Lokala och småskaliga rörelser som jobbar med exempelvis matsvinn och cykelreparationer kan engagera många medborgare och bidra till klimatomställningen. Men för att frodas behöver de lösa tyglar och självständighet, samtidigt som myndigheter och kommuner erbjuder stöd. Det menar forskare från Göteborgs universitet som undersökt gräsrotsrörelser i Göteborg och Berlin.

Forskningsprojektet Gräsrotsinitiativ för energiomställning (GRIT) har under åren 2020–2024 undersökt hur gräsrotsrörelser kan bidra till klimatomställningen. Forskarna har tittat särskilt på Göteborg och Berlin, två europeiska städer med ambitiösa klimatpolitiska mål och en tradition av levande folkrörelser.

Gräsrotsinitiativ består av vanliga människor som tillsammans agerar för att bidra till ett mer hållbart samhälle. Det kan till exempel handla om minskade utsläpp från trafiken genom att fler cyklar, eller minskat matsvinn genom att ta vara på mat som annars skulle ha slängts.  

– I Göteborg samarbetar kommunen med flera initiativ för att stödja stadens hållbarhetsarbete. Ett sådant är Fixoteket, som bland annat finns i Hammarkullen, där invånarna kan snickra och fixa, laga och sy, och byta saker med varandra, säger Rikard Warlenius, universitetslektor i humanekologi och forskningsledare för GRIT-projektet.  

Forskarna i projektet har genomfört ett 70-tal intervjuer med centrala personer i olika gräsrotsinitiativ, samt med kommuntjänstemän som arbetar med hållbar utveckling.

Långsiktigt stöd i kombination med självständighet
Enligt Rikard Warlenius fungerar samverkan mellan kommun och gräsrotsinitiativ som bäst när kommunen står för en långsiktig ram, till exempel genom finansiering av lokaler eller annan form av basinfrastruktur, medan initiativen står för innehållet och verksamheten.

– Kommunerna måste vara villiga att låta gräsrötterna ta plats – och också få kosta pengar, säger han.

Lokala miljöinitiativ trängdes bort av ekonomiska krav
Ett exempel där det gick fel är byggnaden Kommersen på Masthuggskajen i Göteborg.

I den graffitimålade byggnaden i centrala Göteborg fanns en populär loppmarknad och flera andra initiativ så som cykelreparationer och arbete mot matsvinn. När staden beslöt att riva Kommersen år 2022 för att ge plats åt ny stadsutveckling var tanken att verksamheterna skulle kunna fortsätta i området och dessutom bli fler. Masthuggskajen utsågs till pilotprojekt för främjande av delningsekonomi i stadsomvandling. Men trots den politiska viljan blev det inte så.

– Det berodde främst på ekonomiska krav. När hyresnivåerna sattes trängdes gräsrotsinitiativen undan, säger Rikard Warlenius och avslutar:

– Vår forskning visar att kommunalt stöd är viktigt för att gräsrotsinitiativ ska kunna nå ut bredare och bli tillgängliga för fler. Och för kommunernas del är stöd till gräsrötter viktigt, inte minst för att få ett starkare folkligt engagemang och lokal förankring för omställning.

Rapport:

Kontakt: Rikard Warlenius, universitetslektor i humanekologi på Institutionen för globala studier, telefon: 073–990 9900, E-post: rikard.warlenius@gu.se

Linda Genborg
Kommunikatör
Tel: 031–786 40 02
E-post: linda.genborg@gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.