Regeringen ger en särskild utredare i uppdrag att analysera hur det så kallade plattformsdirektivet ska genomföras i svensk rätt. Syftet med direktivet är bland annat att förbättra arbetsvillkoren för de som jobbar via digitala plattformar.

Den tekniska utvecklingen har förändrat arbetslivet och skapat möjligheter till nya tjänster och arbeten genom digitala arbetsplattformar. Samtidigt som framväxten av plattformsarbete har gynnat företag och skapat tillväxt, har den också lett till nya affärsmodeller som i vissa fall kan riskera att skapa en osäkerhet om vem som är arbetstagare.

För att stärka plattformsarbetares rättigheter och tydliggöra vem som ska anses vara arbetstagare har Europaparlamentet och rådet antagit det så kallade plattformsdirektivet, som ska genomföras i medlemsstaterna senast den 2 december 2026.

Med detta som bakgrund har en särskild utredare fått i uppdrag att utreda hur EU-direktivet ska genomföras där den svenska arbetsmarknadsmodellen ska vara en central utgångspunkt.

– Personer som är anställda i gig-branschen ska ha goda arbetsvillkor och en god arbetsmiljö precis som alla andra på arbetsmarknaden. Gig-ekonomin har många fördelar och det är också viktigt att branschens innovationsförmåga tillvaratas, säger jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg.

Utredaren ska bland annat

• analysera hur svensk rätt förhåller sig till plattformsdirektivet
• lämna nödvändiga författningsförslag och vid behov föreslå andra åtgärder som är nödvändiga för att genomföra direktivet

Justitierådet Jonas Malmberg tillsätts som särskild utredare och slutredovisning av uppdraget ska ske senast den 31 december 2025.

Kontakt
Emelie Franzén
Pressassistent hos jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg
076-771 09 51
emelie.franzen@regeringskansliet.se