Oron över att förlora framtida uppdrag gör att frilansjournalister allt oftare tackar ja till jobb trots sjukdom eller överbelastning, samtidigt som det finns en tendens att välja bort osäkra grävjobb för enklare uppdrag. Medieforskare Maria Norbäck på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet menar att de nya villkoren är på väg att förändra journalistyrket i grunden.

− Med tanke på att så många journalistjobb har försvunnit under de senaste åren, så är det ju inte så förvånande att trycket blir större på de journalister som fortfarande är verksamma. All journalistforskning visar att de som är kvar får jobba mycket mer. Det här är dock något som är extra tydligt för de frilansande journalisterna, säger medieforskare Maria Norbäck på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

I en studie har hon djupintervjuat 52 svenska frilansjournalister i olika åldrar (60 procent kvinnor och 40 procent män), verksamma i Göteborgsområdet.

Rädsla för att gå miste om framtida uppdrag
Gemensamt för majoriteten av frilansjournalisterna i studien är att de vittnar om en situation där det blir allt svårare att tacka nej till jobb, eftersom det innebär risken att ses som besvärlig och förlora uppdrag i framtiden. Det leder till att många frilansare arbetar trots sjukdom eller övertid för att i tid kunna leverera det som uppdragsgivaren beställt. 

− En vanlig inställning är att du som frilansare är allt mer fokuserad på att ”jag ska vara duktig, arbeta på mitt CV, mitt varumärke och bygga upp rätt bild av mig själv på sociala medier”, säger Maria Norbäck.

Rädslan för att inte bli anlitad igen innebär att frilansaren lägger stor vikt vid att agera tillmötesgående och att inte upplevas som ”svår” eller konfrontativ, när det handlar om att till exempel förhandla om arbetsvillkor eller ekonomisk ersättning för ett uppdrag. För den frilansande journalisten finns det överlag en känsla av att ett misslyckande enbart beror på den egna insatsen.

− Om det inte funkar så upplever många att felet enbart beror på en bristande självdisciplin, inte att det kan finnas en extern faktor.

Ett större skifte inom journalistyrket
Det här speglar den utveckling som bekräftas av tidigare forskning, bland annat beskrivs liknande förhållanden i studier kring frilansjournalister verksamma i Storbritannien.

− Det här är ett mönster som även märks hos fastanställda journalister, men just när det gäller frilansjournalister så är det extra tydligt. Tid är pengar och du är bara så bra som ditt senaste uppdrag, säger Maria Norbäck.

Hon anser att de allt mer osäkra villkoren för svenska frilansjournalister visar på ett större skifte inom journalistyrket som kan få djupgående konsekvenser för det svenska medielandskapet.

− För en frilansjournalist finns det idag mycket mindre möjligheter att göra granskande undersökningar, eftersom det innebär en risk för att det faktiskt inte ger en nyhet, och därmed inga pengar. Det här är en trend som även märks hos fastanställda journalister, men bland frilansarna är det extra tydligt. Det blir därför naturligt att satsa på säkra jobb, där intervjupersonen kanske till och med redan är bokad. Det här riskerar i längden leda till att vissa frågor väljs bort, eftersom det är för riskabelt och tidsödande för frilansjournalisten att börja nysta i, säger medieforskare Maria Norbäck.

Läs studien: Back to the future of journalist work? Entrepreneurial subjectivity and freelance journalism in Sweden publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journalism.

Kontakt:

Maria Norbäck, docent vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och forskare inom medier och public service, telefon: 031−786 6664, e-post: maria.norback@handels.gu.se 

Agnes Faxén, kommunikatör Gothenburg Research Institute på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, tel: 0766 18 20 08, e-post: agnes.faxen@gri.gu.se

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Med sina 7 000 studenter, 500 anställda, över 160 internationella partneruniversitet och sina huvudämnen – ekonomi och juridik – har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas av samverkan över geografiska, institutionella och disciplinära gränser och skolan har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är en av drygt 100 handelshögskolor i världen som är ”triple crown”-ackrediterad, dvs har de tre främsta internationella ackrediteringarna för handelshögskolor: EQUIS, AACSB och AMBA. gu.se/handelshogskolan 

Taggar: