Connect with us

Marknadsnyheter

Folket tycker om kungen och vill inte ha republik

Published

on

Kungen marscherar in i jubileumsåret 2023 med goda siffror enligt SOM-institutets mätning. Han är omtyckt i de flesta grupper och förtroendet för det svenska Kungahuset är stabilt. Stödet för att införa republik är det lägsta på 20 år. Kronprinsessan Victoria är fortfarande undersökningens mest populära offentliga person.

I år firar Carl XVI Gustaf 50 år som Sveriges statschef. Han är landets genom tiderna längst regerande monark. I SOM-undersökningarna studeras årligen monarkins och kungahusets ställning bland befolkningen och idag publiceras en ny översikt med fokus på popularitet, förtroende och inställningen till att införa republik.

Kungen omtyckt men kronprinsessan mest populär
Kungens popularitet bland svenskarna har ökat i jämförelse med mätningen 2011, från +12 till +15 på SOM-institutets ogillar/gillar-skala. Denna skala går från -50 till +50.

Kungen är särskilt omtyckt bland äldre och bland kristdemokrater. Bland Kd-väljarna landar populariteten på hela +29. Minst populär är kungen bland vänsterpartister, men även i detta läger är det ändå fler som säger att de gillar än ogillar kungen (+3).

− Män och kvinnor gillar kungen lika mycket, men när det kommer till kronprinsessan Victoria är det tydligt att kvinnor är särskilt positiva, säger Ulrika Andersson, forskare vid SOM-institutet och ansvarig för studien.

Kronprinsessan Victoria är den mest populära offentliga person som någonsin mätts i undersökningen, mer populär bland svenskarna än exempelvis Barack Obama och Jens Stoltenberg som båda haft höga siffror i tidigare mätningar. Kronprinsessan landar år 2022 på exakt samma bedömning som år 2011: +28 på skalan.

– Till och med de personer som anser att monarkin borde avskaffas har över lag en positiv bild av kronprinsessan, något som måste ge goda förutsättningar inför ett framtida tillträde till tronen, säger Ulrika Andersson.

Förtroendet för Kungahuset stabilt
Inför jubileumsåret 2023 är det 44 procent av svenskarna som har ganska eller mycket stort förtroende för hur Kungahuset sköter sitt arbete, att jämföras med 20 procent som har ganska eller mycket litet förtroende. Förtroendet för Kungahuset är relativt stabilt över tid. Högst förtroende hade svenskarna för Kungahuset omkring millennieskiftet och lägst under åren 2011–2014. Trenden just nu är ett långsamt ökande förtroende de senaste åtta åren.

Kvinnor och äldre har högre förtroende för Kungahuset. Politiskt är det kristdemokrater och centerpartister som har högst förtroende. Den politiska grupp som har lägst förtroende för Kungahuset är vänsterpartister med endast 17 procent förtroendefulla.

Lägsta stödet för republik på 20 år
För första gången sedan 2018 studerades svenskarnas inställning till förslaget att införa republik med folkvald president. Stödet för detta förslag är det lägsta uppmätta sedan år 2001. Endast 11 procent är positiva och 68 procent är negativa.

Kraftigast emot förslaget är Liberalernas sympatisörer där 80 procent är negativa. Vänsterpartister är den grupp som är mest positiva, men inte heller i denna grupp samlar förslaget en majoritet utan endast 26 procent.

Mer information:

  • Studien presenteras i kapitlet ”Kungen sitter säkert på tronen – men kronprinsessan är mest populär” av Ulrika Andersson.
  • Kapitlet är en förhandspublicering från SOM-institutets kommande forskarantologi Ovisshetens tid som släpps den 14 juni.
  • Frågor om monarkin och Kungahuset har ställts i den nationella SOM-undersökningen sedan 1995. Senaste mätningen gjordes hösten 2022.
  • SOM-undersökningen 2022 gick ut till totalt 26 250 slumpmässigt utvalda personer mellan 16 och 90 år boende i hela Sverige. Nettosvarsfrekvensen var 49 procent.

Kontakt:

  • Ulrika Andersson, forskare och bitr. föreståndare för SOM-institutet, Göteborgs universitet. Telefon: 031−786 49 74, e-post: ulrika.andersson@som.gu.se
  • Daniel Jansson, forskningskommunikatör vid SOM-institutet, Göteborgs universitet. Telefon: 031−786 5529, e-post: daniel.jansson@som.gu.se

Daniel Jansson
Kommunikatör SOM-institutet
Tel: 031–786 55 29
E-post: daniel.jansson@som.gu.se
 

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Så kan elbilsförare slippa räckviddsångest

Published

on

By

Nyblivna och framtida elbilsförare brottas ofta med räckviddsångest och tiden det tar för bilbatteriet att laddas. Men de faktorerna borde inte behöva vara några problem, enligt en studie från Chalmers och University of Delaware i USA. Forskarna har upptäckt att lösningen kan finnas i förarnas laddningsvanor, snarare än i batteriernas storlek eller prestanda.

Att gå från att fylla på bensin eller diesel till att ladda med el kräver en helt ny inställning till konceptet ”tanka bilen”. Men elbilsförare håller ofta fast vid sina gamla vanor, och fastnar i att ständigt kontrollera hur många procent som finns kvar i batterierna och planera sin körning efter var nästa laddningsstation finns. Detta kan leda till att elbilsförarna känner en ständig oro – så kallad räckviddsångest. Men tänk om problemet kunde lösas genom att elbilförarna helt enkelt ändrar sina vanor?

I den vetenskapliga artikeln Mental models guide electric vehicle charging har forskarna identifierat tre olika sorters beteenden i samband med att människor laddar sina elbilar:

1. Hålla koll på bränslemätaren – föraren tankar eller laddar när batteriet håller på att ladda ur.
2. Planera en resa – föraren planerar och bestämmer i förväg när och var det är dags att stanna och ladda.
3. Händelsestyrd laddning – exempelvis att föraren sätter bilen på laddning så snart han eller hon kommer fram till hemmet eller arbetsplatsen.

Den första modellen representerar det vanligaste beteendet för att tanka en bensin- eller dieselbil, och den tredje modellen är optimal för elbilsförare.

− Erfarna elbilsförare har någon specifik utlösande händelse som får dem att ladda bilen, till exempel varje gång de kommer hem eller till jobbet. På så sätt blir laddningen en del av den dagliga rutinen och mindre av en egen syssla. Det pratas mycket om hur lång tid det tar att ladda elbilar, men görs det över natten krävs inte mer tid än att stoppa i kontakten. Så det är egentligen bara de långa resorna som kräver planering, säger Frances Sprei, biträdande professor vid Chalmers, som lett studien tillsammans med Willett Kempton vid University of Delaware.

Rätt infrastruktur på rätt plats

För att få fler att anamma beteendemodell nummer tre krävs rätt laddningsinfrastruktur på rätt ställen. De bästa ställena för att ladda länge är antingen hemma eller på arbetsplatsen där människor ändå tillbringar lång tid – alltså behöver laddningsstationer vara tillgängliga där.

Många europeiska städer satsar på laddningsstationer längs med gator, vilket riskerar att hamna i konflikt med andra trafikanters intressen, såsom fotgängare och cyklister.

− För att elbilsanvändare ska kunna använda sina fordon på bästa möjliga sätt behövs regelverk som är anpassade för att människor ska få tillgång till laddningsinfrastruktur nära sina hem eller arbetsplatser, säger Frances Sprei.

Det största batteriet är inte alltid bäst

Potentiella elbilsanvändare frågar sig också ofta hur stort bilens batteri behöver vara för att de ska slippa räckviddsångesten.

− Vi ser ofta påståenden om att batterierna i elbilar måste vara riktigt stora. Men det finns forskning som visar att människor generellt tycker att det är okej med ett något mindre batteri än räckvidden för en bensin- eller dieseltank, eftersom de enda tillfällen som kräver laddning längs vägen är resor som är sex timmar eller längre. Det läggs för mycket tonvikt på de riktigt långa resorna, och det leder till ökade priser på elbilar och ökad resursanvändning i batterierna, säger Frances Sprei.

Människors vardagskörning innebär alltså som regel inte att de behöver tänka särskilt mycket på att ladda bilen. Och vad gäller kostnader är det också mycket billigare att ladda långsamt över natten än att ladda snabbt under resans gång – och dessutom bättre för batterihälsan.

Mer om forskningen

Forskningen har publicerats i artikeln: ”Mental models guide electric vehicle charging” i tidskriften Energy.

Studiens författare är Frances Sprei vid Chalmers tekniska högskola, och Willett Kempton vid University of Delaware, USA. Forskningen har fått finansiering från Energimyndigheten. Den del av forskningen som bygger på intervjuer med nyblivna elbilsförare har genomförts av Niklas Jakobsson och Stephanie McClellan, under ledning av Sten Karlsson.

 

För mer information, vänligen kontakta:

Frances Sprei, biträdande professor, avdelningen för fysisk resursteori, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers:  frances.sprei@chalmers.se  031 772 21 46

Emma FryPresskommunikatör+46 31 772 50 28emma.fry@chalmers.se

________________

Chalmers tekniska högskola i Göteborg forskar och utbildar inom teknik och naturvetenskap på hög internationell nivå. Universitetet har 3 100 anställda, 10 000 studenter och utbildar ingenjörer, arkitekter och sjöbefäl.

Med vetenskaplig excellens som grund utvecklar Chalmers kompetens och tekniska lösningar för en hållbar värld. Genom globalt engagemang och entreprenörsanda skapar vi innovationskraft, i nära samarbete med övriga samhället. 

Chalmers grundades 1829 och har än idag samma motto: Avancez – framåt.

Det är tillåtet att ladda ner, sprida och använda bifogade bilder och illustrationer, om inget annat anges, för publiceringar i samband med Chalmers pressmeddelanden så länge Chalmers och fotograf/illustratör står med som upphovsperson där möjlighet ges. Det är tillåtet att beskära och justera i materialet för att anpassa format för publikation men det är ej tillåtet att omarbeta originalet på ett sådant sätt att det ändrar den ursprungliga innebörden. Materialet är avsett att användas i redaktionellt syfte. Kommersiell användning, som del i marknadsföring av varor och tjänster, är inte tillåten.

Vi vill att Chalmers och våra fotografer och illustratörer namnges i samband med publicering där det är möjligt enligt följande modell:

  • Foto: Chalmers tekniska högskola| Förnamn Efternamn
  • Grafik/Illustration: Chalmers tekniska högskola| Förnamn Efternamn
Continue Reading

Marknadsnyheter

Fortsatt hög kundtillströmning och ett stabilt resultat

Published

on

By

Axfood summerar ett kvartal med en fortsatt positiv kundtillströmning, volymtillväxt och stärkta marknadspositioner. Tillväxten var, trots mycket höga jämförelsetal, återigen högre än marknadens vilket genererade en stabil resultatutveckling. Dessutom togs ytterligare kliv i koncernens satsningar för att stärka konkurrenskraften över tid.

Vd och koncernchef Klas Balkow kommenterar delårsrapporten för det första kvartalet 2024:

”Med tanke på att vi mötte unikt höga jämförelsetal var inledningen på det nya året stark och tillväxten i detaljhandelsomsättningen uppgick till 6,9 procent. Att vi visar en fin tillväxt i en marknad med låg inflation är ett resultat av betydande volymtillväxt. Det är ett positivt kvitto på att våra kunder uppskattar erbjudandet i våra olika koncept.

Willys har ett konkurrenskraftigt erbjudande med ambitionen att leverera Sveriges billigaste matkasse, och har lockat många nya kunder under lång tid. Under det första kvartalet fortsatte Willys att ta marknadsandelar, om än i en något lägre takt än tidigare, vilket är naturligt med tanke på de exceptionellt höga jämförelsetalen. Jämfört med motsvarande period för två år sedan har Willys vuxit mer än dubbelt så mycket som marknaden.

Hemköp uppvisade återigen en fin prestation under det första kvartalet med en jämförbar tillväxt om 7,0 procent. Med fokus på prisvärde och butiksmoderniseringar attraheras alltfler konsumenter till Hemköps koncept. På café- och restaurangmarknaden blev inledningen på året svag, vilken också har påverkats av en negativ påskeffekt. Det återspeglas i Snabbgross utveckling även om Snabbgross återigen tog marknadsandelar i kvartalet.

Med fortsatt volymtillväxt och positiv kundtillströmning uppvisade Axfood en stabil resultatutveckling under det första kvartalet.

I bakomliggande led etablerar vi en ny logistikstruktur och är fortfarande i en upprampningsfas av det nya logistikcentret i Bålsta. Driftsättningen av automation och lagerläggning för torrt och kylt är nu färdigställd, och nyligen initierades även driften inom det frysta sortimentet i linje med plan. Vi räknar fortsatt med att se effektivitetsförbättringar från andra halvåret av innevarande år. I kvartalet har vi dessutom driftsatt automationen i vårt frukt- och gröntlager i Landskrona.

Inom Axfood arbetar vi brett med hållbarhet och tar kontinuerligt steg inom många områden. Just nu accelererar vi omställningen till förnyelsebara drivmedel i våra transporter från lager till butik, vilket gör att vi ser en betydande minskning i klimatpåverkan per transporterat ton gods i kvartalet. Dessutom utökar vi mängden egenproducerad solcellsenergi och fortsätter att utveckla sortimentet av hållbara och hälsosamma produkter.

Vi summerar en positiv inledning på året där vi fortsätter att attrahera nya kunder och ta marknadsandelar, i en alltmer konkurrensutsatt marknad. Med en ambitiös agenda för fortsatt utveckling har vi goda förutsättningar för att ta ytterligare kliv mot att vara ledande inom prisvärd, bra och hållbar mat.”

Sammanfattning av första kvartalet

  • Nettoomsättningen uppgick till 20 252 Mkr (19 252), en ökning med 5,2 procent.
  • Detaljhandelsomsättningen uppgick till 16 281 Mkr (15 225), en ökning med 6,9 procent.
  • Rörelseresultatet uppgick till 817 Mkr (695) inklusive jämförelsestörande poster om — Mkr (-55). Rörelsemarginalen uppgick till 4,0 procent (3,6).
  • Det justerade rörelseresultatet uppgick till 817 Mkr (750), en ökning med 9,0 procent. Den justerade rörelsemarginalen uppgick till 4,0 procent (3,9).
  • Periodens resultat uppgick till 560 Mkr (472) och resultatet per aktie före utspädning till 2,60 kr (2,20).
  • Årsstämman den 20 mars beslutade om en utdelning till aktieägarna om 8,50 kr (8,15) per aktie. Utdelningsbeloppet delas upp i två lika stora utbetalningar om vardera 4,25 kr där den första utbetalningen skedde i mars och den andra utbetalningen sker i september. Vidare valdes Thomas Ekman in som ny styrelseordförande och styrelsen beslutade om återköp av högst 385 000 aktier kopplat till det långsiktiga aktiebaserade incitamentsprogrammet LTIP 2024.
  • Den 6 februari tillkännagavs att Klas Balkow väljer att lämna sin roll som vd och koncernchef för Axfood senast vid utgången av 2024.

Väsentliga händelser efter balansdagen

  • Den 17 april tillkännagavs att Axfoods styrelse har utsett Hemköpskedjans nuvarande vd Simone Margulies till ny vd och koncernchef för Axfood med start den 15 augusti 2024.
     

Axfood presenterar delårsrapporten för första kvartalet 2024 i en webbsändning kl 9:30 idag den 25 april 2024. Rapporten presenteras av vd och koncernchef Klas Balkow och ekonomi- och finansdirektör Anders Lexmon. Länk till webbsändningen finns tillgänglig på axfood.se. Länk till registrering för att delta via telefonkonferens finns också tillgänglig på axfood.se. Efter registrering ges telefonnummer och konferens-ID för att kunna delta i telefonkonferensen.

För ytterligare information, kontakta:
Alexander Bergendorf, Head of Investor Relations, Axfood AB, tel +46 73 049 18 44

Denna information är sådan information som Axfood AB (publ) är skyldigt att offentliggöra enligt EU:s marknadsmissbruksförordning. Informationen lämnades, genom ovanstående kontaktpersons försorg, för offentliggörande den 25 april 2024 kl 07:00.

Axfood ska vara ledande inom prisvärd, bra och hållbar mat. I vår bolagsfamilj ingår butikskedjorna Willys och Hemköp, liksom Tempo, Handlar ́n och Matöppet. Grossistförsäljning sker genom Snabbgross och vårt supportbolag Dagab ansvarar för koncernens produktutveckling, inköp och logistik. I Axfoodfamiljen ingår även Middagsfrid och Urban Deli samt delägda Apohem, Eurocash och City Gross. Tillsammans har koncernen ungefär 13 000 medarbetare och en omsättning om drygt 80 miljarder kronor. Axfoods aktie är sedan år 1997 noterad på Nasdaq Stockholm och huvudägare är Axel Johnson AB. Läs mer på www.axfood.se.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Svenskars förtroende för EU:s hållbarhetsarbete sviktar inför EU-valet

Published

on

By

En undersökning visar att endast 36% av svenskarna anser att EU tar tillräckligt stort ansvar för hållbar utveckling, vilket kan påverka valdeltagandet i det kommande EU-valet.

Med mindre än två månader kvar till EU-valet den 9 juni ger en undersökning insikt i hur svenskarna uppfattar Europeiska unionens (EU) arbete med hållbarhet. Endast 36% av de tillfrågade menar att EU gör tillräckligt för att driva på en hållbar utveckling. Denna siffra är jämförbar med de låga förtroendesiffrorna för både regeringen och oppositionen i Sverige, där 29% respektive 25% anser att dessa tar tillräckligt stort ansvar.

”Det är tydligt att många svenskar verkar förvänta sig mer från EU när det kommer till hållbarhetsfrågor,” säger Erik Elvingsson Hedén, vd på SB Insight som ligger bakom studien. ”Denna brist på förtroende kan leda till ökat politiskt engagemang eller apati inför valet, beroende på om väljarna tror att deras röster kan påverka EU:s framtida riktning.”

Resultaten tyder på en potential för politiska partier och kandidater att tydligare kommunicera sina hållbarhetsagendor och hur de avser att påverka EU:s politik. Jämförelsen med nationella aktörer visar även på ett mönster där medborgarna känner en allmän besvikelse över ansvarstagandet för miljö och hållbarhet på flera nivåer.

”Med tanke på att klimatförändringarna är bland de mest brådskande frågorna idag, även för konsumenterna, är det viktigt för EU att återupprätta förtroendet bland väljarna” tillägger Erik Elvingsson Hedén.

Sustainable Brand Index är Europas största oberoende varumärkesstudie om hållbarhet. Studien har genomförts årligen sedan 2011. I 2024 års studie har ett riksrepresentativt urval av 29 000 svenskar i åldern 16–75 år intervjuats under perioden december 2023 – februari 2024. Respondenterna kommer från Norstats Sverige-panel. 

Erik Elvingsson Hedén
CEO, SB Insight
erik.heden@sb-insight.com
+46 70 865 13 97

SB Insight är en insiktsbyrå med fokus på hållbarhet och hur det påverkar varumärken, kommunikation och affärsutveckling. Vi förser stora företag och organisationer med beslutsunderlag i deras hållbara transformation. 

Taggar:

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.