Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. De som är barn idag kommer att behöva bidra till lösningar när de blir vuxna, men riskerar också att gripas av hopplöshet inför framtiden. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Klimathot. Social och ekonomisk ojämlikhet. Oenighet om vilka åtgärder som krävs och vad slutmålet är. Varför tynga förskolebarn med det?

–Barnen blir hela tiden översköljda av information de inte kan hantera. Därför är det viktigt att börja prata om hållbarhet tidigt, säger Ola Uhrqvist, vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande.

För några år sedan inledde forskare vid Linköpings universitet ett samarbete med nio förskolor i Norrköping. Målet var att utveckla metoder för att prata med barn om hållbar utveckling. Bakgrunden var FN:s hållbarhetsmål som sammanfattas i Agenda 2030 men också kraven i förskolans läroplan.
Projektet har nu resulterat i rapporten Att skapa den nya berättelse som världen behöver. Där får förskollärare hjälp att steg för steg gripa sig an ämnet, men metoden kan också användas för äldre barn. Den går ut på att skapa berättelser tillsammans med barnen. Men inte den traditionella sortens svartvita sagor, utan berättelser där man mycket medvetet vrider och vänder på perspektiven.
–Det är motsatsen till sociala medier-logiken. Där blir det väldigt snabbt svart eller vitt. Vi behöver berättelser som tar sig tid att skapa en helhet, säger Ola Uhrqvist.
Kanske kan mångfalden av röster också göra att man undviker konflikter med barnens föräldrar i frågor som kan vara djupt politiska och ideologiska.

I den nya sortens berättelse står inte människan självklart i centrum utan måste samsas med andra arter och de flesta lösningar har både fördelar och nackdelar.
På så sätt kan man diskutera till exempel köttätande eller dricksvatten ur olika perspektiv, där karaktärer får argumentera för sin sak på lika villkor. Resultatet är sagor utan enkla lösningar. Det är inte längre Rödluvan som är snäll och vargen som är dum, utan båda har sina intressen som behöver tas hänsyn till. Samtidigt måste berättelser för förskolan röra saker på barnens nivå och gärna på platser där de faktiskt kan påverka.  
Om man låter bilden bli mer komplicerad upptäcker barnen att det går att nå kompromisser. Då spelar det roll vad man gör även om det inte blir perfekt. Det här kan göra att barnen känner sig mindre maktlösa inför framtiden, menar Ola Uhrqvist som hänvisar till tidigare undersökningar från Uppsala universitet, där gymnasieelever fått prata hållbarhet.

För de förskollärare som deltagit i projektet har det stundtals varit arbetsamt eftersom det krävt att de själva tänker igenom frågorna först. Målet är att hjälpa pedagogerna att styra berättelserna så att de skapar helhetssyn och inte bara upprepar gamla mönster.
–Det är ett ganska svårt material om man ska göra det på riktigt. Men de som tagit till sig metoden har skapat superspännande berättelser, säger Ola Uhrqvist som haft med sig kollegorna Simon Wessbo, Therese Asplund och Ann-Sofie Kall i projektet som finansierats av FORMAS.

Rapporten: Att skapa den nya berättelse som världen behöver: Ett fortbildningsmaterial för att arbeta med berättelser i lärande för hållbar utveckling i förskolan; Ola Uhrqvist, Simon Wessbo, Therese Asplund, Ann-Sofie Kall, Linköping University Electronic Press, 2023. DOI: 10.3384/9789180750974

Kontakt:

Ola Uhrqvist ola.uhrqvist@liu.se; 013-28 56 25
 

Pressmeddelandet skickat av: 
Jonas Roslund
Presskontakt, Linköpings universitet
013-28 16 99
jonas.roslund@liu.se

Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Genom nyhetsbrevet ”Forskning och samhälle – nyheter från Linköpings universitet” får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Prenumerera här

Taggar: