Marknadsnyheter

Fartygsutsläpp orsakar miljardkostnader för Östersjön

Published

2 år ago

7 maj, 2024

Tanalys

Illustration by Anna Lunde Hermansson

Utsläpp från fartyg med så kallade skrubbrar gör stor skada i Östersjön. En ny studie från Chalmers visar att dessa utsläpp orsakat föroreningar som motsvarar samhällsekonomiska kostnader om över 7 miljarder kronor mellan 2014 och 2022. Samtidigt konstaterar forskarna att rederiernas investeringar i den omdiskuterade tekniken, där avgaser ”tvättas” och släpps ut i havet, redan är hemräknade för majoriteten av fartygen. Det innebär att branschen nu tjänar mångmiljardbelopp på att driva sina fartyg på billig tjockolja i stället för renare bränsle.

– Vi ser en tydlig intressekonflikt, där privata ekonomiska intressen uppnås på bekostnad av den marina miljön i ett av världens mest känsliga hav, säger Chalmersdoktoranden Anna Lunde Hermansson, som är en av författarna till den nya studien, publicerad i Nature Sustainability.

Studien har föranletts av den pågående förbudsdiskussionen om skrubbervatten − förorenat vatten som släpps ut från fartygens avgasreningssystem. Frågan är på agendan hos FN:s sjöfartsorgan IMO, och diskuteras på EU-nivå och i Sveriges riksdag, även om inga beslut om förbud ännu har fattats.

Anna Lunde Hermansson och Chalmerskollegorna Erik Ytreberg och Ida-Maja Hassellöv har i många år forskat om sjöfartens miljöpåverkan och bidrar med sin expertis i både internationella och nationella sammanhang. I en tidigare studie har de till exempel visat att mer än 200 miljoner kubikmeter miljöfarligt tvättvatten årligen släpps ut i Östersjön av fartyg med skrubberrening. Studien visade också att skrubbrarnas tvättvatten står för upp till 9 procent av de totala utsläppen av vissa cancerframkallande polycykliska aromatiska kolväten (PAH:er) i Östersjön.

Kostnader för oljeutsläpp inte medräknade

I den nya studien räknade Chalmersforskarna på såväl externa kostnader för skrubberutsläppen, som på ekonomiska balansräkningar för över 3800 fartyg som investerat i skrubbertekniken. När det gäller kostnaderna som kan kopplas till försämringen av marina ekosystem visar studien att skrubbervatten-utsläppen mellan åren 2014 och 2022 totalt sett har förorenat till en kostnad på över 680 miljoner euro.

Uträkningarna är baserade på modeller för betalningsvilja för att undvika miljöskadliga utsläpp, men är enligt forskarna att betrakta som en underskattning. Exempelvis är inte direkta kostnader, i samband med utsläpp av tjockolja från fartyg som använder skrubbrar, medräknade. De mångmiljonbelopp som går åt för att sanera olja efter grundstötta fartyg, som exempelvis Marco Polo vid Blekinges kust i höstas, finns inte med i beräkningarna.

– Om inte skrubbrarna funnits skulle inga fartyg alls ha tillåtits använda detta smutsiga bränsle. Därför är skrubberfrågan högst angelägen för att driva sjöfarten mot lägre miljöbelastning, säger Anna Lunde Hermansson.

Restriktioner i flera länder

När det gäller fartygsekonomin räknade forskarna på kostnaderna för att installera och underhålla skrubbersystemen, samt på de kostnadsbesparingar företagen kunde göra genom att driva fartygen med billigare och smutsigare bränsle i form av tjockolja. Alternativet hade varit ett dyrare bränsle med lägre svavelinnehåll.

Enligt beräkningarna har majoriteten av flottan som investerat i skrubbrar fått tillbaka sitt satsade kapital, och det sammanlagda överskottet, för alla drygt 3800 fartyg, ligger på 4,7 miljarder euro fram till och med år 2022. Forskarna konstaterar också att mer än 95 procent av det vanligaste skrubbersystemet (öppet system, så kallad open loop) är tillbakabetalat inom fem år.

– Från industrins håll framhålls det ofta att rederierna inte ska straffas för att de i god tro investerat i teknik som skulle lösa problemet med svavelutsläpp i luften. Våra beräkningar visar att investeringarna redan är avskrivna och att det därför inte är ett hållbart argument, säger Anna Lunde Hermansson.

Nyligen har Danmark beslutat att förbjuda utsläpp av skrubbervatten i så kallat territorialvatten, inom 12 sjömil från kusten. Ett flertal länder världen över, till exempel Tyskland, Frankrike, Portugal, Turkiet och Kina, har också beslutat om nationella förbud eller restriktioner.

I Sverige finns idag inget generellt förbud, även om vissa hamnar, till exempel Göteborgs hamn, förbjudit utsläpp av skrubbervatten inom sitt område.

– Vi hoppas nu att frågan ska få prioritet även i den svenska riksdagen. Det här är en lågt hängande frukt för hur vi kan minska vår negativa påverkan på den livsviktiga marina miljön.

Mer om forskningen:

Artikeln ” Strong economic incentives of ship scrubbers promoting pollution” har publicerats i Nature Sustainability. Studien är genomförd av Anna Lunde Hermansson, Ida-Maja Hassellöv, Tiia Grönholm, Jukka-Pekka Jalkanen, Erik Fridell, Rasmus Parsmo, Jesper Hassellöv och Erik Ytreberg. Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola, Meteorologiska institutet i Finland och IVL, Svenska Miljöinstitutet.

Forskningen har finansierat av Havs- och vattenmyndigheten, Trafikverket och EU:s Horisont 2020.

Läs tidigare pressmeddelanden:

Forskning avslöjar stora utsläpp från fartygsavgasrening

Fartygens utsläpp i hamn hotar livsmiljön i havet

Mer om skrubbrar:

En skrubber kan enkelt beskrivas som ett reningssystem för de avgaser som bildas vid förbränning av tjockolja, som varit det vanligaste fartygsbränslet sedan 1970-talet. Havsvatten pumpas upp och sprayas över avgaserna, vilket gör att utsläppen av svavelföreningar inte når luften. Fartygen följer därmed de krav som infördes av Internationella sjöfartsorganisationen, IMO, år 2020. Problemet är att vattnet tar upp både svavlet från avgaserna, med kraftig försurning som följd, och föroreningar som tungmetaller och giftiga organiska föreningar. Det förorenade skrubbervattnet pumpas sedan ofta direkt ut i havet.

Sedan mitten av 2010-talet har antalet fartyg med skrubbrar ökat. Vid en studie som gjordes 2018 fanns 178 fartyg med skrubbrar i Östersjön – i dag räknar forskarna med minst det fyrdubbla. Globalt rör det sig om ungefär 5 000 fartyg, vilket motsvarar runt 5 procent av den totala fartygsflottan. Då det främst är fartyg med hög bränsleförbrukning som investerar i skrubbrar står dessa 5 procent för 25 procent av den globala efterfrågan på tjockolja.

Ett antal länder i världen har begränsat eller förbjudit utsläpp av skrubbervatten. Läs mer om detta i en rapport från International Council on Clean Transportation: Global update on scrubber bans and restrictions – International Council on Clean Transportation (theicct.org)

För mer information, kontakta:

Anna Lunde Hermansson, doktorand, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, Chalmers tekniska högskola, anna.lunde.hermansson@chalmers.se, 031 772 18 66

Erik Ytreberg, senior forskare, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, Chalmers tekniska högskola, erik.ytreberg@chalmers.se, 031 772 27 49

Ida-Maja Hassellöv, biträdande professor, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, Chalmers tekniska högskola, ida-maja@chalmers.se, 031 772 31 39

Forskarna talar svenska och engelska, och kan finnas tillgängliga för live- och förinspelade intervjuer.
På Chalmers har vi poddcast-studior och filmutrustning på plats och kan bistå förfrågningar om tv-, radio- eller poddintervjuer.

Mia Halleröd Palmgren
Presskommunikatör
031 772 32 52
mia.hallerodpalmgren@chalmers.se

________________

Chalmers tekniska högskola i Göteborg forskar och utbildar inom teknik och naturvetenskap på hög internationell nivå. Universitetet har 3 100 anställda, 10 000 studenter och utbildar ingenjörer, arkitekter och sjöbefäl.

Med vetenskaplig excellens som grund utvecklar Chalmers kompetens och tekniska lösningar för en hållbar värld. Genom globalt engagemang och entreprenörsanda skapar vi innovationskraft, i nära samarbete med övriga samhället.

Chalmers grundades 1829 och har än idag samma motto: Avancez – framåt.

—

Det är tillåtet att ladda ner, sprida och använda bifogade bilder och illustrationer, om inget annat anges, för publiceringar i samband med Chalmers pressmeddelanden så länge Chalmers och fotograf/illustratör står med som upphovsperson där möjlighet ges. Det är tillåtet att beskära och justera i materialet för att anpassa format för publikation men det är ej tillåtet att omarbeta originalet på ett sådant sätt att det ändrar den ursprungliga innebörden. Materialet är avsett att användas i redaktionellt syfte. Kommersiell användning, som del i marknadsföring av varor och tjänster, är inte tillåten.

Vi vill att Chalmers och våra fotografer och illustratörer namnges i samband med publicering där det är möjligt enligt följande modell:

Foto: Chalmers tekniska högskola| Förnamn Efternamn
Grafik/Illustration: Chalmers tekniska högskola| Förnamn Efternamn

Marknadsnyheter

Investerarens guide till säljtratten: Varför intäkter är en laggande indikator

Published

6 dagar ago

4 juni, 2026

Skribent

Som investerare eller trader är du van vid att leta efter mönster och indikatorer som kan förutsäga framtida prisrörelser. Inom teknisk analys (TA) skiljer vi noga på ledande indikatorer (som ger signaler innan en trend vänder) och laggande indikatorer (som bekräftar en rörelse som redan skett). Samma obarmhärtiga logik gäller när vi analyserar fundamentan och tillväxtpotentialen i B2B-bolag.

När kvartalsrapporten släpps stirrar marknaden sig ofta blind på omsättningstillväxt och sista raden. Men sanningen är att dagens intäkter är den ultimata laggande indikatorn. Den omsättning ett B2B-bolag redovisar idag är resultatet av sälj- och marknadsaktiviteter som genomfördes för sex, nio eller tolv månader sedan. Att köpa en aktie enbart baserat på historisk omsättning är som att handla ett index baserat enbart på ett glidande medelvärde – du agerar på gammal information.

För att verkligen förstå ett bolags framtida kassaflöden och fundamentala styrka måste du titta på toppen av deras säljtratt. Det är där de ledande indikatorerna finns.

Säljpipelinen som ledande indikator

Ett bolags säljpipeline (det samlade värdet av alla pågående affärsmöjligheter) är i teorin den bästa ledande indikatorn för framtida intäkter. Om pipelinen växer idag, bör intäkterna växa imorgon. Men precis som i teknisk analys är inte alla signaler tillförlitliga. Marknaden är full av ”falska utbrott” och ”bull traps”.

Många bolag pumpar upp sin pipeline med orealistiska affärsmöjligheter för att lugna styrelsen eller marknaden. Säljarna lägger in företag som visat ett vagt intresse, men som saknar budget eller mandat att fatta beslut. Detta skapar en illusion av framtida tillväxt.

När ledningen styr bolaget efter denna uppblåsta pipeline – man kanske anställer mer leveranspersonal eller drar på sig fasta kostnader i tron att intäkterna är på väg – och affärerna sedan inte materialiseras, slår det skoningslöst mot marginalerna nästa kvartal. En ostrukturerad pipeline är lika farlig som felkalibrerad algoritm; ”Garbage in, garbage out”.

Att skapa en sann signal

Hur bygger ett företag en pipeline som faktiskt utgör en sann signal för framtida intäkter? Svaret ligger i hur inflödet av nya affärsmöjligheter hanteras och filtreras i det allra första ledet.

För att eliminera bruset måste bolag etablera rigorösa processer i toppen av tratten. Detta innebär att sluta mäta fåfänga mätetal som ”antal samtal” och istället fokusera på konverteringskraft och relevans. Genom att integrera professionell och kvalificerad mötesbokning säkerställer företaget att endast de prospekt som har ett faktiskt affärsbehov, rätt beslutsfattare och finansiella muskler tillåts komma in i säljpipelinen.

När denna filtrering sköts med strategisk precision, förvandlas pipelinen från en lista med förhoppningar till en matematisk sannolikhetskalkyl. Det är detta som skiljer bolag med hög volatilitet i sina intäkter från bolag med en förutsägbar, maskinell tillväxt.

Värderingsmultipeln och förutsägbarhet

Varför är detta kritiskt ur ett investerarperspektiv? Finansmarknaden, oavsett om det handlar om börsen, Private Equity eller riskkapital, avskyr osäkerhet och älskar förutsägbarhet.

Ett bolag vars intäkter bygger på en handfull ”stjärnsäljares” ostrukturerade nätverkande bär på en enorm operativ risk. Deras intäkter kommer att vara volatila. Å andra sidan, ett bolag som har byggt en kommersiell arkitektur där de exakt vet hur stor bearbetningsinsats som krävs för att generera en viss intäkt i framtiden, premieras alltid.

Dessa bolag handlas till högre multiplar (P/E eller EV/EBITDA) just för att deras kassaflöden har en lägre riskpremie. Som investerare eller analytiker bör du därför alltid ställa dig frågan: Hur ser maskineriet ut innan affären ens blir en siffra i kvartalsrapporten? Det är där du hittar bolagets sanna momentum.

Marknadsnyheter

Slutet för 10-årsavtalen: Flexibla kontor som företagets krisberedskap

Published

1 vecka ago

3 juni, 2026

Skribent

Under det senaste decenniets dopade ekonomi, drivet av nollräntor och billigt kapital, byggde många företag upp enorma fasta kostnader. Det var en era präglad av hybris där bolag glatt signerade 5- eller 10-åriga kommersiella hyreskontrakt för prestigefyllda kontorslandskap, i tron att tillväxten var linjär och evig. Sedan kom räntechocken, inflationen och den geopolitiska oron.

När vi idag diskuterar krisberedskap och resiliens inom näringslivet (”business prepping”) handlar det inte bara om att bygga en likviditetsbuffert för sämre tider. Det handlar om att systematiskt eliminera fasta kostnader och skapa maximal operativ agilitet. I det perspektivet har det traditionella kontorsavtalet förvandlats från en trygghet till en massiv finansiell risk – en regelrätt ”Single Point of Failure” (SPOF) i företagets balansräkning.

Den statiska hyreskostnaden som en SPOF

Det traditionella kommersiella fastighetsmaskineriet bygger på att överföra risk från fastighetsägaren till hyresgästen. Företag låser in sig i långa, oflexibla avtal som indexuppräknas årligen. Om marknaden viker och bolaget måste minska sin personalstyrka med trettio procent, sitter de fortfarande fast med samma enorma overheadkostnad för ekar tomma kvadratmeter.

I en stagnerande eller volatil makroekonomi är kostnadselasticitet – förmågan att omedelbart kunna skala upp eller ner sina utgifter i takt med intäkterna – skillnaden mellan överlevnad och konkurs. Att binda upp framtida kassaflöden i ett decennium för att förvara skrivbord är helt enkelt inte rationell riskhantering längre.

Affärsmässig prepping och ”Space-as-a-Service”

Detta är den fundamentala drivkraften bakom skiftet från traditionella kontor till flexibla kontorshotell och coworking-hubbar (”Space-as-a-Service”). För ett framåtblickande företag är detta ett led i sin strategiska krisberedskap.

Genom att sitta på ett modernt kontorshotell köper bolaget sig friheten att vara agil. Växer företaget snabbt kan man addera fler rum över en natt. Slår en recession till och personalstyrkan måste bantas, kan företaget minska sin kontorsyta med en månads varsel. Kostnaden rör sig därmed i perfekt symbios med företagets aktuella behov och ekonomiska bärkraft, istället för att vara en stel kvarnsten runt halsen.

Delningsekonomi för minimerad overhead

Den andra aspekten av denna riskminimering handlar om resursutnyttjande. En stor del av den dyra kvadratmeterytan i traditionella kontor består av receptioner, lounger, kök och stora styrelserum – ytor som står ekande tomma uppåt 80 procent av arbetsveckan, men som företaget likväl betalar fullt pris för varje månad.

På ett kontorshotell delas denna infrastruktur. Företaget betalar enbart för sin kärnyta. När ledningsgruppen väl behöver stänga in sig för kvartalsplanering, eller när det är dags att samla kunder och partners, betalar man inte för ett ständigt tomt representationsrum. Istället nyttjar man delad infrastruktur och bokar en konferens i Malmö exakt de dagar behoven uppstår. Kostnaden blir en tillfällig, rörlig utgift i stället för en permanent, fast overhead.

Flexibilitet är den nya tryggheten

Illusionen av att ett eget, stort och fast kontor är ett tecken på stabilitet är borta. I dagens makroekonomiska klimat är stabilitet synonymt med flexibilitet.

Företag som strategiskt undviker långa inlåsningseffekter skyddar sina marginaler, säkrar sitt kassaflöde och behåller manöverutrymmet oavsett vad som händer med räntan, inflationen eller konjunkturen. Att flytta verksamheten till en flexibel hubb är inte bara en kontorsfråga – det är modern, ekonomisk krishantering.

Marknadsnyheter

Nordtech gör en IPO på Stockholmsbörsen

Published

1 vecka ago

3 juni, 2026

Skribent

Nordtech har pratat om en IPO redan för några år sedan och på senare tid har mjukvarubolag tagit stryk på grund av rädslan för AI. Men Nordtech låter sig inte avskräckas utan tror på det man gör. Tre miljarder kronor kommer företaget att vara värt, dvs det är vad post money-värderingen kommer att vara efter IPO-erbjudandet.

Erbjudande backas upp av flera välkända namn så vi kan räkna med att den här börsnoteringen kommer att gå i mål på ett helt galant sätt.

I skrivande stund har ännu ingen analytiker kommit ut med en rekommendation så det ska bli intressant att se vad de säger, även om det känns som att det kommer att vara tecknarekommendationer.

Här är ankarinvesterarna: