Marknadsnyheter

Hanflugor skärpte synen för att undvika honornas bluff

Published

3 veckor ago

5 februari, 2025

Tanalys

Med uppblåst mage och håriga ben försöker honflugor se större ut för att få mat från uppvaktande kavaljerer. Men hanflugorna har i sin tur vässat synen för att kunna avslöja bluffen. Det visar en ny studie med forskare från Göteborgs och Stockholms universitet som menar att detta är en pågående evolution där båda könen försöker överlista varandra.

För första gången har forskare kunnat visa att även hanar kan utveckla egenskaper som hjälper dem att föra sina gener vidare trots det motsatta könets manipulativa anpassningar. Hos olika arter av dansflugor finns ett tydligt samband mellan hur rikt dekorerade honflugorna är och hur stora ögonfacetterna är på hanarna. Forskarna tolkar det som att hanarna behövde utveckla en bättre synförmåga för att hitta den optimala honan i svärmen.

Död insekt i friargåva

– Vi ser nästan alltid förstorade ögonfacetter hos hanflugor hos de arter där honflugorna har utvecklat håriga ben. Därför törs vi anta att det finns ett samband, säger Luc Bussière, evolutionsbiolog vid Göteborgs universitet.

Det är ett intrikat samspel som sker när dansflugorna parar sig. Flugorna flyger bara 1–2 veckor i sin livscykel och då ska de hinna föröka sig genom att lägga ägg som blir till fluglarver. För att öka chansen att just deras gener förs vidare letar hanflugorna efter honor som verkar riktigt äggstinna. Vid parningen har hanflugan med sig en gåva, oftast en död insekt, som han ger honan. Honan jagar sällan själv och är beroende av proteinet från insekten för att kunna producera ägg. Utan en insekt till honan i famnen får hanen vanligtvis inte komma till.

Så hur ska en yngre honfluga utan ägg locka till sig hanflugor för att få matleveranser?

– Vi ser att honorna har olika egenskaper och knep för att imitera att de är äggstinna. De sväljer luft som fyller deras magar, och för att se riktigt maffiga ut när de svärmar har de utvecklat hår på sina ben och vingarna är större och mörkare, säger Axel Wiberg, forskare på Stockholms universitet.

Att djur imiterar, beter sig och har utseenden till för att lura det motsatta könet är inget nytt. Tidigare forskning på flugor har också visat att hanflugorna föredrar en fyllig honfluga framför en mager när de ska para sig. Men nu har forskarna upptäckt att hanflugorna har vässat synen för att inte bli lurad.

Sexuellt spel utvecklar arten

Genom att fånga in hanflugor och mäta deras ögonfacetter upptäckte forskarna att facetterna på ovansidan av ögonen var större än de på undersidan hos hanarna i somliga arter. Eftersom hanflugan närmar sig honan underifrån vid parning tror forskarna att ögonen utvecklats för att kunna avgöra om honan är äggstinn på riktigt, eller om hon bara fejkar.

– Det här sexuella spelet kan tvinga fram en utveckling av arten. Under generationer har hanflugor med de största facetterna gynnats i parningen och deras gener förs vidare. Vi betraktar det här som ett evolutionssystem där utvecklingen av olika egenskaper hos han- och honflugor har skett växelvis, säger Luc Bussière.

Flughonor av olika arter i studien har olika egenskaper, somliga har enbart lite mörkare vingar, andra har både mörkare vingar och håriga ben, och kan blåsa upp magen genom att svälja luft. Egenskaperna har alltså inte uppstått alla på en gång, utan antagligen i takt med att hanen blir bättre och bättre på att se förbi bluffen.

Vad blir honans motdrag?

– Honan kanske utvecklar nya egenskaper som gör det svårare för hanen att bedöma hennes storlek. Eller så utvecklas helt nya strategier för att få en evolutionär fördel. Till exempel ser vi att hos de arter som har störst facetter hos hanen så har honan också aningen förstorade facetter – men på undersidan av ögat. Vad detta har för betydelse vet vi inte, men kanske hjälper det honan att snabbare se en hane som närmar sig och därmed kunna hitta en fördelaktig position i svärmen, säger Axel Wiberg.

Fakta: En dansflugas liv

Vuxna dansflugor lägger ägg under sommaren som sedan kläcks till rovdjurslarver i jorden. Larverna jagar och äter andra organismer och på norra halvklotet blir de troligen puppor före vintern.

På våren fullbordar pupporna sin utveckling och blir flygande insekter; flugor. Flugorna kommer fram vid olika tidpunkter under sommaren, för de flesta arter är flygperioden som längst bara några veckor. Under denna tid samlas hanar och honor i svärmar för att para sig. Hos nästan alla dansflugor från den underfamilj som är med i studien tar hanarna med sig bröllopsgåvor till parningssvärmen i form av insekter.

Under parningen livnär sig honan på hanens gåva medan hanen inseminerar henne. Parningen upprepas flera gånger med olika partners. När honan har parat sig och ätit tillräckligt många måltider från hanarna kan hon lägga ett antal ägg i jorden som blir starten för nästa generation.

Vetenskaplig artikel i Evolution: Sexually antagonistic coevolution can explain female display signals and male sensory adaptations

Kontakt: Luc Bussière, evolutionsbiolog på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, telefon: 076-618 55 37, e-post: luc.bussiere@bioenv.gu.se

Axel Wiberg, forskare på Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet, telefon: 079-339 53 16, e-post: axel.wiberg@zoologi.su.se

Presskontakt: Telefon 076-618 69 70, e-post: press@science.gu.se

Olof Lönnehed
Pressansvarig kommunikatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 69 70
e-post: olof.lonnehed@science.gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av sju fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar:

Marknadsnyheter

Regeringen föreslår lättnader i byggkraven för studentbostäder

Published

1 vecka ago

18 februari, 2025

Tanalys

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till lättnader i byggkraven för studentbostäder. Syftet är att öka möjligheterna till flexibilitet vid byggandet.

– På många studieorter är det svårt för studenter att hitta boende. Därför behöver byggregelverket förenklas. Syftet är att möjliggöra för fler studentbostäder genom sänkta byggkostnader och ökad flexibilitet, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Förslaget innebär att det blir möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Undantagen ska kunna tillämpas vid både nyproduktion och vid ändring av en byggnad.

Det ska vara möjligt att göra undantag för högst 80 procent av studentbostäderna i ett byggprojekt. Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla gällande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Lagändringen ger större flexibilitet vid byggande av studentbostäder och skapar fler tänkbara sätt att utforma planlösningar. Till exempel kan bostadsytan minskas och fler bostäder rymmas inom en given yta.

De föreslagna undantagen ska inte hindra personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i sociala sammanhang. En studentbostad som omfattas av undantagen ska kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Regeringen breddar också definitionen av studentbostäder till att inkludera all vuxenutbildning för att göra det möjligt för fler kommuner att erbjuda studentbostäder.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Lagrådsremissen: Lättnader i byggkraven för studentbostäder – Regeringen.se

Presskontakt
Ebba Gustavsson
Pressekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-12 70 488
ebba.gustavsson@regeringskansliet.se

Marknadsnyheter

“Vi behöver tillsammans enas om vettiga avtal, som sätter standard för branschen”

Published

1 vecka ago

18 februari, 2025

Tanalys

Sveriges Radios Kulturnytt gör just nu en mycket välkommen granskning av villkoren i musikbranschen. Igår lyftes artisten Siw Malmkvists situation med ett avtal som inte förnyats på över 60 år. Hennes situation är tyvärr långt ifrån unik. Musikerförbundet har länge uppmärksammat att majorbolagen fortsätter att betala extremt låga royaltynivåer till artister vars kontrakt skrevs på 1960-talet – en tid då digital streaming inte existerade.

– Jag kan intyga att artisterna som talar ut i P1 är långt ifrån ensamma om sin situation och vi uppmanar deras artistkollegor att gå ut med sitt tydliga stöd till de som vågar bryta tystnaden om oskäliga ersättningar, säger Musikerförbundets ordförande Karin Inde.

Musiker och artister skapar det värde som skivbolagen tjänar pengar på, men ändå ser vi gång på gång hur bolagen behåller stora delar av intäkterna. Att en av Sveriges mest folkkära artister, med en karriär som sträcker sig över decennier, fortfarande har en oskälig royalty är ett tydligt bevis på branschens obalans.

– Tystnadskulturen kring prissättning är enbart bra för bolagen. Både artister och musiker skulle verkligen tjäna på att dela med sig till varandra om hur betalningar och dealar verkligen ser ut. Förstås i trygga, egna rum. Det är bara bolagen som tjänar på att vi inte pratar med varandra om pengar, säger Karin Inde.

Stort tack till de modiga artister som ser till att lyfta problematiken! För att vi ska få till en i grunden mer rättvis musikbransch behöver de stora parterna i sammanhanget – skivbolagen, musikerna och artisterna – göra som de flesta andra svenska branscher lyckas med:

– Vi behöver tillsammans enas om vettiga och balanserade avtal, som sätter standard för branschen. Musikerförbundet är redo att göra vår del i arbetet för bättre villkor i musikbranschen, frågan är om skivbolagen är redo, säger Karin Inde.

Karin Inde
Förbundsordförande
karin.inde@musikerforbundet.se
+46 (0)704447228

Musikerförbundet är fackförbundet för professionella musiker och artister. Vi arbetar för förbättrade upphovsrättsliga och arbetsrättsliga villkor och för att våra medlemmar ska få en rättvis del av de värden de skapar i samhället.

Marknadsnyheter

Bönor från egen kaffeskog, sump till jord – Viking Lines nya kaffe gör gott på många olika sätt

Published

1 vecka ago

18 februari, 2025

Tanalys

Viking Lines resenärer dricker varje år 8,5 miljoner koppar kaffe. Nu satsar rederiet på ett helt nytt kaffe som ger minskade klimatutsläpp och bättre levnadsvillkor för odlarna. Kaffet från Slow Forest odlas på rederiets egen odling i Laos utan kemiska gödningsmedel, handplockas och rostas därefter i Danmark.

Allt kaffe som serveras på Viking Lines fartyg är nu hållbart producerat Slow Forest-kaffe, odlat på rederiets 75 hektar stora odling på högplatåerna i Laos och rostat i Danmark. Kaffeplantorna odlas bland träd på återbeskogad mark, i stället för på traditionellt skövlade plantager. Viking Lines odling ligger i en kolsänka där målsättningen är att plantera 30 000 träd, vilket innebär nästan 400 träd per hektar. Kaffeskogen förbättrar också den lokala biologiska mångfalden i området.

Odlingen, bearbetningen och rostningen av kaffet hanteras av Slow Forest Coffee. För företaget är det viktigt att produktionskedjan är rättvis och transparent. Utöver miljöfördelarna erbjuder Slow Forest bättre lönevillkor och sjukersättning för byns odlare.

”Den traditionella kaffetillverkningens koldioxidavtryck är stort och merparten av intäkterna går till Europa i stället för produktionsländerna. Vi ville göra annorlunda. Våra kunder vill göra hållbara val, och nu kan de njuta av sitt kaffe med bättre samvete än någonsin tidigare,” berättar Viking Lines restaurangchef Janne Lindholm.

Bönorna till Slow Forest-kaffet får sakta mogna i skuggan av träden, utan kemiska gödningsmedel. De plockas också för hand, vilket avsevärt förbättrar kaffets kvalitet och smak. Viking Lines nya kaffe består till 100 procent av Arabica-bönor, med en balanserad syrlighet samt smak av nötter och choklad. Rostningsprofilen har skapats av den världsberömda danska rostningsmästaren Michael de Renouard.

”Vi valde en mörkrost till fartygets kaffe, vilket passar både finländarnas och svenskarnas nuvarande smakpreferenser gällande rostning. Finländarnas smak gällande kaffe har under de senaste åren utvecklats mot en mörkare rostning. Innan vi gjorde vårt slutgiltiga val testades det nya kaffet i Viking Cinderellas bufférestaurang och personalmässen – och båda testgrupperna gav toppbetyg. Då 8,5 miljoner koppar kaffe bryggs varje år kan inget lämnas åt slumpen!” säger Janne Lindholm.

Viking Lines hållbarhetsmål stannar inte vid produktionskedjan. Kaffesump från fartygen återvinns nämligen som råmaterial för trädgårdsjord. Detta minskar avsevärt användningen av jungfrulig torv vid tillverkningen av mylla.

”Vi har som mål att allt som tagits ombord på fartygen som är möjligt att återvinna ska återanvändas eller återvinnas. Det gäller inte bara kaffet utan även matavfall och till exempel textilier som tas ur bruk. Ett bra exempel på vårt livscykeltänkande är att frityrolja från fartygets restauranger blir till biobränsle för den finska sjöfartsindustrin,” säger Viking Lines hållbarhetschef Dani Lindberg.

Slow Forest Coffee – 5 fakta:

Slow Forest Coffee är ett kaffeföretag som verkar i Laos, Vietnam och Indonesien i samarbete med över 500 lokala kaffeodlare.
Företaget grundades år 2019 av Pinja Puustjärvi, driven av en vilja att skydda skogarna i Laos och stötta lokala odlare. Puustjärvi bodde som barn i Laos på grund av sin fars arbete.
Kaffet odlas i restaurerade kaffeskogar, som binder stora mängder kol och ökar den biologiska mångfalden.
Det är viktigt för företaget att produktionskedjan är ansvarsfull och transparent, samt att verksamheten gynnar både miljön och de lokala samhällena.
Slow Forest Coffee betalar odlarna bättre ersättning än genomsnittet i Laos och erbjuder förmåner som underlättar deras liv: förskottsbetalningar, utbildning och möjligheten att låna pengar från en krisfond.

Mera infomation om Slow Forest Coffee här

Tilläggsinformation:

Janne Lindholm, restaurangchef

janne.lindholm@vikingline.com, tel. +358 400 744 806

Dani Lindberg, hållbarhetschef

dani.lindberg@vikingline.com, tel. +358 18 27 000

Johanna Boijer-Svahnström, informationsdirektör

johanna.boijer@vikingline.com, tel. +358 18 270 00

Christa Grönlund, informationschef

christa.gronlund@vikingline.com, tel. +358 9 123 51