Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet föreslår en fördubbling av stödet till friluftslivet. Om det blir verklighet kan Friluftsfrämjandet se till många fler kommer i rörelse i naturen.

– Vi välkomnar Främja fys-kommitténs förslag på en nationell strategi med förändringar på samhällsnivå som gör att folk rör sig mer. Redan i fjol bidrog Friluftsfrämjandet till åtta miljoner aktivitetstimmar runt om i hela landet. Med en fördubbling av friluftslivets anslag skulle vi få många fler att hitta sin rörelseglädje i naturen, säger Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet.

Det organiserade friluftslivet är idag en underutnyttjad kraft för att stärka folkhälsan. Friluftslivet kompletterar idrottsrörelsen genom att erbjuda aktiviteter utan tävling, speglar eller avbytarbänkar. Brittisk forskning visar att varje krona som samhället satsar på fysisk aktivitet, ger nästan fyra kronor tillbaka. Det är mot den bakgrunden som den statliga kommittén föreslår en kraftfull utbyggnad av finansieringen av friluftslivet: ”Ett ökat statsanslag, som inledningsvis dubbleras, skulle bidra till en ökad organisering av friluftsverksamheten i hela landet och stärka mottagarkapaciteten och ökade möjligheter för friluftsorganisationerna att bidra till en aktiv fritid.”

– Jag hoppas och tror att regeringsunderlaget delar kommitténs syn på friluftslivets starka bidrag till folkhälsan och ser fram emot att de tar med sig förslaget in i de förhandlingar som nu pågår om nästa års budget, säger Kristina Ljungros.

En introduktion till friluftsliv tidigt i livet ger goda förutsättningar till fortsatt rörelse genom hela livet. Att skala upp friluftslivets finansiering är ett kostnadseffektivt sätt att få fler att utöva friluftsliv, särskilt bland grupper som i dag rör sig för lite.

Friluftslivet är ett bra komplement till idrottslivet. En fördubbling av anslaget till det organiserade friluftslivet skulle innebära ett anslag på 111 kr per friluftsutövare. Det kan jämföras med 634 kr som är nuvarande anslag per idrottsutövare.  

Fakta  
Många av förslagen i slutbetänkandet från Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet, har förutsättningar att stärka förutsättningarna för friluftsliv och rörelseglädje i naturen. Följande har mer direkt bäring på friluftslivet:
1. Stärk anslaget till Svenskt Friluftsliv. Kommittén skriver: ”Ett ökat statsanslag, som inledningsvis dubbleras, skulle bidra till en ökad organisering av friluftsverksamheten i hela landet och stärka mottagarkapaciteten och ökade möjligheter för friluftsorganisationerna att bidra till en aktiv fritid.”
2. Ändra socialavgiftslagens 2 kap. 19 § så att det tydligt av lagtexten och dess förarbeten framgår att friluftslivets organisationer och de föreslagna rörelsefrämjande organisationerna jämställs med den organiserade idrotten och omfattas av bestämmelsen. Det är en rättvisereform som innebär att även friluftsorganisationer ska kunna betala ut avgiftsfria ersättningar upp till ett halvt prisbasbelopp.
3. Finansiera riktade satsningar för rörelse till rörelsefrämjande organisationer, Riksidrottsförbundet och Svenskt Friluftsliv.
4. Ge Boverket i uppdrag att ta fram ett planeringsunderlag för bostadsnära natur för att främja en jämlik hälsa och bidra till minskad segregation.
5. Gör en översyn av de transportpolitiska målen med stärkt fokus på hälsa. I översynen bör nationella cykelmål inkluderas och kompletterande mål för övrig aktiv transport övervägas.
6. Socialstyrelsen ges ett långsiktigt uppdrag att verka för en mer hälsofrämjande och förebyggande hälso- och sjukvård inom ramen för omställningen till god och nära vård.
7. Boverkets önskemål om föreskriftsrätt för friytor för lek och utevistelse vid fritidshem, skolor, förskolor och annan jämförlig verksamhet bör tillstyrkas.
8. Förstärk skrivningen i läroplanerna om elevers möjlighet till rörelse under skoldagen. Förslag på ny skrivning under Skolans uppdrag: ”Alla elever ska ges möjlighet och uppmuntras att delta i hälsofrämjande fysiska aktiviteter under skoldagen”.
9. Ge Skolverket och SPSM i uppdrag att utveckla och verka för en positiv rörelsekultur inom alla skolformer, från förskola och fritidshem till och med gymnasieutbildning.
10. Utöka antalet timmar i ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan.
11. Inrätta ett statsbidrag för rörelsefrämjande organisationer.
12. Ta fram en definition av hjälpmedel inom hälso- och sjukvården som inkluderar hjälpmedel för vardagligt fritidsbruk (inklusive friluftsutrustning).

Foto: Niclas Vestefjell/Friluftsfrämjandet. Bilden kan användas fritt i samband med publicering om denna nyhet. Här finns bilden högupplöst. Namnge fotografens namn vid användning.

För intervjuer med Kristina Ljungros eller mer information, kontakta:
Pontus Björkman, sakkunnig friluftspolitiska frågor,
pontus.bjorkman@friluftsframjandet.se, 073-7711850

Om Friluftsfrämjandet
Friluftsfrämjandet är en demokratisk, partipolitiskt och religiöst obunden, ideell organisation som genom friluftsliv verkar för folkhälsa, livsglädje och respekt för naturen. Med ca 100 000 medlemmar, 8400 ledare, 300 lokalavdelningar, verksamhet i 360 förskolor och skolor, och skidskola i 80 skidbackar är Friluftsfrämjandet Sveriges största friluftsorganisation.

www.friluftsframjandet.se