Connect with us

Marknadsnyheter

Havrens genom kartlagt

Published

on

Efter många års arbete har forskare vid bland annat LTH kartlagt och karakteriserat havrens hela genuppsättning. Det ger stora möjligheter att förädla fram havre som har ännu bättre näringsinnehåll, är mer hälsosamt eller kan odlas på ett mer miljömässigt hållbart sätt. Detaljerade genanalyser stärker också bevisen för att havre är säker i glutenfri kost. Resultaten publiceras nu i Nature.

Det omfattande arbetet har tagit många år eftersom genomet är komplicerat att kartlägga. En förklaring är att havre är en så kallad hexaploid, vilket innebär att den har sex kromosomuppsättningar av sina sju kromosomer – att jämföra med exempelvis människans arvsmassa som är diploid och alltså har två kromosomer av varje slag. Havre är mer komplicerat än andra sädesslag, med över 80 000 gener som måste sorteras rätt (att jämföra med människans ungefär 20 000 gener).

– Det har varit ett jättestort projekt. Eftersom det finns så många kopior som har samma gener, så det har varit svårt att placera ut generna rätt i varje kromosom. Det är som snarlika legobitar som måste pusslas ihop rätt, vilket är ovanligt besvärligt eftersom genomet har ”kastats runt” så mycket jämfört med andra sädesslag. Men nu har vi en slags karta över havregenomet som kan öppna många dörrar för att utveckla havre och öka förståelsen för dess nyttiga egenskaper, säger Nick Sirijovski, forskare i tillämpad biokemi och huvudförfattare till artikeln i Nature.

Den stora delen av arbetet har genomförts vid ScanOats, ett industriellt forskningscenter som arbetar med forskning kring havre i samarbete med flera universitet och institutioner runt om i världen, huvudsakligen finansierat av Stiftelsen för Strategisk Forskning. Dessförinnan hade Olof Olssons forskargrupp vid LTH, tillsammans med CropTailor AB ordnat finansiering från Lantmännens Forskningsstiftelse för projektet och tagit fram den första råsekvensen för genomet, som bestod av 17 miljarder små DNA-fragment.

Denna enorma datamängd motsvarar hela havregenomet 270 gånger om. Dessa bitar behövde därefter sättas samma i mycket längre fragment och eventuellt som hela kromosomer. Just vid detta tillfälle bildades ScanOats och med projektets resurser kunde dessa fragment sättas ihop till kromosomer karakteriseras och kartläggas; så kallad genannotering.

– Detta arbete som nu presenteras i Nature lägger en solid grund för alla forskare och förädlare för att utveckla havrevarianter med högre avkastning, bättre klimattålighet, förbättrade näringsmässiga egenskaper och ökad hållbarhet, säger Olof Olsson.

Den globala efterfrågan på havre och av havre framställda produkter ökar kraftigt på grund av att konsumenterna i allt högre grad äter mer växtbaserat och även som en följd av de många hälsofördelar som havre har.

Genom att känna till genomet blir det lättare att veta vilken del som står för vilka egenskaper. Det gör det lättare att skilja ut olika egenskaper som man vill ha när man korsar fram nya havresorter – och för den delen att undvika svagheter också. Svårigheten ligger i att havre har sex kromosomuppsättningar av sina sju kromosomer (42 kromosomer totalt), så varje kopia av den gen man vill påverka måste identifieras för att den nya korsningen ska ”slå igenom”.

– Bland annat är det intressant att studera betaglukan, som är en vattenlöslig kostfiber med kolesterolsänkande effekt som är bra för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. Förhoppningen är att kunna ta fram nya sorters havre med hög halt av betaglukan, säger Alf Ceplitis, VD på CropTailor AB och en av medförfattarna till artikeln.

Havre har också ett intressant proteinhåll, havre innehåller en betydligt större del essentiella aminosyror jämfört med många andra grödor vilket gör den till en attraktiv del i en växtbaserad kost.

Tack vare arbetet som nu utförts har det också varit möjligt att utföra analyser av proteinerna i havrefrön som visar att de så kallade havreprolamingenerna (motsvarande glutenproteiner i vete) har lägre nivåer och finns i färre kopior än i vete och korn.

– Vi har alltså fått ökad kunskap om vad det är som gör att man kan äta ren havre utan att få en autoimmun reaktion om man lider av celiaki, vilket bekräftar att det är säkert att inkludera havre i glutenfria dieter, säger Manuel Spannagl från Helmholtz Zentrum München i Tyskland.

Kartläggningen av havregenomet gör det också möjligt att snabbare överföra kunskap från andra grödor till nya och förbättrade havresorter.

– Ett exempel på hur genomet används i ScanOats-projektet i dag är sökandet efter havresorter med lägre lipasaktivitet, det vill säga utan funktionella gener som producerar enzymer som bryter ner fetter i havre och får det att härskna. Målet är att få fram nya havresorter som inte, som i dag, behöver värmebehandlas innan havren används i olika produkter, säger Sofia Marmon, forskare i tillämpad biokemi och ansvarig för det genomiska arbetet inom ScanOats.

Fotnot: Nick Sirijovski utförde forskningen medan han arbetade som forskare på CropTailor AB och på LTH och ScanOats. Numera är han anställd på Oatly och affileriad forskare på tillämpad biokemi vid LTH. Förutom Nick Sirijovski och Olof Olsson har även Nikos Tsardakis Renhuldt (doktorand) och Johan Bentzer (bioinformatiker) på ScanOats arbetat med projektet.

Länk till Nature: https://www.nature.com/articles/s41586-022-04732-y

Kontaktinformation:
Nick Sirijovski, 0734-27 22 50, nick.sirijovski@tbiokem.lth.se

Olof Olsson, 0703-15 53 63, olof.olsson@tbiokem.lth.se
Alf Ceplitis, alf.ceplitis@lantmannen.com
Mats Larsson, styrelseordförande i ScanOats, 0705-57 83 39, mats.larsson@lantmannen.com
Leif Bülow,
direktör för ScanOats, 046-222 95 94, leif.bulow@kilu.lu.se

Bakom publikationen står 29 forskare från 20 institutioner i fem länder med ett omfattande samarbete mellan ScanOats huvudforskare och Helmholtz Center Munich i Tyskland. I forskningsartikeln presenteras ett väl karakteriserat referensgenom av odlad hexaploid havre (Avena sativa) och två vilda Avena-genom som representerar stamarter som naturligt hybridiserades för miljontals år sedan för att så småningom ge upphov till dagens havre.  Projektet har finansierats av SSF, CropTailor AB, Lantmännens Forskningsstiftelse och ScanOats.

Fakta: Havre (Avena sativa)

Havre är det sjunde största sädesslaget i världen och odlas över hela världen, även om havren är störst i Europa och Nordamerika. Havre var inte känd som odlad växt av de gamla kulturfolken, de första odlingarna har upptäckts i Medelhavsområdet för cirka 2 000 år sen. Först på 1700-talet blev det allmänt odlat i Norden och har använts flitigt som foder. På senare år har havrens nyttiga egenskaper upptäckts alltmer och intresset för havreprodukter har stadigt ökat. Jämfört med andra spannmålsväxter kräver havreodling färre behandlingar med insekticider, svampmedel eller gödningsmedel. Havre äts som fullkorn och är en hälsosam källa till antioxidanter, fleromättade fettsyror, proteiner och kostfibrer. Havre är i sig själv glutenfri, men kan kontamineras av andra sädesslag vid skörd, transport eller malning, så endast havre som hanteras som så den inte kommer i kontakt med andra sädesslag får anges vara glutenfri.

Fakta: ScanOats

ScanOats är ett industriellt forskningscenter mellan Lantmännen, Oatly och Swedish Oat Fiber, Lunds Tekniska Högskola, Sveriges lantbruksuniversitet, RISE. Verksamheten startade 2017 då Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, som beviljat anslag på 75 miljoner kronor och sedan efter utvärdering ytterligare 25 miljoner kronor. Det övergripande målet är att bidra till en konkurrenskraftig industri, ett uthålligt samhälle samt hälsosammare livsmedel. Verksamheten inom ScanOats är uppdelad i fem områden: genomik, utveckling av nya sorter, odling, efterbehandling samt hälsoeffekter. Projektet har anslag minst fram till slutet av 2024. Läs mer på https://scanoats.se

Fakta: Genannotering

Annotering är information som kopplas till något. För att använda genomsekvenser måste man förstå deras komponenter och genom annotering kopplas funktion och identitet till en sekvens, som till exempel var gener finns, hur många funktionella kopior det finns och vilken roll de sannolikt har i växten. Denna kombinerade information kan användas av forskare för att förstå exakt vilka som är involverade i specifika biologiska funktioner och förädlare kan i sin tur identifiera specifika genmål som krävs för att utveckla bättre havresorter.
 

Lunds universitet grundades 1666. Här finns 46 000 studenter och över 8 400 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Lunds universitet rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Prenumera på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av våra drygt 5 000 forskare kommenterar aktuella händelser: https://www.lu.se/kategori/nyhetsbrevet-apropa

Continue Reading

Marknadsnyheter

Häng med på Agria Hundpromenad – hjälp hemlösa hundar

Published

on

By

Årets mest uppskattade promenad, Agria Hundpromenad, närmar sig. Tillsammans går vi och våra fyrbenta vänner till förmån för de hemlösa hundarna på Hundstallet den 24-26 maj. Nu har anmälan till promenaden öppnat.

Över 10 000 hundar deltog i Agria Hundpromenad förra året, vilket gav 167 360 kronor till Hundstallet. Nu är det dags igen – den 24–26 maj kan du hänga med på promenaden digitalt, eller gå på plats i Stockholm den 25 maj.

För varje hundägare som deltar med sin hund skänker Agria 10 kronor till Hundstallet.

Här arrangeras Agria Hundpromenad 2024

I år arrangeras Agria Hundpromenad digitalt, alla hundar i hela landet kan vara med! Allt du behöver göra är att gå en promenad med din hund någon gång under helgen, filma eller ta ett foto och lägg ut det på sociala medier, och skriv att du har gått Agria Hundpromenad. Glöm inte att tagga inlägget med #agriahundpromenad.

Den 25 maj går den fysiska hundpromenaden på Djurgården i Stockholm. Missa inte Hundstallet, Svenska Kennelklubben, Svenska Brukshundklubben, Svensk Hundungdom och Svenska djurambulansen som finns på plats under dagen – tillsammans med Agrias ambassadörer Anders Bagge, Agrias hjältehundar och hundcoachen Caroline Alupo – och erbjuder massor av roliga aktiviteter.

Anmälan till Agria Hundpromenad finns här:

Välkommen till Agria Hundpromenad 2024 – Agria Djurförsäkring

Continue Reading

Marknadsnyheter

Nordic Wellness öppnar nytt gym på 670 kvadratmeter i Pedagogen Park i Mölndal

Published

on

By

Den snabbväxande gymkedjan, med över 336 träningsanläggningar runt om i Sverige, öppnar i november en ny klubb i stadsdelen Pedagogen Park i Mölndal.  – Jag är väldigt nöjd med att vi nu också får hit ett stort och seriöst gym som är tillgängligt för både våra företagare och boende i området, säger Kristian Höglind, uthyrnings- och marknadschef på Aspelin Ramm Fastigheter.

Nordic Wellness öppnar sin nya sin nya anläggning där Handelsbanken tidigare hade sitt kontor. Nu blir dessa lokaler lediga när banken valt att flytta vidare inom området till det nybyggda kontorskvarteret Parkhus 4. Tillsammans med det intilliggande kvarteret Parkhus 5 har arkitektbyrån Wingårdhs skapat en stadsmässig miljö med både butiker, bostäder, restauranger, kontor och lokal service.

– Vi vet att många av våra företag och boende har valt att flytta till Pedagogen Park på grund av läget, intill naturen i Änggårdsbergen och nära både centrala Mölndal, Sisjön och Göteborg. Mixen av verksamheter, boende, butiker och restauranger gör vardagen enkel när det mesta finns i området. Med ett nytt och välutrustat gym som Nordic Wellness tar vi ytterligare ett steg mot vårt mål att bli regionens bästa stadsdelscentrum, säger Kristian Höglind.

Redan i juni börjar lokalen att anpassas efter Nordic Wellness önskemål och krav som bland annat innebär att ventilationssystemet byts ut och dimensioneras för att få lokalerna att bli en modern och effektiv träningsklubb.

– Som hyresvärd har vi alltid en dialog med våra hyresgäster om hur vi kan utforma och anpassa lokalerna för att fungera så bra som möjligt för såväl kunder som anställda, säger Kristian Höglind.

För drygt 25 år sedan grundade Magnus Wilhelmsson, som är vd för Nordic Wellness, sitt första gym i en liten och sliten källarlokal på Backaplan. Sedan dess har han fått se verksamheten växa och bli en av Nordens största aktörer inom friskvårdsbranschen med närmare 500 000 aktiva medlemmar.

Stillasittande och passivitet är ett folkhälsoproblem som fått breda ut sig och det kan bli kostsamt för både individ och samhälle. Jag vet att människor behöver röra på sig för att må bra. Att vi fortsätter att öppna nya klubbar och göra träning tillgänglig för så många människor som möjligt är vårt bidrag till att förbättra folkhälsan, säger Magnus Wilhelmsson, vd på Nordic Wellness.

Ett av de viktigaste skälen till att Nordic Wellness öppnar sin nya klubb i Pedagogen Park är just blandningen av boende, företag och lokal serviceverksamhet. Magnus Wilhelmsson menar att det skapar rätt förutsättningar för ett aktivt och välbesökt gym under stora delar av dagen.

– Internationella mätningar visar att närhet till klubben är viktig för att träningen ska bli av. Med vår etablering i stadsdelen Pedagogen Park ökar närheten till träning på arbetsplatsen och hemmet vilket ytterligare bidrar till att fler människor kan komma i rörelse och må bättre, säger Magnus Wilhelmsson.

För mer information:

Kristian Höglind, uthyrnings- och marknadschef Aspelin Ramm Fastigheter. Tel: 0709-83 91 08. E-post: kristian.hoglind@aspelinramm.se

Magnus Wilhelmsson, vd Nordic Wellness. E-post: magnus@nordicwellness.se

www.aspelinramm.se

www.pedagogenpark.se

www.nordicwellness.se

Aspelin Ramm Fastigheter AB är en fastighetsutvecklare med passion för områden i förvandling. Bolaget etablerades i Göteborg 1998 och har sedan starten initierat och utvecklat flera spännande fastighetsprojekt. Bolaget utvecklar, äger och förvaltar kontor, hotell, butik- och bostadsfastigheter i Västsverige.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Vill visa möjligheterna att minska antalet frakturer som beror på benskörhet

Published

on

By

Med en kommande studie vid Carlanderska sjukhuset i Göteborg vill man visa att det är möjligt att radikalt minska antalet frakturer som sker på grund av benskörhet. Ett anslag om 1,4 miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse har använts till inköp av modern utrusning för bentäthetsmätning vars tydliga bilder kan stärka patientdialogen och bidra till ökad motivation för förebyggande medicinering och åtgärder hos patienterna.

Osteoporos, eller benskörhet, drabbar varannan kvinna och var fjärde man i Sverige över 50 års ålder. Sjukdomen visar sig oftast i form av kotkompression, handleds- och höftfrakturer. Den medför en hög grad av funktionsnedsättning och leder inte sällan till dödsfall.

”I Sverige inträffar cirka 90 000 osteoporosrelaterade frakturer per år. Ungefär 15 000 av dem är höftledsfrakturer vilka är en stor riskfaktor för sjukhusinläggning, komplikationer och dödsfall. Förutom lidandet och begränsningarna för patienterna medför osteoporos stora samhällskostnader eftersom en fraktur dels kostar i sjukhusvård, dels ofta är första steget mot behov av någon form av omsorg”, berättar Jan Kilhamn, verksamhetschef för medicinkliniken och forskningsenheten på Carlanderska sjukhuset i Göteborg.

Egentligen enkelt att minska risker
Carlanderska sjukhuset planerar just nu en studie i samverkan med Göteborgs universitet och Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän med det primära syftet att visa att det går att radikalt minska antalet frakturer hos osteoporospatienter. Enligt Jan Kilhamn finns det både bra riktlinjer och väl fungerande läkemedel och åtgärder. Men det finns också två stora problem: sjukdomen är underdiagnostiserad och underbehandlad.

”Det handlar om prevention och därför hamnar det ofta långt ner på prioriteringslistan i vården. Vi vill visa att de verktyg vi har tillgång till gör stor nytta om de används. Riskerna kan minskas betydligt med olika standardåtgärder som är både enkla och billiga. Bekymret är att patienterna inte ens diagnosticeras och då är det svårt att nå rätt individer med rätt insatser.”

En annan utmaning är att få patienterna att följa de rekommendationer de får angående olika förebyggande åtgärder. Ett sekundärt syfte med studien är att hitta metoder och verktyg som ökar patienternas motivation och följsamhet. I en förstudie ska man därför bland annat utvärdera olika hälsoappar för att eventuellt använda någon sådan som stöd för deltagarna i studien.

Unikt samarbete
Den kommande studien bygger på ett unikt samarbete med försäkringsbolaget Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän. De har ett tydligt engagemang när det gäller att förhindra olyckor och har arbetat med kampanjer som uppmuntrat till förebyggande träning, användning av broddar och liknande. Populationen i studien kommer att hämtas från försäkringsbolagets kunder.

”Vi drar nytta av Länsförsäkringars erfarenheter av hur man når ut till riskgrupperna och hur man kan inspirera dem att göra rätt. Dessutom har de i sin databas olika uppgifter som kan stärka studien och som man normalt inte har tillgång till i en klinisk studie. Det kan gälla kompletterande information om personernas boendeform, tidigare fallolyckor eller om de har använt någon hälsoapp. Genom att kombinera det bästa från våra olika världar kan vi få till en optimering av prevention med hjälp av både hälsoteknologi och riktade bentäthetsundersökningar”, säger Jan Kilhamn.

Ny teknik bidrar till pedagogik
Det senare, bentäthetsundersökningar, är en förutsättning för studien. Tack vare ett anslag om 1,4 miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse finns nu en Lunar iDXA-utrustning – en röntgenapparat som ger extra högupplösta och tydliga bilder – på plats på Carlanderska. Den är snabb och effektiv samtidigt som den är lågstrålande och därmed säker för personalen. Traditionell bentäthetsmätning ger bilder på underarmar och framifrån på ländrygg och höftområde. Den nya utrustningen tar även bilder från sidan och ger en bild på hela kotpelaren som visar om patienten har kotkompression. Dessutom ger den mycket lättolkade bilder vilket enligt Jan Kilhamn har en pedagogisk poäng.

”Vi vet att om patienterna förstår och är motiverade är de också bättre på att följa rekommendationerna. Då kan de tydliga bilderna från bentäthetsmätaren göra stor skillnad. När vi kan visa att ’så här ser ditt skelett ut’ kan vi också ha en informerad dialog. Visualiseringen blir ett bra verktyg.”

Den nya apparaturen är avgörande för den förestående studien men den är också ett välkommet tillskott till regionen som har lång kö till bentäthetsmätningar. Nu kan fler personer diagnostiseras.

Riskbedömning styr urval av deltagare
För tillfället pågår utformningen av studien. Från Carlanderska deltar, förutom Jan Kilhamn, endokrinologerna Kaj Stenlöf och Per Bümming. Dessutom medverkar Mattias Lorentzon, professor i geriatrik vid Göteborgs universitet med mångårigt forskningsfokus på osteoporos. Studien kommer att omfatta cirka 600 personer över 50–60 år som, med verktyget FRAX*, har bedömts ha minst en 15-procentig risk att få en fraktur inom tio år.

”De som enligt FRAX har förhöjd frakturrisk erbjuds en bentäthetsmätning. Sedan använder vi resultatet av den i kombination med bedömning av olika riskfaktorer för att sålla ut dem som verkligen skulle ha nytta av att vara med i studien.”

Deltagarna kommer att erbjudas en verktygslåda med åtgärder och behandlingar för att förbättra bentätheten. Den inkluderar sådant som D-vitamin, kalcium, mediciner, rörlighetsstöd, broddar och individanpassat stöd för ökad fysisk aktivitet.

”Vi vill i första hand visa att det går att radikalt minska antalet frakturer som sker på grund av osteoporos. Vi vill också titta på om det går att, med rätt metoder och till exempel digitala hjälpmedel, öka patienternas vilja och förmåga att följa rekommendationer gällande både medicinering och andra förebyggande insatser. Efter två år ska studiedeltagarna göra ytterligare en bentäthetsmätning och därmed får vi också kunskap om i vilken grad insatserna har förbättrat bentätheten.”

* FRAX, Fracture Risk Assessment Tool, är ett verktyg för att beräkna sannolikheten för att en person ska få en fraktur inom tio år

…………………………………………………………………………………………………………………………………….

Den 11 april firade Medicinkliniken den nya utrustningen genom att visa upp den på ett Öppet hus med inbjudna deltagare från Carlanderska sjukhusets vårdcentral liksom från röntgen, kirurg, ortoped och andra avdelningar vars patienter nu kan få en bentäthetsmätning i sjukhusets egna lokaler. Bland deltagarna fanns även Olle Larkö, professor emeritus och ledamot i styrelsen för Lundbergs Forskningsstiftelse.

……………………………………………………………………………………………………………………………………..

Bilder:
1. Jan Kilhamn
2. Jan Kilhamn, Helena Gärdhagen och Kaj Stenlöf vid den nya
Lunar iDXA-apparaturen

3. Röntgenbild av kotpelare tagen med den nya utrustningen
4. Bentäthetsmätning av handled
5. Displayen på den nya bentäthetsmätaren

Foto: Bo Håkansson

För mer information, v.v. kontakta:

Christina Backman
Styrelseordförande

Lundbergs Forskningsstiftelse
Mobil: +46 727 19 70 45

christina@backmanconsult.se  

Olle Larkö
Styrelseledamot
Lundbergs Forskningsstiftelse  
Mobil: +46 734 33 7140 

olle.larko@sahlgrenska.gu.se

Jan Kilhamn
Verksamhetschef
medicinklinik och forskningsenhet,

Carlanderska sjukhuset
jan.kilhamn@carlanderska.se
Mobil: +46 735 460 264

IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse grundades av IngaBritt Lundberg år 1982 till minne av hennes make grosshandlaren Arne Lundberg född 1910 i Göteborg. Stiftelsen har till ändamål att främja medicinsk vetenskaplig forskning huvudsakligen rörande cancer, njursjukdomar samt ortopedi och prioriterar inköp av apparatur, hjälpmedel och utrustning. Under åren 1983 till och med 2023 har 607 anslag beviljats uppgående till sammanlagt 1050 MSEK, varav 36 MSEK beviljades 2023. Forskning inom Göteborgsregionen har företräde. Stiftelsen har sitt säte i Göteborg. www.lundbergsstiftelsen.se

Taggar:

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.