Anna Kinberg Batra har haft två år på sig att utreda framtidens betalmarknad. Trots detta saknas förslag på hur Sverige ska säkra kontanterna som betalmedel framöver. ”Utredningen som presenteras i dag är ett bakslag för de en miljon svenskar som av olika skäl måste använda kontanter i sin vardag”, säger Karin Stålhandske vd på Loomis Sverige.

Den statliga utredaren Anna Kinberg Batra har haft i uppdrag att se över betalningsmarknaden och ta ställning till hur den bör organiseras i framtiden. Bakgrunden till utredningen är den ökade digitaliseringen av betalsystemet. Kontantlösa butiker, restauranger och offentlig verksamhet skapar problem för de grupper som inte har tillgång till digitala verktyg, men avvecklingen av kontanter har också stor betydelse för Sveriges beredskap.

Utredningen konstaterar att staten i första hand ska hjälpa fler att komma in på den digitala betalningsmarknaden. Däremot ges ingen förklaring hur samhället ska säkra kontanter som betalmedel och värna om infrastrukturen för kontanthantering inför framtiden.

Utredningen föreslår att den som utövar myndighet, eller tillhandahåller offentlig finansierad verksamhet, måste ta emot kontanter, i vissa fall, och även apoteken för receptbelagda mediciner. Utredningen bedömer däremot att skälen emot särskild lagstiftning om kontant betalning av livsmedel och drivmedel i dagsläget väger tyngre än skälen för. Utredningen ställer inte heller några krav på att bankerna ska hantera kontanter i relation till sina kunder både vad gäller konsumenter och företagare.

– Utredningen är ett bakslag för de en miljon svenskar som av olika skäl måste använda kontanter i sin vardag. Personer med funktionsnedsättning, äldre, utsatta kvinnor och många fler exkluderas i Kinberg Batras utredning. Det skulle kunna jämföras med att ta bort handikapptoaletter för människor med funktionsnedsättning, säger Karin Stålhandske vd på Loomis Sverige AB som ansvarar för infrastrukturen gällande kontanter i Sverige.

Sverige är det land i världen där kontanternas avveckling gått längst. Orsaken är att vi inte har något regelverk som slår fast att kontanter ska få användas som betalmedel. Kriget i Ukraina och cyberattacker har visat hur sårbart ett kontantlöst samhälle är.

– Vi behöver ha ett betalsystem som fungerar även i krissituationer. Ska kontanter gå att använda vid kris måste regeringen se till att kontanterna kan användas även i ett normalläge. Det kan bara garanteras genom en lagstiftning, säger Karin Stålhandske.

– Monterar vi ner kontanternas infrastruktur är den borta och kan inte återinföras, åtminstone inte på kort sikt och till en rimlig kostnad. Det blir som när vi monterade ner det svenska försvaret i tron på att Ryssland aldrig skulle starta ett krig igen. Utan ett fungerande kontantsystem lever vi mycket farligt, säger Stålhandske.

För mer information och kontakt:

Presschef Ann Kristin Rönnerbäck, 079 006 78 82 , annkristin.ronnerback@loomis.com 

Om Loomis

Loomis erbjuder säkra och effektiva helhetslösningar för att hantera betalningar, vilket inkluderar distribution, hantering, förvaring och återanvändning av kontanter och andra värdeföremål. Loomis kunder är banker, detaljhandlare och andra finansiella aktörer. Loomis bedriver verksamhet via ett internationellt nätverk av cirka 400 operativa lokalkontor i drygt 20 länder. Loomis sysselsätter cirka 25 000 personer och omsatte 2022 mer än 25 miljarder kronor. Loomis är noterat på large cap-listan på Nasdaq Stockholm.