Marknadsnyheter
Första studierektorn i smärtlindring i Region Stockholm på Karolinska Universitetssjukhuset
Överläkare Karl-Fredrik Sjölund på Karolinska Universitetssjukhuset har av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen fått det nyinrättade uppdraget som studierektor i smärtlindring. Det är första gången Region Stockholm får en studierektor med ansvar för specialiseringstjänstgöring i smärtlindring för läkare.
Det är allt svårare att få till en specialiseringstjänstgöring, en så kallad ST-utbildning, inom framför allt de mindre specialiteterna. Detta leder till en allt större brist på specialistläkare.
– Vi har läkare som kontaktar oss som säger att de har bristfällig utbildning i smärtlindring och frågar efter möjligheter att utbilda sig. Det har varit svårt att ge råd vart de ska vända sig för det har inte funnits en utbildning i regionen. Samtidigt har vi brist på specialister, säger Karl-Fredrik Sjölund.
En ST-utbildning måste fylla många krav och inom mindre specialiteter, som smärtlindring, finns det sällan en enskild vårdgivare som kan erbjuda en komplett utbildning. Speciellt i Region Stockholm finns det oerhört många vårdgivare med många nischade uppdrag.
– På Karolinska har vi jobbat aktivt med frågan. Vår ST-utbildning för smärtlindring är inte komplett men vi har i alla fall en god grund att bygga utbildningen på. Vi måste samverka över hela regionen för att få till en utbildning så att våra läkare faktiskt får den kompetens som förväntas av en specialist, säger Karl-Fredrik Sjölund.
Att det var Karolinska och Karl-Fredrik Sjölund som fick uppdraget ska ses som att de som gav uppdraget ser regionens universitetssjukhus som en stabil plattform över tid.
Smärtvården på Karolinska är en del av Perioperativ Medicin och Intensivvård (PMI), där man samlat anestesin, operation och intensivvården under en funktion.
– Det är en fördel att vi är en del av PMI för de har en fungerande ST-utbildning och det ger mig goda möjligheter att lära mig hur de har tänkt kring utbildningens struktur och innehåll, säger Karl-Fredrik Sjölund.
Som specialitet är smärta relativt outvecklad, trots att det inte är någon ny företeelse, säger Karl-Fredrik Sjölund. Smärta ses ofta som ett symtom som vägleder fram till det medicinska problem som ligger bakom. Alltför ofta görs inte en bedömning av själva smärtan i sig.
– Smärtan måste också bedömas. Sedan ska man basera behandlingen av själva smärtan på den bedömningen. Vi är inte speciellt bra på att hantera smärtor inom vården. Det beror bland annat på att vi inte kan mäta smärta och därmed är det svårt att få resultat som kan jämföras, säger Karl-Fredrik Sjölund.
Presstjänsten Karolinska Universitetssjukhuset
08-123 740 10
presstjanst.karolinska@regionstockholm.se
Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Europas största sjukhus och tillsammans med Karolinska Institutet leder vi den medicinska utvecklingen i Sverige. För oss är sjukvård, forskning och utbildning lika viktiga delar i arbetet för att förlänga och förbättra människors liv.
Marknadsnyheter
Region Stockholm satsar på robusthet och hållbarhet
Region Stockholm har antagit en ny solcellstrategi. Det är ytterligare ett steg mot en mer hållbar och robust eltillgång för regionen. Fastighetsbolaget Locum får nu uppdraget att påbörja arbetet med utbyggnaden inom ramen för regionens fastigheter.
Sveriges regioner kommer att behöva ta ett större eget ansvar för att säkra tillgången till el. Det är resultatet av såväl höjda krav på robusthet från nationellt håll som krav på utbyggnad från EU.
Vi vill gå i bräschen för omställningen och Region Stockholm ska ta sitt ansvar både när det gäller en robust och hållbar elförsörjning för regionens verksamheter, säger investeringsregionråd Jens Sjöström(S)
Under 2024 har regionen utrett möjligheten att öka utbyggnadstakten av solcellsanläggningar vid de egna fastigheterna. Slutsatserna i utredningen pekar mot att det är möjligt att kraftigt öka antalet solcellsanläggningar vid de egna fastigheterna och anläggningarna. Det minskar över tid kostnaderna för inköp av energi och bidrar till att minska vårt klimatavtryck. Arbetet går också i linje med EU Solar Energy Strategy som handlar om att accelerera den gröna omställningen.
Region Stockholm behöver ta ansvar för att diversifiera tillgången till el, efter att regeringen dragit i handbromsen för ett flertal havsbaserade vindkraftprojekt som hade kunnat leverera betydande tillskott på relativt kort tid, avslutar Sjöström(S)
Presskontakt
Joakim Spångberg
Presstrateg för Socialdemokraterna i Region Stockholm
070-737 33 07
Marknadsnyheter
Bättre digitala minnen med hjälp av ädla gaser
Framtidens elektronik kan bli ännu mindre och mer effektiv genom att fler minnesceller får plats på mindre yta. Ett sätt att uppnå det är att tillsätta ädelgasen xenon vid tillverkningen av digitala minnen. Det har forskare vid Linköpings universitet visat i en studie publicerad i Nature Communications. Tekniken möjliggör en jämnare materialbeläggning även i små hålrum.
För 25 år sedan kunde ett minneskort till en kamera hålla 64 megabyte information. Idag kan samma fysiska storlek på minneskorten hålla 4 terabyte – över 60 000 gånger mer information.
En elektronisk lagringsplats, som tillexempel ett minneskort, skapas genom att hundratals tunna lager av omväxlande ett elektriskt ledande och ett isolerande material varvas. Sedan etsas mängder av mycket små hål igenom lagren. Avslutningsvis fylls hålen med ett ledande material. Då används en teknik där ångor av olika ämnen används för att skapa tunna materiallager.
I varje punkt där de tre olika materialen möts i hålen skapas minnesceller. Tillsammans bildar minnescellerna ett digitalt minne. Ju fler mötespunkter desto mer information kan lagras i minne. Det innebär att fler lager med tunnare hål och fler hål leder till fler minnesceller. Men det gör det också svårare att fylla hålet.
– Problemet är att få ner materialet i hålen och belägga ytan inuti hålet jämt. Man vill inte att det blir mer material vid öppningen på hålet – det kloggar igen öppningen och man kan inte fylla resten av hålet. Molekylerna som bär med sig atomerna för materialet måste kunna komma hela vägen ner i botten, säger Henrik Pedersen, professor i oorganisk kemi vid Linköpings universitet.
För att förstå utmaningen kan man jämföra hålen som ska fyllas med världens högsta byggnad, Burj Khalifa i Dubai, på 828 meter. Hålen som ska fyllas är 100 nanometer i diameter och 10 000 nanometer djupa. Förhållandet är alltså 100 till 1. Om samma förhållande skulle gälla för Burj Khalifa som för hålen skulle tornet endast vara åtta meter brett i basen.
Det forskarna vid Linköpings universitet nu gjort är att tillsätta en tung ädelgas, xenon, under själva beläggningsprocessen vilket gjorde att materialet fick samma tjocklek i botten som i toppen av ett hål.
Den idag vanligaste metoden för att lyckas med det är att sänka temperaturen rejält. Då går de kemiska reaktionerna långsammare, men det leder också ofta till att materialet får sämre egenskaper. Genom att tillsätta xenon kunde forskarna använda tillräckligt hög temperatur för att få riktigt bra materialkvalitet.
– Vi vet inte exakt hur det faktiskt fungerar än. Vi tror att xenongasen hjälper till att ”knuffa” ner molekylerna i hålet. Det var ett genidrag av min doktorand Arun Haridas Choolakkal. Han hade studerat några grundläggande formler för hur gaser rör sig och lade fram hypotesen att detta borde funka. Tillsammans satte vi upp ett antal experiment för att testa, och det funkade, säger Henrik Pedersen.
Forskarna har tagit patent på tekniken och sedan sålt patentet vidare till ett företag i Finland som nu har ansökt om patent i flera länder.
– Det var ett sätt att hålla patentet levande och företaget har resurserna att utveckla det vidare. Jag tror att tekniken har en god chans att bli branschstandard, säger Henrik Pedersen.
Studien finansierades av Vetenskapsrådet samt via den svenska regeringens strategiska satsning på forskning inom avancerade funktionella materiel, AFM, vid Linköpings universitet.
Artikeln: Competitive co-diffusion as a route to enhanced step coverage in chemical vapor deposition, Arun Haridas Choolakkal, Pentti Niiranen, Samira Dorri, Jens Birch, Henrik Pedersen, Nature Communications 15, 10667 (2024), publicerad online 11 december 2024. DOI: 10.1038/s41467-024-55007-1
Kontakt
Henrik Pedersen, professor, henrik.pedersen@liu.se, 013-28 13 85
Pressmeddelandet skickat av:
Anders Törneholm
Presskontakt, Linköpings universitet
013-28 68 39
anders.torneholm@liu.se
Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Genom nyhetsbrevet ”Forskning och samhälle – nyheter från Linköpings universitet” får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Prenumerera här
Taggar:
Marknadsnyheter
Bättre digitala minnen med hjälp av ädla gaser
Framtidens elektronik kan bli ännu mindre och mer effektiv genom att fler minnesceller får plats på mindre yta. Ett sätt att uppnå det är att tillsätta ädelgasen xenon vid tillverkningen av digitala minnen. Det har forskare vid Linköpings universitet visat i en studie publicerad i Nature Communications. Tekniken möjliggör en jämnare materialbeläggning även i små hålrum.
För 25 år sedan kunde ett minneskort till en kamera hålla 64 megabyte information. Idag kan samma fysiska storlek på minneskorten hålla 4 terabyte – över 60 000 gånger mer information.
En elektronisk lagringsplats, som tillexempel ett minneskort, skapas genom att hundratals tunna lager av omväxlande ett elektriskt ledande och ett isolerande material varvas. Sedan etsas mängder av mycket små hål igenom lagren. Avslutningsvis fylls hålen med ett ledande material. Då används en teknik där ångor av olika ämnen används för att skapa tunna materiallager.
I varje punkt där de tre olika materialen möts i hålen skapas minnesceller. Tillsammans bildar minnescellerna ett digitalt minne. Ju fler mötespunkter desto mer information kan lagras i minne. Det innebär att fler lager med tunnare hål och fler hål leder till fler minnesceller. Men det gör det också svårare att fylla hålet.
– Problemet är att få ner materialet i hålen och belägga ytan inuti hålet jämt. Man vill inte att det blir mer material vid öppningen på hålet – det kloggar igen öppningen och man kan inte fylla resten av hålet. Molekylerna som bär med sig atomerna för materialet måste kunna komma hela vägen ner i botten, säger Henrik Pedersen, professor i oorganisk kemi vid Linköpings universitet.
För att förstå utmaningen kan man jämföra hålen som ska fyllas med världens högsta byggnad, Burj Khalifa i Dubai, på 828 meter. Hålen som ska fyllas är 100 nanometer i diameter och 10 000 nanometer djupa. Förhållandet är alltså 100 till 1. Om samma förhållande skulle gälla för Burj Khalifa som för hålen skulle tornet endast vara åtta meter brett i basen.
Det forskarna vid Linköpings universitet nu gjort är att tillsätta en tung ädelgas, xenon, under själva beläggningsprocessen vilket gjorde att materialet fick samma tjocklek i botten som i toppen av ett hål.
Den idag vanligaste metoden för att lyckas med det är att sänka temperaturen rejält. Då går de kemiska reaktionerna långsammare, men det leder också ofta till att materialet får sämre egenskaper. Genom att tillsätta xenon kunde forskarna använda tillräckligt hög temperatur för att få riktigt bra materialkvalitet.
– Vi vet inte exakt hur det faktiskt fungerar än. Vi tror att xenongasen hjälper till att ”knuffa” ner molekylerna i hålet. Det var ett genidrag av min doktorand Arun Haridas Choolakkal. Han hade studerat några grundläggande formler för hur gaser rör sig och lade fram hypotesen att detta borde funka. Tillsammans satte vi upp ett antal experiment för att testa, och det funkade, säger Henrik Pedersen.
Forskarna har tagit patent på tekniken och sedan sålt patentet vidare till ett företag i Finland som nu har ansökt om patent i flera länder.
– Det var ett sätt att hålla patentet levande och företaget har resurserna att utveckla det vidare. Jag tror att tekniken har en god chans att bli branschstandard, säger Henrik Pedersen.
Studien finansierades av Vetenskapsrådet samt via den svenska regeringens strategiska satsning på forskning inom avancerade funktionella materiel, AFM, vid Linköpings universitet.
Artikeln: Competitive co-diffusion as a route to enhanced step coverage in chemical vapor deposition, Arun Haridas Choolakkal, Pentti Niiranen, Samira Dorri, Jens Birch, Henrik Pedersen, Nature Communications 15, 10667 (2024), publicerad online 11 december 2024. DOI: 10.1038/s41467-024-55007-1
Kontakt
Henrik Pedersen, professor, henrik.pedersen@liu.se, 013-28 13 85
Pressmeddelandet skickat av:
Anders Törneholm
Presskontakt, Linköpings universitet
013-28 68 39
anders.torneholm@liu.se
Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Genom nyhetsbrevet ”Forskning och samhälle – nyheter från Linköpings universitet” får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Prenumerera här
Taggar:
-
Analys från DailyFX9 år ago
EUR/USD Flirts with Monthly Close Under 30 Year Trendline
-
Marknadsnyheter2 år ago
Upptäck de bästa verktygen för att analysera Bitcoin!
-
Marknadsnyheter5 år ago
BrainCool AB (publ): erhåller bidrag (grant) om 0,9 MSEK från Vinnova för bolagets projekt inom behandling av covid-19 patienter med hög feber
-
Analys från DailyFX11 år ago
Japanese Yen Breakout or Fakeout? ZAR/JPY May Provide the Answer
-
Analys från DailyFX11 år ago
Price & Time: Key Levels to Watch in the Aftermath of NFP
-
Marknadsnyheter2 år ago
Därför föredrar svenska spelare att spela via mobiltelefonen
-
Analys från DailyFX7 år ago
Gold Prices Falter at Resistance: Is the Bullish Run Finished?
-
Nyheter6 år ago
Teknisk analys med Martin Hallström och Nils Brobacke