Reallöner börjar öka i år och Riksbanken inleder räntesänkningar. Men först nästa år, när inflationen är under kontroll, öppnas dörren för finanspolitiken och svensk ekonomi kan ta ordentlig fart.
”Det blir ett tufft år till men sedan lättar det. Vi räknar med att budgeten för 2025 kommer att innehålla ofinansierade reformer på omkring 70 miljarder kronor, med både mer pengar till kommunsektorn, offentliga investeringar och hushållen”, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.

I Handelsbankens nya konjunkturprognos räknar bankens makroekonomer med att inflationen fortsätter svalna, vilket gör det lättare att mjuklanda ekonomin. De enorma ekonomiska obalanserna de senaste åren ligger nu till stora delar bakom oss. Den höga efterfrågan har dämpats med en stram penningpolitik, samtidigt som världsekonomins kapacitet återhämtat sig. Det leder till en mer stabil och förutsägbar utveckling de kommande åren.

”Vi räknar med att en försiktig återhämtning i svensk ekonomi inleds andra halvåret i år. Nästa år tar tillväxten i ekonomin mer fart då penningpolitiken blir mindre åtstramande, arbetsmarknadsläget ljusnar och finanspolitiken mer expansiv”, säger Christina Nyman

En förbättrad omvärldskonjunktur och gradvis lägre räntor bidrar inte bara till stigande konsumtion, utan även till att exporten och företagens investeringar vänder upp mot slutet av 2024. Handelsbankens makroekonomer räknar med att BNP i princip är oförändrad i år, för att därefter stiga med 2,4 procent nästa år och 2,5 procent 2026.

Centralbankernas sista steg i inflationsbekämpningen
Just nu spretar det ordentligt i synen på när en första räntesänkning kommer och hur snabbt räntan kan sänkas utan att inflationen tar ny fart.

”Det centrala är inte startpunkten i sig utan att inflationen kommer ner utan en ekonomisk hårdlandning. Ingen centralbank vill riskera att inflationen tar fart igen, det skulle bli kostsamt för hushållen och skada förtroendet för centralbanker och inflationsmål, vilket har varit väldigt viktigt för att få ner inflationen och lyckas mjuklanda ekonomin”, säger Christina Nyman.

Riksbankens prognos indikerar en räntesänkning som tidigast under 2025, när inflationen legat på målet en längre tid. Handelsbankens ekonomer gör dock bedömningen att Riksbanken kommer att byta strategi och redan i februari muntligt signalera att räntesänkningar kan inledas under andra halvåret 2024, förutsatt att framstegen mot inflationsmålet står sig.

En första räntesänkning väntas därmed i juni. Då är inflationen fortfarande över målet men på en trovärdig trend ner. Bankens ekonomer ser framför sig en styrränta på 3,25 procent i slutet av 2024 och 2,25 procent under senare delen av 2025, vilket är i linje med Handelsbankens uppskattning av normalnivån.

Sverige har finanspolitiskt utrymme 
Medan många länder i Europa behöver strama åt de offentliga finanserna handlar det i Sverige om att statsskulden är ”för” låg. Bankens makroekonomer bedömer att överskottsmålet kommer att sänkas från och med 2027, troligen till ett underskottsmål. Men redan nästa år blir finanspolitiken mer expansiv med ofinansierade åtgärder om cirka 70 miljarder kronor.

”Vi räknar med att regeringen, efter att ha varit återhållsam till följd av inflationsutvecklingen, nu kommer öka reformtakten under andra halvan av mandatperioden och presentera förslag med både skattelättnader för hushållen och mer pengar till kommunsektorn, samtidigt som investeringstakten ökar”, säger Christina Nyman.

Vid sidan av investeringsbehov kopplat till klimatomställningen och eftersatt infrastruktur motiverar säkerhetshoten och medlemskapet i NATO en permanent ökning av försvarsanslagen till 2 procent av BNP, något som i debatten lyfts fram som ett argument till att öka statsskulden.

”Till skillnad från klimatinvesteringar som är temporära utgifter som gynnar framtida generationer utgör de höjda försvarsanslagen en permanent utgift vilket talar för att försvarsutgifterna i alla fall på sikt behöver finansieras via högre skatter eller utgiftsnedskärningar – inte via lån, säger Christina Nyman.”

2025 tar konsumtionen fart
Successivt lättar det för hushållen. De som har jobb får ökad köpkraft i år och de som har stora lån kan framförallt nästa år se fram emot ett bättre läge.

”För ett bolån på två miljoner kronor har månadskostnaden ökat från 1700 till 5000 kronor. När Riksbanken börjar sänka räntan sjunker ränteutgifterna, men landar ändå betydligt högre än tidigare, runt 4000 kr per månad ”, säger Christina Nyman. 

Kvarvarande höga levnads- och räntekostnader talar för att omsättningen på bostadsmarknaden förblir dämpad och att det kommer ta lång tid innan hushållens köpkraft återhämtat sig. Men trots att hushållens plånböcker har gröpts ur av stigande levnadskostnader har sparandet totalt sett förblivit nära normalt. Tre fjärdedelar av hushållen planerar för ett oförändrat sparande framöver, enligt en SIFO-undersökning genomförd på uppdrag av Handelsbanken.

”Vi bedömer att hushållen behåller nuvarande nivå på sparandet och att konsumtionen därmed ökar i linje med inkomsterna. Konsumtionen kan då tar mer fart under 2025 då räntor är lägre, arbetsmarknaden förbättras och hushållen får del av skattesänkningar”, säger Christina Nyman.  

Hur stark kan den svenska kronan bli?
Kronan stärktes under hösten, mot både dollarn, euron och andra valutor när riskaptiten tilltog. I början av året har kronan åter försvagats men fortsatt fallande inflation och kommande räntesänkningar från centralbankerna talar för att kronan kommer att stärkas ytterligare under 2024 – vid årets slut bedöms euron kosta 10,70 och dollarn knappt 9,50.

Webinar länk: https://www.handelsbanken.se/sv/foretag/placera/konjunkturprognos

För ytterligare information kontakta:
Christina Nyman, chefsekonom, +46 70 778 77 65
Joel Holm, presstalesman, +46 73 058 30 21

För hela rapporten på svenska se Konjunkturprognos och på engelska Global Macro Forecast
För mer information om Handelsbanken hänvisas till: www.handelsbanken.com

Taggar: