Kotkompressioner är mycket vanliga bland äldre, och den som har en sådan fraktur har hög risk att drabbas av nya frakturer. Resultat i en ny avhandling från Göteborgs universitet talar för att en enkel röntgenmetod borde införas som rutin inom sjukvården i Sverige, så att fler äldre kan diagnostiseras och få de mest effektiva läkemedlen.

Kotkompression innebär att ryggraden pressats samman så att det uppstått en fraktur i en av kotorna. Kotkompression uppstår lätt för personer med benskörhet (osteoporos), och drabbar särskilt äldre kvinnor.

Avhandlingen bekräftar tidigare forskning som visar att 25 procent av äldre kvinnor mellan 75 och 80 år har kotkompressioner. De flesta vet dock inte om att det är kotkompressioner som orsakar deras ryggvärk – bara var tredje diagnostiseras. Baserat på befolkningsstatisk från SCB rör det sig i Sverige om minst 40 000 äldre kvinnor som inte vet att de har en kotkompression.

Kräver bilddiagnostik
Kotkompressioner behöver inte ge tydliga symtom. Det krävs bilddiagnostik för att upptäcka dessa frakturer i ryggraden. Om fler diagnostiserades skulle många frakturer, mycket lidande och stora kostnader kunna undvikas.

– De som fått en kotkompression har mer än dubbelt så stor risk att få en ny fraktur, vilket innebär att de tillhör högriskgruppen. De bör därför övervägas för de mest effektiva läkemedlen, som inte bara hindrar att ben bryts ned, utan även bygger upp skelettet, säger Lisa Johansson, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, som skrivit avhandlingen.

Arbetet att förebygga frakturer hos äldre ser olika ut i landet. Inom vissa regioner, men inte alla, finns etablerade frakturkedjor. Det innebär att frakturutredningarna strukturerats på ett sätt som kraftigt minskar risken för upprepade frakturer. När äldre haft en fraktur undersöks deras bentäthet i höft och ländrygg med röntgenmetoden DXA, för att utreda om de behöver behandling för osteoporos. DXA kan då också användas för att få en sidobild på bröst- och ländrygg, med en metod som kallas VFA (vertebral fracture assessment) där kotornas höjd analyseras.

Borde vara rutin
Avhandlingen visar att VFA-metoden har en stor klinisk nytta och resultaten talar för att metoden borde införas som vårdrutin i hela landet.

– VFA-metoden ger mycket låg stråldos, och den är snabb, billig, enkel och effektiv på att hitta kotkompressioner. Det är en värdefull metod för att diagnostisera relevanta kotkompressioner och förbättrar frakturriskbedömningen avsevärt hos äldre kvinnor, säger Lisa Johansson.

Avhandlingen baseras på befolkningsstudien SUPERB. Den omfattar 3028 kvinnor i Göteborg, mellan 75 och 80 år gamla. Studierna visar att kvinnor som har kotkompression i högre utsträckning har lägre bentäthet i höften, och att deras fysiska funktionsförmåga och hälsa var sämre. De kvinnor där en kotkompression kunnat identifieras, även om frakturen klassades som mild, hade en markant ökad risk för osteoporosfraktur, helt oberoende av andra riskfaktorer och bentäthet.

Avhandlingens titel: Defining the clinical usefulness of vertebral fracture assessment; https://hdl.handle.net/2077/70950  

Kontakt: Lisa Johansson, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. 070−716 4873, lisa.s.johansson@vgregion.se

Bifogad bild: Lisa Johansson (foto: Petter Johansson)

Elin Lindström, presskontakt
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Telefon: 076–618 3037, 031–786 3037
E-post: elin.lindstrom@gu.se

Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets medicinska fakultet med utbildning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap, www.gu.se/sahlgrenska-akademin