on, nov 22, 2017 07:00 CET

Vid Göteborgs universitet finns bred och djup kunskap i ämnen som knyter an till
#metoo
. Vi har därför sammanställt en lista med forskare som kan kommentera och analysera uppropet ur en rad olika perspektiv.

Den 15 oktober twittrade den amerikanska skådespelerskan Alyssa Milano: ”If you’ve been sexually harassed or assaulted write ‘me too’ as a reply to this tweet.” Tweeten blev ögonblickligen viral, och kvinnor världen över började offentligt dela med sig av sina upplevelser.

Sedan dess har det tydligt framgått att sexuella trakasserier och övergrepp är, som jämställdhetsminister Åsa Regnér formulerat det, “en del av ett kvinnoliv”.

Vid Göteborgs universitet finns bred och djup kunskap i ämnen som knyter an till detta upprop, och nedan har vi listat forskare som kan kommentera och analysera #metoo ur en rad olika perspektiv. 

Listan är inte helt klar, vi lägger till fler forskare allt eftersom. Denna, och fler expertlistor, finns på
https://www.gu.se/media/expertarkivet
.

Observera att vi inte kan garantera att alla forskare går att nå hela tiden. Om du inte får svar på telefon, mejla istället.

Bilder

Vissa av forskarna finns på bild, sök i 
Göteborgs universitets bildbank
. 

Bearbetning av sexuella övergrepp

Ninni Carlsson är våldsforskare med fokus på kvinnors bearbetning av sexuella övergrepp, sexuella övergrepp mot barn, brottsutsatthet samt socialt stöd och omsorg.

Ninni Carlsson
, universitetslektor i socialt arbete, telefon: 031–786 63 74, e-post:
ninni.carlsson@socwork.gu.se

Bedömningar och skuldbeläggande av brottsutsatta

Sara Landström forskar om brottsutsattas tillförlitlighet och trovärdighet, skuldbeläggande av brottsutsatta, intervju- och förhörsmetodik samt åtalsbeslut i mål om sexuella övergrepp mot barn.

Sara Landström
, docent i psykologi, telefon: 031–786 42 91, e-post:
sara.landstrom@psy.gu.se

Kerstin Adolfsson forskar om människors attityder kring och skuldbeläggande av våldtäktsutsatta.

Kerstin Adolfsson
, doktorand i psykologi, telefon: 031–786 42 71, e-post:
kerstin.adolfsson@psy.gu.se

Cisnormativa perspektiv på sexism och sexuella övergrepp

Erika Alms forskningsområde är cisnormativa strukturer och trans- samt intersexaktivism.

Erika Alm
, lektor i genusvetenskap, telefon: 070-306 80 44, e-post:
erika.alm@gu.se

Feministiska och HBTIQ-rörelser lokalt och transnationellt

Mia Liinason forskar för närvarande om kvinnors och HBTIQ-personers kamp för rättigheter i Skandinavien, Turkiet och Ryssland. Hon är särskilt intresserad av frågor om tillhörighet, gemenskaper, gränser, solidaritet och social rättvisa.

Mia Liinason
, docent i genusvetenskap, telefon: 031–786 36 15, e-post: 
mia.liinason@gu.se

Genus och hälsa

Gunilla Krantz forskning har fokus på genus och hälsa. Hon har studerat både mäns och kvinnors utsatthet för och utövande av våld i nära relationer, barriärer till vård och unga kvinnors psykiska ohälsa över tid.

Gunilla Krantz
, professor i folkhälsovetenskap, telefon: 031–786 68 61, 070–849 69 03, e-post:
gunilla.krantz@socmed.gu.se

Genus och maskulinitetsnormer inom organisationer och arbetsliv

Mathias Ericsons forskning rör yrken med stark koppling till föreställningar om maskulinitet. Han undersöker hur genus påverkar vad som uppfattas som kompetens och ens yrkesidentitet. Han har framförallt forskat om maskulinitet inom riskhantering, särskilt räddningstjänsten och krisberedskapsarbete.

Mathias Ericson
, postdoktor i genusvetenskap, telefon: 031–786 53 23, e-post:
mathias.ericson@gu.se

Genushierarkier i politiken

Rachel Pierce forskar om genus, kvinnorörelser och politiska institutioner från 1960-talet och framåt, med inriktning mot sexual- och genushierarkier inom politiken. Bland annat har hon studerat sexuella trakasserier och sexuella övergrepp inom USA:s kongress under 1960- och 70-talen och hur denna arbetsmiljö formade en feministisk identitet bland kvinnor i kongressens byråkrati.

Rachel Pierce, gästföreläsare i historia, telefon: 072–229 61 08, e-post:
rachel.pierce@gu.se

Kvinnors försök att skapa politiska kollektiv

Katarina Leppänen har studerat kvinnors försök historiskt att skapa politiska kollektiv utifrån gemensamma erfarenheter och utifrån den plats som kvinnan tillskrivits i en värld styrd av män.

Katarina Leppänen
, docent i idéhistoria, telefon: 031–786 58 72, e-post:
katarina.leppanen@lir.gu.se

Journalistik, journalistrollen, sociala medier

Ulrika Hedman forskar om journalistik och nyhetsmedier, sociala medier och publikens deltagande – på olika sätt – i journalistiken. Har – i egenskap av före detta journalist – följt journalisternas eget upprop #deadline.

Ulrika Hedman
, doktorand i journalistik, e-post:
ulrika.hedman@jmg.gu.se
, twitter: @UlrikaMHedman

Jämställdhet, diskriminering och yttrandefrihet

Eva-Maria Svensson forskar och undervisar om samband mellan kön och rätt, om jämställdhet som politiskt och rättsligt värde och mål, diskriminering, yttrandefrihet och rätten som normsystem i ett bredare sammanhang.

Eva-Maria Svensson
, professor i rättsvetenskap, telefon: 031–786 12 98, e-post:
eva-maria.svensson@law.gu.se

Jämställdhet – ett organisatoriskt värde

Karin Allard forskar om jämställdhet som ett organisatoriskt värde. Hon är en av författarna till boken
Understanding Attractive Work in a Globalized World
. I boken visas att företag och organisationer som aktivt arbetar med värderingar som jämställdhet och Corporate Social Responsibility, CSR, får chefer som vill stanna kvar på jobbet och dessutom presterar bättre.

Karin Allard
, universitetslektor i psykologi, telefon: 031–786 25 51, e-post:
karin.allard@psy.gu.se

Jämställdhet och genus i arbetslivet

Birgitta Jordansson forskar om jämställdhet och genus i akademin, för närvarande med fokus på det statliga uppdraget om att jämställdhetsintegrera universitet och högskolor (JiHU). Hon kan också svara på frågor om genus och jämställdhetsfrågor relaterade till arbete, arbetsorganisation och arbetsmarknad.

Birgitta Jordansson
, docent i sociologi, telefon: 031–786 40 98, e-post:
birgitta.jordansson@socav.gu.se

Jämställdhet i akademin genom historien

Hanna Markusson Winkvist forskar bland annat om genus och jämställdhet i akademin ur ett historiskt perspektiv.

Hanna Markusson Winkvist
, lektor i historia, telefon: 031–786 59 62, e-post:
hanna.winkvist@history.gu.se

Kriskommunikation, bildanvändning

Orla Vigsøs forskning har två huvudinriktningar, politisk kommunikation och kriskommunikation. Han kan svara på frågor om anklagelser, försvar och kriskommunikation i samband med #metoo-kampanjen.

Orla Vigsø
, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, telefon: 073–423 30 98, e-post:
orla.vigso@jmg.gu.se

#metoo som social rörelse

Hur kan det komma sig att genomslaget blev så starkt som det blev? Vad visar #metoo-kampanjen vad gäller föreställningar om kön och sexualitet? Vad för normer upprepas och utmanas? Vad kan #metoo lära om jämställdhetsretoriken i Sverige?

Lena Martinsson
, professor i genusvetenskap, telefon: 031–786 59 10, e-post:
lena.martinsson@gu.se

Medias föreställningar om genus och sexualitet

Tommaso M. Milani analyserar hur genus och sexualitet framställs i media i olika sociala och politiska kontexter och hur dessa föreställningar bidrar till att reproducera eller bestrida sexistiska, homofobiska eller transfobiska stereotyper. Innan han kom till Göteborg var Milani verksam vid University of the Witwatersrand, Johannesburg (Sydafrika) där han deltog i olika universitetsinitiativ för att bekämpa sexuella trakasserier, homofobi och transfobi.

Tommaso M. Milani, professor i flerspråkighetsforskning, e-post:
tommaso.milani@gu.se

Nyheter och genus, nyhetsproduktion

Monica Löfgren Nilsson forskar om genus och journalistik. Hon har undersökt svenska journalisters utsatthet under flera år, senast i rapporten
Journalisternas trygghetsundersökning 2017
.

Monica Löfgren Nilsson
, docent i journalistik, medier och kommunikation, telefon: 070–251 77 46, e-post:
monica.lofgren-nilsson@jmg.gu.se

Problematisk kvinnosyn i teater och sång

Katarina Karlsson ser på vad teater- och sångrepertoaren verkligen innehåller. Genom att framföra ”the comic rape”; en undergenre till elisabetanska kärlekssånger, visar föreställningen Kärleken har 100 onda namn hur en genre som vi vant oss att se som ren från moderna frågeställningar (Tidig Musik) innehåller en djupt problematisk kvinnosyn. Det finns en
filmad version av föreställningen
, som ligger på sidan för hennes forskningsprojekt
Det ’essentiellt’ feminina – en kartläggning genom konstnärlig praktik av det feminina territorium som den tidigmoderna musiken utgör.

Katarina Karlsson
, forskare i konstnärlig och musikalisk gestaltning, telefon: 031–786 40 84, e-post:
katarina.a.karlsson@kultur.gu.se

Regler och policys om relationer på arbetsplatsen

Lars Göran Wallgren forskar om psykosocial arbetsmiljö och föreläser bland annat för HR-personal och chefer om hur relationer uppstår på en arbetsplats, hur det kan påverka arbetssituationen och hur en arbetsplatspolicy kan vara till stöd för alla inblandade.

Lars Göran Wallgren
, forskare i psykologi, telefon: 031–786 42 69 (omkopplas till mobil), e-post:
larsgoran.wallgren@psy.gu.se

Rättslig reglering av hat och hot

Moa Bladini forskar och undervisar i straff- och processrätt. Under det senaste året har hon skrivit en rapport om den rättsliga regleringen av hat och hot på nätet, där sexuella kränkningar av olika slag varit i fokus. Hon har också engagerat sig i frågan om våld mot kvinnor bör ses som ett hatbrott.

Moa Bladini
, lektor i straffrätt, telefon: 031–786 12 93, e-post:
moa.bladini@law.gu.se

Sexuella övergrepp ur förövarens perspektiv

Sara Ingevaldson forskar om psykologiska aspekter hos unga män som begår sexuella övergrepp. Fokus är männens egna upplevelser och uppfattning om konsekvenserna av att identifieras som förövare av sexuella övergrepp.

Sara Ingevaldson
, doktorand i psykologi, telefon: 076–043 51 95, e-post:
sara.ingevaldson@psy.gu.se

Våld i nära relationer

Viveka Enander forskar om våld mot kvinnor och våld i parrelationer. Förutom att hon forskar inom ämnet vid Göteborgs universitet är hon också utvecklingsledare/forskningsansvarig vid Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relation (VKV).

Viveka Enander
, universitetslektor i socialt arbete, telefon: 031–786 63 73, e-post:
viveka.enander@socwork.gu.se

Övergrepp och trakasserier

Ingegerd Bergbom kan svara på frågor om våld, sexuella övergrepp och trakasserier mot kvinnor. Även om kvinnor i skyddat boende som utsatts för hot, misshandel och sexbrott.

Ingegerd Bergbom, professor emerita i omvårdnad, telefon: 070–604 34 27, e-post:
ingegerd.bergbom@fhs.gu.se

Ulrika Lundin

Pressekreterare

Göteborgs universitet

telefon: 031–786 6705, 070–775 8851

e-post:
ulrika.lundin@gu.se

Följ oss på 
Twitter
. Gilla oss på 
Facebook
. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på 
Instagram
.

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. 
www.gu.se
.

Taggar: