Forskare från Göteborgs universitet är först med att bevisa att strandkrabbor skickar smärtsignaler till hjärnan när de utsätts för en retning. EEG-liknande mätningar visar tydliga nervreaktioner i skaldjurets hjärna vid mekanisk eller kemisk stimulans.

I sökandet efter en bättre hantering av djur som vi människor dödar i jakten på mat har forskare vid Göteborgs universitet valt att fokusera på tiofotade kräftdjur, decapoder. Däri ingår skaldjursdelikatesser som räkor, hummer, krabbor och kräftor som vi både fångar vilt och odlar. I dagsläget ingår skaldjur inte i djurskyddslagstiftningen, men en förändring är på väg. På goda grunder enligt forskarna.

– Vi behöver hitta mindre plågsamma sätt att döda skaldjuren på om vi ska fortsätta att äta dem. Nu har vi vetenskapliga bevis på att de både upplever och reagerar på smärta, säger Lynne Sneddon, zoofysiolog vid Göteborgs universitet.

Sedan tidigare har forskningen gjort en rad observationsstudier på kräftdjur där de har utsatts för mekanisk påverkan, elstötar eller syror mot mjukdelar som antennerna. Kräftdjuren har reagerat genom att ta på det utsatta området eller försökt undvika faran vid upprepade experiment, vilket har fått forskarna att anta att de känner smärta.

Smärtreceptorer i mjukdelarna

Forskarna vid Göteborgs universitet är de första som utfört neurobiologiska studier genom att mäta aktiviteten i hjärnan på en strandkrabba, genom ett så kallat EEG.

– Vi kunde se att krabban har någon form av smärtreceptorer i sina mjukdelar, eftersom vi registrerade en ökad aktivitet i hjärnan när vi applicerade en potentiellt smärtsam kemikalie, en form av ättika, på krabbans mjukdelar. Samma sak hände när vi utsatte flera av krabbans kroppsdelar för ett yttre tryck, säger Eleftherios Kasiouras, doktorand vid Göteborgs universitet och huvudförfattare till studien som publicerats i tidskriften Biology.  

Aktiviteten i det centrala nervsystemet i hjärnan mättes på krabban när mjukdelarna av klor, antenner och ben utsattes för någon form av stress. Reaktionerna visar att strandkrabbor måste ha någon form av smärtsignalering till hjärnan från dessa kroppsdelar. Smärtreaktionen var kortare och mer kraftfull vid fysisk påverkan, än vid den kemiska, som däremot varade längre.

Tillåtet att stycka levande

– Det är givet att alla djur behöver någon form av smärtsystem för att klara sig genom att undvika faror. Jag tror inte vi behöver testa alla arter av tiofotade kräftdjur, eftersom de har en liknande uppbyggnad och därför liknande nervsystem. Vi kan anta att även räkor, kräftor och humrar också kan sända nervimpulser till hjärnan när de utsätts för stimulans, säger Eleftherios Kasiouras.

Forskarna påpekar att vi behöver hitta mer humana sätt att handskas med och även döda kräftdjuren. I dagsläget är det tillåtet att stycka ett skaldjur levande, till skillnad från de däggdjur vi äter.

– Vi behöver mer forskning för att hitta mindre plågsamma sätt att döda skaldjuren på, säger Lynne Sneddon.

Länk till artikel i Biology: Putative Nociceptive Responses in a Decapod Crustacean: The Shore Crab (Carcinus maenas)

Kontakt: Eleftherios Kasiouras, doktorand på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet. Telefon: 073-922 33 42, e-post: eleftherios.kasiouras@bioenv.gu.se

Lynne Sneddon, lektor i zoofysiologi på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, telefon: 076-618 36 07, e-post: lynne.sneddon@bioenv.gu.se

Olof Lönnehed
Pressansvarig kommunikatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 69 70
e-post: olof.lonnehed@science.gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

Taggar: