Connect with us

Marknadsnyheter

Flyttviljan till norra Norrland ökar rekordartat

Published

on

 

Närmare två av tre unga vuxna är beredda att överväga att flytta till Norrbotten och Västerbotten. Det visar en ny undersökning som Novus har gjort på uppdrag av LKAB.

– Det är en stor skillnad från de två senaste åren då vi har gjort den här undersökningen. Framför allt har intresset bland unga och arbetssökande ökat kraftigt, och det är väldigt positivt att se att tröskeln sänkts för att få människor att flytta hit, säger Maria Reinholdsson, HR-direktör LKAB.

Mer än var tredje person (35 procent) är öppen för att själv flytta norrut och flyttviljan är mest tydlig bland unga. Från att 41 procent i fjol kunde överväga att flytta, är det nu 62 procent av de svarande mellan 18 och 29 år som kan tänka sig att dra flyttlasset till norra Norrland om förutsättningarna är rätt. Sett till samtliga som svarade på undersökningen var de främsta anledningarna närheten till natur (43 procent), möjligheter till jobb (39 procent) och mindre stress (21 procent).

 

Kiruna är den ort som ökat mest i attraktivitet. Från 8 procent till 11 procent. Sett till vart man kan tänka sig att flytta ligger staden på fjärde plats i norra Norrland, tätt bakom Umeå, Luleå, och Skellefteå. Ännu populärare är Kiruna bland de under 30, här är det hela 19 procent (ökning med 7 procentenheter) som anger Kiruna som tänkbar bostadsort.

 

Framtidstron för utvecklingen i norr fortsatt stark

Undersökningen visar även att över hälften av svenskarna (54 procent) tror på en starkare utveckling i norr än i landet i övrigt vilket är en ökning med 4 procentenheter från i fjol, och att det blir en befolkningsökning i regionen, även det en ökning med 4 procentenheter från i fjol.  Det växande kompetensbehovet innebär stora möjligheter, men även stora utmaningar:
 

 Förutom gott om arbeten måste det även finnas ett utbud av bostäder, fritid, skola och sjukvård för att de som har flyttat norrut ska vilja stanna kvar. Hur ska vi tillsammans möta upp detta? Det är en nyckelfråga att lösa, akut för Norrbotten men även en angelägenhet för hela Sverige, säger Anders Öberg, regionråd på Region Norrbotten.

 

– Utvecklingen i norr ger spännande möjligheter att tänka nytt. Här har Luleå tekniska universitet en nyckelroll. Dels genom vår forskning i nära samarbete med industrin och det omgivande samhället, dels genom våra utbildningar som bidrar till att säkra kompetensförsörjningen. Att sex av tio studenter i undersökningen kan tänka sig att flytta norrut är en positiv signal, säger Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor på Luleå tekniska universitet.

 

 

Resultaten visar även att mer än hälften av de svarande vill se en ökad gruvnäring (53 procent). Att svenskarna är alltmer positiva till gruvnäring har framkommit i flera olika undersökningar.

 

– Att mer än hälften av svenskarna vill se en ökad gruvnäring i landet och att endast två procent vill att den ska minska är ett kvitto på att allmänheten förstår den avgörande roll som vår industri har för klimatet, försörjningen av kritiska råvaror,för den gröna omställningen, och för Sveriges konkurrenskraft i stort, säger Maria Reinholdsson, HR-direktör LKAB.

 

 

Om undersökningen:

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av LKAB mellan 18:e och 25:e maj 2023. Resultatet bygger på 1042 svar från Novus slumpmässigt rekryterade och riksrepresentativa Sverigepanel i åldrarna 18-79 år. Detta är en svarsfrekvens på 63 procent. Resultatet är viktat mot SCB vad gäller kön, ålder, utbildning och geografi.

 

 Summering av resultat:
 

  1. Över hälften ser norra Norrland som Sveriges vinnare. 54 procent (ökning med 4 procentenheter) av svenskarna tror att norra Norrland kommer att utvecklas bättre än övriga Sverige. Endast 13 procent (minskning med 5 procentenheter) tror att det kommer att utvecklas sämre.
  2. Kännedomen om framtidssatsningarna i norr ökar kraftigt. 69 procent (ökning med 9 procentenheter) har kännedom om de stora framtidssatsningar inom främst elektrifiering och hållbart järn- och stål som görs i norra Norrland.
  3. Nästan fyra av fem svenskar tror på en befolkningsökning i norr. 77 procent (ökning med 4 procentenheter) tror att befolkningen i norra Norrland kommer att öka de kommande 20 åren.
  4. Drygt var tredje svensk och nästan två tredjedelar av de unga är beredda att överväga en flytt till norra Norrland. 35 procent (ökning med 5 procentenheter) av svenskarna och 62 procent (ökning med 21 procentenheter) av de mellan 18 och 29 år kan överväga att flytta norrut om de får ett arbete de vill ha.
  5. Studenter och arbetssökande är de som är mest intresserade av en flytt. 62 procent av studenterna och 51 procent av de arbetssökande kan överväga att flytta till norra Norrland.
  6. Naturen lockar fortfarande mest, men arbetsmarknaden är det skäl som ökar mest. 43 procent (minskning med 8 procentenheter) säger att det främst är det naturen som lockar. Goda möjligheter att få arbete är det näst mest angivna skälet och det anger 39 procent (ökning med 7 procentenheter)

Den mest populära kommunen är fortfarande Umeå, men Kiruna kommer starkt. 38 procent säger att de helst skulle flytta till Umeå (minus 1 procentenhet). 24 procent anger Luleå (minus 4 procentenheter). Skellefteå kommer på fjärdeplats med 16 procent (minus 2 procentenheter) och Kiruna på fjärde plats, 11 procent (plus 3 procentenheter). kan tänka sig att flytta dit

  1. De under 30 är mest positiva till Norrbottenskommunerna. Hela 68 procent av de under 30 anger någon av Norrbottenskommunerna som favorit. Luleå är populärast bland dessa med 36 procent (plus 5 procentenheter), tvåa är Kiruna med 19 procent (plus 7 procentenheter). Trea är Boden med 9 procent (plus 3 procentenheter). Men tar vi även med Västerbotten så är Umeå vinnaren med 47 procent, Skellefteå är lika populärt som Kiruna med 19 procent.
  2. Mer än hälften av svenskarna vill se en ökad gruvnäring. 53 procent av svenskarna tycker att gruvnäringen i Sverige bör öka. Bara 2 procent tycker att den ska minska och 22 procent tycker att den ska vara oförändrad. Boende i östra Sverige är mest positiva till ökad gruvnäring (61 procent), och norrlänningarna (49 procent) och stockholmarna är minst positiva (51 procent).
  3. Svensk och europeisk självförsörjning av kritiska råvaror är den viktigaste orsaken till ökad gruvnäring. Av de som vill se en ökad gruvnäring anser 63 procent att självförsörjning är den viktigaste orsaken. På andra plats kommer tillväxt och arbetstillfällen 47 procent och på tredje plats kommer klimatet med 43 procent.
  4. Det är viktigare för de unga än de äldre att deras arbetsgivare bidrar till en hållbar utveckling. 70 procent av de under 30 anser att det är mycket viktigt eller ganska viktigt. Genomsnittet är 60 procent och det är pensionärerna som drar ner siffran, i gruppen över 65 år är det bara 41 procent som tycker att det är viktigt.

 

Om ni vill intervjua personer som redan har tagit steget och flyttat norrut har vi flera exempel. Bifogade bilder är på Sofia Lennartsson.

 

Fakta om Sofia Lennartsson

Sofia är från Stockholm och bor nu i Kiruna. Hon har även bott i Umeå innan hon flyttade till Kiruna 2020.

Ålder: 31

Utbildning: Civilingenjörsexamen i industriell ekonomi

Yrke/roll på LKAB: Gruppchef för Automation

Älskar att göra på fritiden: Vistas ute i fjällvärlden, helst på skidor!

Därför flyttade jag norrut: ”Blev antagen till LKABs Traineeprogram i Kiruna vilket både var en attraktiv tjänst såväl som miljö för en riktig snöfantast.”

Telefon: 010-144 96 47

För ytterligare information eller kontakt med Maria Reinholdsson:
Ulrika Huhtaniska
Kommunikatör
ulrika.huhtaniska@lkab.com

070-268 39 92

 

LKAB är en internationell gruv- och mineralkoncern som erbjuder hållbara järnmalms-, mineral- och specialprodukter. Vi leder omställningen av järn- och stålindustrin och vår plan är att utveckla koldioxidfria processer och produkter fram till år 2045. Sedan 1890 har vi utvecklats genom unika innovationer och tekniklösningar och drivs framåt av mer än 4 500 medarbetare i 12 länder. LKAB-koncernen omsatte cirka 47 miljarder kronor år 2022. www.lkab.com

Continue Reading

Marknadsnyheter

Regeringen föreslår lättnader i byggkraven för studentbostäder

Published

on

By

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till lättnader i byggkraven för studentbostäder. Syftet är att öka möjligheterna till flexibilitet vid byggandet.

– På många studieorter är det svårt för studenter att hitta boende. Därför behöver byggregelverket förenklas. Syftet är att möjliggöra för fler studentbostäder genom sänkta byggkostnader och ökad flexibilitet, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Förslaget innebär att det blir möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Undantagen ska kunna tillämpas vid både nyproduktion och vid ändring av en byggnad.

Det ska vara möjligt att göra undantag för högst 80 procent av studentbostäderna i ett byggprojekt. Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla gällande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Lagändringen ger större flexibilitet vid byggande av studentbostäder och skapar fler tänkbara sätt att utforma planlösningar. Till exempel kan bostadsytan minskas och fler bostäder rymmas inom en given yta.  

De föreslagna undantagen ska inte hindra personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i sociala sammanhang. En studentbostad som omfattas av undantagen ska kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Regeringen breddar också definitionen av studentbostäder till att inkludera all vuxenutbildning för att göra det möjligt för fler kommuner att erbjuda studentbostäder.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Lagrådsremissen: Lättnader i byggkraven för studentbostäder – Regeringen.se

Presskontakt
Ebba Gustavsson
Pressekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-12 70 488
ebba.gustavsson@regeringskansliet.se

Continue Reading

Marknadsnyheter

“Vi behöver tillsammans enas om vettiga avtal, som sätter standard för branschen”

Published

on

By

Sveriges Radios Kulturnytt gör just nu en mycket välkommen granskning av villkoren i musikbranschen. Igår lyftes artisten Siw Malmkvists situation med ett avtal som inte förnyats på över 60 år. Hennes situation är tyvärr långt ifrån unik. Musikerförbundet har länge uppmärksammat att majorbolagen fortsätter att betala extremt låga royaltynivåer till artister vars kontrakt skrevs på 1960-talet – en tid då digital streaming inte existerade. 

– Jag kan intyga att artisterna som talar ut i P1 är långt ifrån ensamma om sin situation och vi uppmanar deras artistkollegor att gå ut med sitt tydliga stöd till de som vågar bryta tystnaden om oskäliga ersättningar, säger Musikerförbundets ordförande Karin Inde. 

Musiker och artister skapar det värde som skivbolagen tjänar pengar på, men ändå ser vi gång på gång hur bolagen behåller stora delar av intäkterna. Att en av Sveriges mest folkkära artister, med en karriär som sträcker sig över decennier, fortfarande har en oskälig royalty är ett tydligt bevis på branschens obalans. 

– Tystnadskulturen kring prissättning är enbart bra för bolagen. Både artister och musiker skulle verkligen tjäna på att dela med sig till varandra om hur betalningar och dealar verkligen ser ut. Förstås i trygga, egna rum. Det är bara bolagen som tjänar på att vi inte pratar med varandra om pengar, säger Karin Inde. 

Stort tack till de modiga artister som ser till att lyfta problematiken! För att vi ska få till en i grunden mer rättvis musikbransch behöver de stora parterna i sammanhanget – skivbolagen, musikerna och artisterna – göra som de flesta andra svenska branscher lyckas med:  

– Vi behöver tillsammans enas om vettiga och balanserade avtal, som sätter standard för branschen. Musikerförbundet är redo att göra vår del i arbetet för bättre villkor i musikbranschen, frågan är om skivbolagen är redo, säger Karin Inde.  

Karin Inde
Förbundsordförande
karin.inde@musikerforbundet.se
+46 (0)704447228

Musikerförbundet är fackförbundet för professionella musiker och artister. Vi arbetar för förbättrade upphovsrättsliga och arbetsrättsliga villkor och för att våra medlemmar ska få en rättvis del av de värden de skapar i samhället.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Bönor från egen kaffeskog, sump till jord – Viking Lines nya kaffe gör gott på många olika sätt

Published

on

By

Viking Lines resenärer dricker varje år 8,5 miljoner koppar kaffe. Nu satsar rederiet på ett helt nytt kaffe som ger minskade klimatutsläpp och bättre levnadsvillkor för odlarna. Kaffet från Slow Forest odlas på rederiets egen odling i Laos utan kemiska gödningsmedel, handplockas och rostas därefter i Danmark.

Allt kaffe som serveras på Viking Lines fartyg är nu hållbart producerat Slow Forest-kaffe, odlat på rederiets 75 hektar stora odling på högplatåerna i Laos och rostat i Danmark. Kaffeplantorna odlas bland träd på återbeskogad mark, i stället för på traditionellt skövlade plantager. Viking Lines odling ligger i en kolsänka där målsättningen är att plantera 30 000 träd, vilket innebär nästan 400 träd per hektar. Kaffeskogen förbättrar också den lokala biologiska mångfalden i området.

Odlingen, bearbetningen och rostningen av kaffet hanteras av Slow Forest Coffee. För företaget är det viktigt att produktionskedjan är rättvis och transparent. Utöver miljöfördelarna erbjuder Slow Forest bättre lönevillkor och sjukersättning för byns odlare.

”Den traditionella kaffetillverkningens koldioxidavtryck är stort och merparten av intäkterna går till Europa i stället för produktionsländerna. Vi ville göra annorlunda. Våra kunder vill göra hållbara val, och nu kan de njuta av sitt kaffe med bättre samvete än någonsin tidigare,” berättar Viking Lines restaurangchef Janne Lindholm.

Bönorna till Slow Forest-kaffet får sakta mogna i skuggan av träden, utan kemiska gödningsmedel. De plockas också för hand, vilket avsevärt förbättrar kaffets kvalitet och smak. Viking Lines nya kaffe består till 100 procent av Arabica-bönor, med en balanserad syrlighet samt smak av nötter och choklad. Rostningsprofilen har skapats av den världsberömda danska rostningsmästaren Michael de Renouard.

”Vi valde en mörkrost till fartygets kaffe, vilket passar både finländarnas och svenskarnas nuvarande smakpreferenser gällande rostning. Finländarnas smak gällande kaffe har under de senaste åren utvecklats mot en mörkare rostning. Innan vi gjorde vårt slutgiltiga val testades det nya kaffet i Viking Cinderellas bufférestaurang och personalmässen – och båda testgrupperna gav toppbetyg. Då 8,5 miljoner koppar kaffe bryggs varje år kan inget lämnas åt slumpen!” säger Janne Lindholm.

Viking Lines hållbarhetsmål stannar inte vid produktionskedjan. Kaffesump från fartygen återvinns nämligen som råmaterial för trädgårdsjord. Detta minskar avsevärt användningen av jungfrulig torv vid tillverkningen av mylla.

”Vi har som mål att allt som tagits ombord på fartygen som är möjligt att återvinna ska återanvändas eller återvinnas. Det gäller inte bara kaffet utan även matavfall och till exempel textilier som tas ur bruk. Ett bra exempel på vårt livscykeltänkande är att frityrolja från fartygets restauranger blir till biobränsle för den finska sjöfartsindustrin,” säger Viking Lines hållbarhetschef Dani Lindberg.

Slow Forest Coffee – 5 fakta:

  1. Slow Forest Coffee är ett kaffeföretag som verkar i Laos, Vietnam och Indonesien i samarbete med över 500 lokala kaffeodlare.
  2. Företaget grundades år 2019 av Pinja Puustjärvi, driven av en vilja att skydda skogarna i Laos och stötta lokala odlare. Puustjärvi bodde som barn i Laos på grund av sin fars arbete.
  3. Kaffet odlas i restaurerade kaffeskogar, som binder stora mängder kol och ökar den biologiska mångfalden.
  4. Det är viktigt för företaget att produktionskedjan är ansvarsfull och transparent, samt att verksamheten gynnar både miljön och de lokala samhällena.
  5. Slow Forest Coffee betalar odlarna bättre ersättning än genomsnittet i Laos och erbjuder förmåner som underlättar deras liv: förskottsbetalningar, utbildning och möjligheten att låna pengar från en krisfond.

Mera infomation om Slow Forest Coffee här

Tilläggsinformation:

Janne Lindholm, restaurangchef

janne.lindholm@vikingline.com, tel. +358 400 744 806

Dani Lindberg, hållbarhetschef

dani.lindberg@vikingline.com, tel. +358 18 27 000

Johanna Boijer-Svahnström, informationsdirektör

johanna.boijer@vikingline.com, tel. +358 18 270 00

Christa Grönlund, informationschef

christa.gronlund@vikingline.com, tel. +358 9 123 51

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.