Connect with us

Marknadsnyheter

Göteborg storsatsar på klimatneutralt byggande

Published

on

Med ökade personresurser och nya medel förstärker Göteborg sitt arbete inom klimatneutralt byggande. Ett nytt EU-finansierat projekt ska vässa förutsättningarna för progressiva företag att bygga hållbara affärer i sektorn – baserade på cirkularitet eller val av klimatneutrala material.

Göteborg har blivit nationellt känt för starka exempel på återbruk vid renovering och nybyggen. Både privata och kommunala fastighetsaktörer har höga ambitioner inom cirkulärt byggande, och jobbar alltmer systematiskt med frågorna, både internt och i sina upphandlingar. Castellum, Platzer, Framtiden, Vasakronan och Hufvudstaden har de senaste två åren prisats som återbrukare och förebilder.

Men många fler – över 140 aktörer i hela bygg- och fastighetsbranschens värdekedja – har anslutit sig i den plattform för klimatneutralt byggande som Business Region Göteborg koordinerar. Här utbyter de idéer, diskuterar och tar initiativ som lägger grund för sänkta fossila utsläpp från fastighets- och byggsektorn.

Växlar upp

– Jag är otroligt tacksam över det fantastiska engagemang vi har upplevt så här långt. Utifrån en god start vill vi nu öka tempot i omställningen ytterligare, och jag är glad att vi har fått flera nyckelaktörer med oss, säger Patrik Andersson, vd för Business Region Göteborg.

Göteborgs Stad har från och med i år skjutit till ytterligare tre miljoner kronor per år för att accelerera byggbranschens omställning. Nyligen kom också besked om att EU medfinansierar projektet Living Lab klimatneutralt byggande. Projektet har en budget på 32 miljoner kronor och drog i gång i augusti. Sedan i somras avsätter Business Region Göteborg därför drygt fyra tjänster i arbetet med klimatneutralt byggande och återbruk.

Åtta parter deltar i projektet som går ut på att visa klimatledarskap. Genom ett antal pilotprojekt och stöd i affärsomställning ska byggherrar utveckla och testa nya lösningar från små och medelstora pionjärföretag.

Piloter ska visa vägen

– Vi hoppas på riktigt spännande projekt, med stor potential att kunna skalas upp. Till exempel genom pionjärföretag som får chans att utveckla nya, efterfrågade produkter, processer och affärsmodeller. Vi vill självklart också engagera nya aktörer, entreprenörer och materialtillverkare här i Göteborgsregionen, och inspirera ännu fler, säger Susan Runsten, processledare för hållbart byggande.

Bygg- och anläggningssektorn står för runt en femtedel av Sveriges klimatutsläpp. Det är en stor och mångfacetterad sektor att jobba med. De flesta av de 20 000 bygg-, anläggnings- och fastighetsbolagsom finns i Göteborgsregionen är just små eller medelstora.

– Göteborg ska ha ett klimatavtryck nära roll redan 2030, så det är hög tid att sänka avtrycket substantiellt från den byggda miljön redan nu. Det är fullt möjligt visar en ny avhandling från Chalmers. Genom det här projektet hoppas vi kunna visa hur det kan ske, säger Susan Runsten.

Mer om Living Lab klimatneutralt byggande

Projekt Living Lab klimatneutralt byggande ska bidra till en snabbare omställning och en uppskalning av klimatneutralt byggande i Göteborgsregionen. Målet är att stärka kapaciteten på Göteborgs plattform för klimatneutralt byggande och möjliggöra testning och implementering av innovativa lösningar.

Projektpartners är: 

  • Business Region Göteborg (projektägare, mötesplatser och affärsutveckling) ​ 
  • Förvaltnings AB Framtiden (strategiansvar för hållbart byggande inom Göteborgs Stad)​ 
  • Mölndals stad (anordnar mötesplatser kopplat till pågående byggprojekt)​ 
  • Centrum för management i byggsektorn, CMB, Chalmers (kunskapsförmedling och klimatledarskap) 
  • Framtiden Byggutveckling (pilot: Kvarteret Återbruket)
  • Gothenburg CoValley (pilot)
  • Vasakronan fastigheter (pilot: Kaj 16)
  • Stadsfastighetsförvaltningen, Göteborgs stad (pilot: Förskolan Lerumsvägen)

Tillväxtverket har beviljat stöd ur den europeiska regionala utvecklingsfonden, det nationella regionalfondsprogrammet. Projektet löper över tre år (till 2027-12-31) och har en budget på 32 miljoner kronor, varav 13 kommer från EU (40 procent). Resterande del är finansiering från projektets partners.

Möjligt att sänka utsläppen

Ida Karlsson är forskare på Chalmers. Hennes doktorsavhandling  Achieving net-zero carbon emissions in construction supply chains (2024) visar att det med dagens tillgängliga lösningar går att halvera utsläppen inom byggsektorn redan nu.

 

Kontaktpersoner:
Susan Runsten, processledare Hållbar stadsutveckling, Business Region Göteborg
031-367 62 12
susan.runsten@businessregion.se

Christian Borg, presschef, Business Region Göteborg
031-367 61 64
christian.borg@businessregion.se

________________________________

Business Region Göteborg ansvarar för näringslivsutveckling i Göteborgs Stad och representerar 13 kommuner i regionen. Business Region Göteborg ska bidra till att skapa fler arbetstillfällen och därigenom åstadkomma en hållbar tillväxt i Göteborgsregionens näringsliv. Detta gör vi genom att erbjuda kunskap och kontakter som skapar förutsättningar för dig som vill starta, etablera eller utveckla företag i regionen.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Omfattande undersökning visar: Läsande förebilder A och O i barns läsutveckling

Published

on

By

Utvecklingen av barns läsande i Sverige verkar dyster och behöver vändas omedelbart. Läskunnighet är fundamentalt för ett modernt fungerande samhälle och för varje individ. Grunden till att bli en läsande person läggs tidigt. I en undersökning med cirka 14 000 respondenter framkommer det att barn som får högläsning från tidig ålder lär sig läsa tidigare och läser mer på egen hand. Undersökningen visar också på vikten av läsande förebilder. Mor- och farföräldrar lyfts sällan i debatten, trots att de uppenbarligen är och kan vara en stor tillgång som läsande förebilder.

I den nya undersökningen Barns läsvanor i hemmet – En undersökning bland Akademibokhandelns kunder svarade cirka 14 000 personer på frågor kring barnböcker och barns läsvanor. 4 500 föräldrar fick frågor om hur ofta de högläser, när de började läsa för sina barn och hur barnen själva läser. Resterande respondenter var personer som regelbundet handlar barnböcker, till exempel mor- och farföräldrar.

Undersökningen bekräftar hur viktigt det är att föräldrar initierar och håller i högläsningen, men den visar också att det finns outnyttjad potential i mor- och farföräldrar. Många mor- och farföräldrar tar redan idag ansvar och läser för sina barnbarn, men vi pratar inte om vilken viktig roll de faktiskt har. Barn behöver många läsande förebilder, även utanför skolan. Undersökningen visar också att även läsande familjer har svårt att hålla i läsningen i vardagen. Många familjer upplever att tiden inte räcker till och att läsning inte alltid prioriteras högst.

        Genom att belysa den outnyttjade potentialen hos fler personer i barnens omgivning hoppas vi kunna ge en skjuts för barns läsutveckling Det verkar som om devisen ”it takes a village to raise a child” också gäller för läsning, säger Maria Backlund, marknadschef på Akademibokhandeln.

Dilsa Demirbag-Sten, som är generalsekreterare på Berättarministeriet och ingår i regeringens Läsråd och Ett läsande land, säger att läsande förebilder är fundamentalt.

        Läs- och skrivkunnighet är helt avgörande, inte bara för barnets förmåga att kunna forma sin framtid, utan för hela samhället. Utvecklingen vi ser idag med ökande klyftor är alarmerande, och det är genom att ge alla barn tillgång till ett rikt språk vi kan bryta den. Den uppgiften bär vi tillsammans, vi behöver alla ta ansvar och vara läsande förebilder, säger Dilsa Demirbag-Sten, generalsekreterare på Berättarministeriet.  

 

Akademibokhandeln och Berättarministeriet har i flera år haft ett nära samarbete i syfte att främja barns läsning. Samarbetet omfattar bland annat kunskapsspridning och rekrytering av de volontärer som möter barnen på stiftelsens utbildningscenter dit de kommer för att påbörja ett skolprogram.

Undersökningen i korthet

Undersökningen är gjord av Akademibokhandeln och är ett led i att utöka det läsfrämjande arbetet samt bidra med insikter kring barns läsning i hemmet.

  • Föräldrar som börjar högläsa innan barnet fyllt 1 år läser oftare för barnet när det blir äldre.
  • 72 procent av föräldrarna började högläsa för barnet innan det fyllde 1 år.
  • Nästan en tredjedel av föräldrarna högläser dagligen för sina 10-åringar.
  • 6 av 10 föräldrar önskar att de läste mer för sina barn.
  • 35 procent av barnen ser sällan eller aldrig föräldrarna själva läsa.
  • 63 procent av mor- och farföräldrarna som köper böcker till barnbarnen läser också högt för barnen.
  • 6 av 10 mor- och farföräldrar tror att de i hög eller ganska hög utsträckning har en avgörande roll för barnbarnens läsning.

 

Om undersökningen

Barns läsvanor i hemmet – En undersökning bland Akademibokhandelns kunder utgår från Akademibokhandelns egna data samt en undersökning med kunder i medlemsklubben Akademibokhandelns Vänner. Enkätundersökningen genomfördes 14–21 januari 2024 och totalt inkom svar från 24 453 medlemmar. Av dessa sållades 9 628 personer bort, då de uppgav att de varken regelbundet köper barnböcker eller har barn. Av de 14 835 personer som fick fler frågor uppgav 4 499 att de har barn 0–12 år. Dessa personer fick frågor om barnbokskonsumtion, högläsningsvanor i hemmet och barnens läsvanor. 10 336 personer uppgav att de regelbundet handlar barnböcker men inte har barn 0–12 år. Dessa personer fick frågor om barnboksköp, om vem de handlar barnböcker till och om vem som läser för barnen de köper böcker till. Den data som presenteras har validerats av tredje part. De svar och slutsatser som dras ska ses som slutsatser rörande just Akademibokhandelns kunder. Läs mer om hur rapporten tagits fram i rapportens bilagor.

 

Rapporten i sin helhet finns att läsa på: Akademibokhandeln

 

För ytterligare information, vänligen kontakta Susanna Gyllenbåga, kommunikations- och pr-ansvarig, via susanna.gyllenbaga@bokusgruppen.com

 

Continue Reading

Marknadsnyheter

Små friluftssteg i rätt riktning, men kraftfulla satsningar på folkhälsan uteblir

Published

on

By

Friluftslivet kan bidra till att möta samhällsproblem som stillasittande, ensamhet, psykisk ohälsa och minskad naturkontakt. För det behövs satsningar på såväl det ledarledda friluftslivet som naturen, Sveriges största arena för rörelse, motion och välbefinnande. I regeringens budgetproposition för år 2025 tas små steg i rätt riktning, men mer resurser behövs, anser Friluftsfrämjandet. 

Budgeten innehåller en satsning på att öka äldres delaktighet i friluftslivet. Regeringen avser också inrätta ett nationellt kunskapscentrum för att öka kunskapen om fysisk aktivitet. Det görs också en viss återställning av det tidigare kraftigt nedskurna anslaget för naturvård.  
 

– Det finns flera positiva nyheter i regeringens budget. Dels satsningen på äldres friluftsliv, en viss återställare av naturvårdsanslaget och att regeringen tydligt lyfter behovet av ökad rörelse ur ett folkhälsoperspektiv. Men detta är långt ifrån tillräckligt, säger Kristina Ljungros, generalsekreterare i Friluftsfrämjandet. 

 

– Idag saknas en långsiktig finansiering för ledarledd motionsbaserat friluftsliv. Friluftsfrämjandet har i dagsläget inte möjlighet att utbilda alla som vill bli ledare och ta ut människor i naturen. Med en långsiktig, jämlik och förutsägbar finansiering kan vi och andra friluftsorganisationer skapa ett rejält folkhälsolyft och minska stillasittandet, säger Kristina Ljungros. 

 

Friluftsfrämjandets kommentarer på regeringens budgetproposition  

Sju miljoner årligen till äldres friluftsliv 

Att öka äldres delaktighet i friluftslivet är en viktig åtgärd för att främja hälsa och gemenskap. Många äldre känner sig ensamma och är alltför stillasittande och friluftsliv är en verksamhet som man kan hålla på med i mycket hög ålder. Regeringen avsätter sju miljoner kronor per år under 2025–2027 till friluftsverksamhet för äldre. Friluftsfrämjandet menar att det är positivt med en satsning på äldre, men ser också att det behövs avsevärt mer resurser. 

Anslaget till det organiserade friluftslivet 

Regeringens kommitté för främjande av ökad fysisk aktivitet föreslog 2023 en dubblering av anslaget till det organiserade friluftslivet men budgetpropositionen 2025 innebär i praktiken att anslaget minskat på grund av den höga inflation som varit. Tidöpartierna har höga ambition vad gäller folkhälsan, och friluftslivet skulle kunna göra stor skillnad för fler att ska hitta sin rörelseglädje i naturen. Friluftsfrämjandet önskar en rejäl satsning i nästa års budget så att den ledarledda motionsbaserade friluftsverksamheten ges förutsättningar som liknar stödet till idrottens ledarledda verksamhet. Något som skulle göra stor skillnad för barns rörelse, bryta utanförskap och motverka ohälsa. 

 

Nationellt kunskapscentrum för fysisk aktivitet inrättas 

Friluftsfrämjandet har länge efterfrågat en kraftsamling för ökad fysisk aktivitet. Det är därför välkommet att Folkhälsomyndigheten ges ett uppdrag att inrätta ett nationellt kompetenscentrum för fysisk aktivitet. Något som också föreslogs i den statliga kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet (SOU 2023:29).  

 

Liten återställare av anslaget för skötsel av värdefull natur 

I förslaget till budget för 2025 återställer regeringen100 miljoner kronor för länsstyrelsernas arbete med att sköta om Sveriges 5000 naturreservat. I regeringens budgetproposition för 2023 skars två tredjedelar av länsstyrelsernas skötselmedel ner. Naturvårdsverket bedömer att det behövs en förstärkning med drygt 1,1 miljarder för åtgärder för värdefull natur, varav 600 miljoner kronor för skötsel av skyddade områden. Räknat per naturreservat innebär 2025 års budget att anslaget minskat med 34 procent sedan 2017. Det är positivt att regeringen lyssnat på Friluftsfrämjandets kritik och nu återställer en liten del av de kraftiga nedskärningar som gjorts. Men i nästa budgetproposition, den sista innan valet 2026, bör regeringen svara upp mot Naturvårdsverkets äskande. Det behövs med tanke på Riksrevisionens mycket kritiska granskning Förvaltningen av skyddad natur. 

 

Viktiga satsningar på infrastruktur i Jämtland och klimatanpassning av leder 

Det avsätts 30 miljoner kronor per år på besöksförvaltning och skötsel av vandringsleder i Jämtland och andra fjällområden samt klimatanpassning av leder. När allt fler rör sig i fjällen ökar slitaget och med klimatförändringarna kommer större vattenflöden som får konsekvenser för friluftsinfrastrukturen. Friluftsfrämjandet anser att detta är en viktig satsning för att fjällen ska vara tillgängliga för många.  

Pressbilder 
Här finns pressbilder på Kristina Ljungros 
 
För mer information och intervjuer  
Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet, svarar gärna på frågor om budgetpropositionen. För researchfrågor eller intervjuer med Kristina, kontakta: 
Helena Paues, pressansvarig,  helena.paues@friluftsframjandet.se, 070-9508338   

 

Continue Reading

Marknadsnyheter

Clas Ohlsons hundrade butik i Sverige har öppnat

Published

on

By

I dag på förmiddagen öppnade Clas Ohlsons nya butik i Boglundsängen i Örebro. Med den nya butiken har Clas Ohlson nu 100 butiker på den svenska marknaden.

– Det känns helt fantastiskt att nå milstolpen 100 butiker i Sverige! Vi har en väldigt stark position i Sverige och vi är väldigt efterlängtade när vi öppnar nya butiker. Nu planerar vi för att öppna ännu fler butiker i Sverige, säger Andreas Helgesson, Country Operations Manager.

Den nya butiken i Örebro ligger på handelsområdet Boglundsängen längs E18, nordväst om centrala Örebro. Butiken har en försäljningsyta på 1 240 kvadratmeter och blir Clas Ohlsons tredje butik i Örebro.

– Tillsammans med våra butiker i Marieberg och i city blir vi väldigt lättillgängliga i Örebro. Det kommer vara enkelt att hitta det som behövs till hemmafixet, säger Andreas Helgesson.

Clas Ohlsons butiksexpansion kommer att fortsätta under hösten. Redan nästa vecka öppnas den hundraförsta butiken i Sverige när Clas Ohlson gör comeback i Burlöv Center norr om Malmö. Därefter väntar tre butiksöppningar i Norge, där Clas Ohlson också får hundra butiker från och med i höst.

Totalt har Clas Ohlson nu 235 butiker fördelade på 100 i Sverige, 97 i Norge och 38 i Finland.

Framtida butiksetableringar 

 

Sverige 

Malmö, Burlöv Center – planerad öppning september 2024 

 

Norge 

Tynset, Elfengveien – planerad öppning oktober 2024
Fredrikstad, Værstetorvet – planerad öppning november 2024 
Egersund, Alti Eikunda  – planerad öppning november 2024

 

 

För mer information, vänligen kontakta:
Anders Wahl, presskontakt, 072-143 00 89, anders.wahl@clasohlson.se
 

Clas Ohlson grundades 1918 som en postorderfirma i Insjön, Dalarna. Idag är vi ett detaljhandelsbolag med kunder på tre marknader, cirka 5 000 medarbetare och en omsättning om cirka 10 miljarder kronor. Clas Ohlsons B-aktie är noterad på Nasdaq Stockholm. Mycket har hänt sedan starten, men en sak har varit densamma genom alla år: att vi vill hjälpa människor att fixa sina hem med praktiska och hållbara lösningar till attraktiva priser. Läs mer om hur vi gör hemmafixet tillgängligt, hållbart och roligt för alla på about.clasohlson.com/sv/

 

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.