning och samhälle – nyheter från Linköpings universitet” får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Prenumerera här

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Varför går det så dåligt för Las Vegas?

Published

on

By

Vy över Las Vegas

Det pratas mycket om att Las Vegas har blivit tomt. Det kommer färre besökare både från USA och utlandet, i en sådan omfattning att vägar som förut var fyllda med bilar nu är smidiga att ta sig fram på. De enda som fortsatt verkar komma är affärsresenärerna.

Las Vegas får mycket kritik för att ha blivit för giriga. Hotellen har börjat lägga på alla möjliga konstiga avgifter för att tjäna mer, restaurangerna lägger på avgifter och dessutom har det tillkommit flera nya skatter. Besökarna känner sig lurade.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Rekordhög belåning bland investerare – påminner om tidigare bubblor

Published

on

By

Investerares belåning har nått nya höjder i USA. Enligt färska siffror från Finra steg belåningen på amerikanska investerares depåer till över 1 biljon dollar i juni – en ny rekordnivå.

Den snabba ökningen av belåningen, det som på engelska kallas ”margin debt”, där investerare lånar pengar för att köpa värdepapper, väcker oro bland analytiker. Fenomenet jämförs med tidigare perioder av spekulativt överdrivet risktagande, såsom dotcom-bubblan i slutet av 1990-talet och meme-aktiefebern under pandemin.

Enligt analytiker är investerarsentimentet nu nära glödheta-nivåer, vilket tyder på ett marknadsklimat präglat av eufori snarare än försiktighet. Historiskt sett har liknande situationer ofta föregått kraftiga börsnedgångar.

Om utvecklingen fortsätter i samma takt kan det bli allt viktigare för investerare att väga riskerna noggrant innan de ökar sin exponering med lånade pengar.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Regeringen föreslår lättnader i byggkraven för studentbostäder

Published

on

By

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till lättnader i byggkraven för studentbostäder. Syftet är att öka möjligheterna till flexibilitet vid byggandet.

– På många studieorter är det svårt för studenter att hitta boende. Därför behöver byggregelverket förenklas. Syftet är att möjliggöra för fler studentbostäder genom sänkta byggkostnader och ökad flexibilitet, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Förslaget innebär att det blir möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Undantagen ska kunna tillämpas vid både nyproduktion och vid ändring av en byggnad.

Det ska vara möjligt att göra undantag för högst 80 procent av studentbostäderna i ett byggprojekt. Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla gällande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Lagändringen ger större flexibilitet vid byggande av studentbostäder och skapar fler tänkbara sätt att utforma planlösningar. Till exempel kan bostadsytan minskas och fler bostäder rymmas inom en given yta.  

De föreslagna undantagen ska inte hindra personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i sociala sammanhang. En studentbostad som omfattas av undantagen ska kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Regeringen breddar också definitionen av studentbostäder till att inkludera all vuxenutbildning för att göra det möjligt för fler kommuner att erbjuda studentbostäder.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Lagrådsremissen: Lättnader i byggkraven för studentbostäder – Regeringen.se

Presskontakt
Ebba Gustavsson
Pressekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-12 70 488
ebba.gustavsson@regeringskansliet.se

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.