Forskning om hur RAMP kan bidra till bättre arbetsmiljö

| 27 april, 2021 | 0 kommentarer

Studier visar att riskbedömningsverktyget RAMP har god användbarhet, men det har inte gjorts någon vetenskaplig utvärdering av dess effekter på arbetsmiljön. Mikael Forsman, vid Kungliga Tekniska Högskolan, tilldelas 4 200 000 kronor för att undersöka vilka effekter RAMP har på arbetsmiljö och hälsa och ta reda på vad man på ett företag bör tänka på när man inför verktyget.

Mikael Forsman professor i ergonomi vid Kungliga Tekniska Hgskolan
Mikael Forsman, professor i ergonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Foto: Adam Fredholm.

– Vi ska studera när fyra produktionsföretag inför och börjar använda RAMP. Dels för att se hur verktyget hjälper företagen att minska risker i arbetsmiljön, och dels för att se vad i ledarskap och organisation som bidrar till att man kommer igång med riskbedömningen på ett bra sätt, säger Mikael Forsman, professor i ergonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan.

– Vi vet sedan tidigare att arbetsmiljöarbete kräver att ledningen är engagerad och att medarbetarna får medverka och känner att de har ledningens stöd. När det gäller RAMP har detta inte studerats. Det har inte heller gjorts några studier av hur verktyget påverkar arbetsmiljön på en arbetsplats.

Mikael Forsman har i flera forskningsprojekt utvecklat metoder för att på enkla sätt mäta fysisk arbetsbelastning. Han har bland annat varit med att utveckla en app som mäter armbelastning och tagit fram kläder med sensorer som mäter vinkeln på armar och rygg vid olika arbetsställningar. Nu ska han undersöka hur den systematiska riskhantering man gör med RAMP kan bidra till att man får en bättre arbetsmiljö.

– När man använder RAMP för att bedöma en arbetsstation eller ett arbetsmoment ger verktyget en röd signal när det finns en hög risk för framtida belastningsbesvär. Ungefär som på bilbesiktningen, där man får veta om något på bilen behöver åtgärdas. RAMP ger dessutom förslag på vad man kan göra för att åtgärda risken, säger Mikael Forsman.

– Med hjälp av rödmarkeringarna kan man identifiera problem och hitta nya lösningar. Om en arbetsstation inte kan förbättras fysiskt kan man göra organisatoriska förändringar, som att rotera oftare mellan stationer. Vi ska studera riskbedömningarna över tid, göra enkätutskick och intervjua anställda. På så sätt kommer vi att kunna se hur man väljer att åtgärda olika risker och hur det påverkar risknivåerna.

Kunskap saknas om metodens effekter på arbetsmiljö

RAMP-metoden används idag i fler än 100 länder. De studier som gjorts av den har hittills främst handlat om dess användbarhet.

– Det finns indikationer på att RAMP på vissa arbetsplatser har bidragit till att få ner sjukfrånvaron. På Scania använder man det och där har man lyckats minska antalet riskområden i arbetsmiljön. Allting tyder på att verktyget fungerar, säger Mikael Forsman.

– Bara att man lär sig använda RAMP bidrar till att förbättra arbetsmiljön. När man går igenom de riskfaktorer som beskrivs i instruktionerna och förstår att verktyget bedömer till exempel lyft eller repetitivt arbete tillgodogör man sig kunskap om ergonomi. Det gör i sin tur att man blir mer observant på hur man har det på arbetsplatsen. På så vis är det också ett pedagogiskt ergonomiverktyg.

Vad hoppas du på av projektet?

– Vi hoppas att vi ska kunna visa vilka effekter RAMP-metoden kan ha på arbetsmiljön. När det gäller implementeringsstrategier vill vi kunna visa hur ledningen och organisationen på ett företag kan bidra till att RAMP införs på ett bra sätt. Vi hoppas kunna ge rekommendationer för hur företag kan göra för att komma igång med RAMP.

Forskning som kommer till nytta i arbetslivet

– Vi vill långsiktigt bidra till att främja en god arbetsmiljö med färre arbetsskador och minskad ohälsa. Det gör vi bland annat genom att stödja forskning som främjar friskfaktorer och trygga arbetsplatser, säger Helena Jahncke, chef för FoU-avdelningen på Afa Försäkring.

– Forskningen vi finansierar ska komma till nytta i arbetslivet. Det är ett av våra huvudkriterier när vi beslutar om vilka projekt som får stöd. Nu har vi beviljat stöd till Mikael Forsman och ett nytt projekt som är viktigt ur ett förebyggande perspektiv.

Kontakt: Mikael Forsman, professor i ergonomi, Kungliga Tekniska Högskolan, tel: 070–491 01 96, e-post: [email protected].
Barbro Jacobsson, forskningshandläggare på FoU-avdelningen, Afa Försäkring: 070–893 95 48, [email protected].
Linda Harling, presskommunikatör, Afa Försäkring: 0730–96 35 12, [email protected].

Om Afa Försäkrings forskningsstöd
Afa Försäkring satsar årligen cirka 150 miljoner kronor på forskning och utveckling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador inom både privat näringsliv och kommuner och regioner. Information om forskningsstödet finns på Afa Försäkrings FoU-webb.

Om Afa Försäkring: 9 av 10 är försäkrade genom jobbet. Afa Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter och vi försäkrar människor i privat näringsliv, kommuner, landsting och regioner. Afa Försäkring drivs utan vinstsyfte och förvaltar cirka 200 miljarder kronor. En viktig del av vår verksamhet är att stödja forskning och projekt som aktivt syftar till att förbättra arbetsmiljön. Afa Försäkring har cirka 650 medarbetare och ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK. www.afaforsakring.se

Taggar:

Kategori: Marknadsnyheter

Om skribenten ()

Tanalys är en sajt för investerare som med teknisk analys vill förbättra sin trading. Tanalys erbjuder teknisk analys från flera ledande analytiker, samt nyheter och utbildningar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *