Marknadsnyheter
Hjärttransplanterade patienter behöver stöd för att hantera svåra symtom


När en hjärtsjuk patient fått ett nytt hjärta och överlever – då är transplantationen lyckad. Men vården missar hjärtmottagare som dras med långvariga och ofta svåra symtom, till exempel smärta och fatigue. Ny forskning vid Lunds universitet visar att ett enkelt stöd i symtomhantering kan göra stor skillnad för patienternas välbefinnande.
Varje år får ett sextiotal svenskar med livshotande hjärtsvikt ett donerat hjärta inopererat. Den som tar emot ett hjärta ska vara i slutstadiet av hjärtsvikt, men ändå frisk nog att klara operation, återhämtning och ett liv med livslång medicinering. Under det första året, då till exempel avstötning av det nya hjärtat är som störst, följs patienterna noga. Efter ett år är överlevnaden runt 95 procent, och forskningen undersöker ständigt hur överlevnaden kan ökas ytterligare.
Mindre vanligt är det med forskning om eftervården, i termer av långsiktiga symtombesvär, återhämtning och livskvalitet. Men nu har forskare i Lund följt en patientgrupp under så lång tid som fem år, med fokus på symtombesvär och så kallad self-management – patienternas förutsättningar att hantera och leva med dessa besvär.
– Vi är med dessa studier först i världen med att följa patienternas långsiktiga smärta och övrig symtombörda efter hjärttransplantation, säger sjuksköterskan Anna Forsberg, professor vid Lunds universitet inom transplantationsvård – Europas första och hittills enda sådan.
De nya studierna ingår i specialistsjuksköterska Marita Dalvindts avhandling Symptom Distress Before and After Heart Transplantation: A Longitudinal 5-Year Follow-Up, handledd av Anna Forsberg. Marita Dalvindts resultat visar att det är vanligt med smärta ännu 2-4 år efter ingreppet. Även andra symtombesvär – som fatigue, sömnstörningar, minskad sexlust och tremor – var vanligt förekommande.
Mest nytt ljus sprider den longitudinella studie där 48 hjärttransplanterade patienter följts från före transplantationen till fem år efter den. Här har forskarna i stället utgått från patienternas egna, självskattade symtom. De kunde se att de patienter som hade smärta före ingreppet inte var samma som de som hade smärta efteråt. Det fanns helt enkelt inget samband mellan smärta före och efter. Inte heller det dåliga psykiska måendet som många patienter upplevde före transplantationen ses i samma patientgrupp efter ingreppet.
– Det är vanligt att dåligt psykiskt välbefinnande hos den sjuka patienten förklaras av själva hjärtsvikten, men detta antagande kan vi sticka hål på med våra resultat. Många mår dåligt psykisk efteråt, under lång tid. Vi har sett att de med fler symtom efter transplantationen, det vi kallar en större symtombörda, också mår psykologiskt sämre, säger Marita Dalvindt.
Även långvarig smärta var vanligt, och skapade dessutom grogrund för fler besvärande symtom. Också utan smärta, ger förekomst av många symtom ett försämrat psykologiskt mående. Det utbredda lidandet gjorde att forskarna genast ville testa ett stöd i symtomhantering. Eftersom långvarig smärta så tydligt hänger samman med fler symtombesvär, valdes 13 av de mest smärtpåverkade patienterna ut. De fick tre stödsamtal som hade ett systematiskt och personcentrerat upplägg.
– Vi var tydliga i samtalen med vad vi skulle fokusera på, men i övrigt var samtalen väldigt öppna och fokuserade på patienternas egna berättelser, säger Marita Dalvindt.
Upplägget hölls enkelt för att öka genomförbarheten av insatsen. Enkelheten till trots blev resultaten slående, säger forskarna. Efter de tre stödsamtalen uppgav de medverkande patienterna att de nu för första gången hade fått berätta om hur de faktiskt mår och hur deras liv påverkats efter transplantationen. De uppgav att de fått känna sig kompetenta och som att de tagits på allvar – efter att under hela vårdtiden känt sig objektifierade och som att endast deras fysiska hjärtstatus räknades. Efter samtalen blev de mer aktiva i sitt dagliga liv, de stärktes i egenvård av symtomen och vågade ”trotsa” sina symtom mer än tidigare.
– Inom personcentrerad vård är partnerskapet centralt. Patienterna ska tas på allvar och deras erfarenhet och kunskap måste få räknas. I vissa fall kommer symtomen inte att försvinna, men vi har nu sett vad ett ganska enkelt stöd i symtomhantering kan göra för de här patienterna, säger Anna Forsberg.
Kortfakta SMATT-studien
Marita Dalvindts avhandling utgör sista delen av den sk SMATT-studien (Self Management After Thoracic Transplantation) – en svensk multi-centerstudie under ledning av professor Anna Forsberg. Under 2014-2024 har studien följt hjärt- och lungtransplanterade i deras mående såväl kroppsligt som mentalt.
SMATT-studien har inte specifikt studerat varför smärta är så pass vanligt efter hjärttransplantation, utan tittat på en mängd olika besvär där smärta är en del. Men det är välkänt inom transplantationsvården att den livslånga medicinering som krävs, bland annat för att det nya organet inte ska stötas bort, kan ge svåra biverkningar som bl a smärta. Smärtan sitter ofta i armar, ben och fötter.
Publikation
Länk till avhandlingen ”Symptom distress after heart transplantation – Prevalence, predictors and intervention”
Kontakt
Marita Dalvindt, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet, specialistsjuksköterska i hjärtsjukvård, lasarettet i Ystad: marita.dalvindt@med.lu.se, 0704-323109
Anna Forsberg, professor inom transplantationsvård, Lunds universitet, sjuksköterskaThoraxkirurgi vid Skånes universitetssjukhus: anna.forsberg@med.lu.se, 0707-301199
Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet: Anna Hellgren, 076-831 8923, anna.hellgren@med.lu.se
Lunds universitet grundades 1666 och rankas återkommande som ett av världens främsta lärosäten. Här finns cirka 47 000 studenter och drygt 8 800 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Prenumera på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av våra drygt 5 000 forskare kommenterar aktuella händelser: https://www.lu.se/kategori/nyhetsbrevet-apropa
Taggar:
Marknadsnyheter
Regeringen föreslår lättnader i byggkraven för studentbostäder
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till lättnader i byggkraven för studentbostäder. Syftet är att öka möjligheterna till flexibilitet vid byggandet.
– På många studieorter är det svårt för studenter att hitta boende. Därför behöver byggregelverket förenklas. Syftet är att möjliggöra för fler studentbostäder genom sänkta byggkostnader och ökad flexibilitet, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.
Förslaget innebär att det blir möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Undantagen ska kunna tillämpas vid både nyproduktion och vid ändring av en byggnad.
Det ska vara möjligt att göra undantag för högst 80 procent av studentbostäderna i ett byggprojekt. Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla gällande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
Lagändringen ger större flexibilitet vid byggande av studentbostäder och skapar fler tänkbara sätt att utforma planlösningar. Till exempel kan bostadsytan minskas och fler bostäder rymmas inom en given yta.
De föreslagna undantagen ska inte hindra personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i sociala sammanhang. En studentbostad som omfattas av undantagen ska kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
Regeringen breddar också definitionen av studentbostäder till att inkludera all vuxenutbildning för att göra det möjligt för fler kommuner att erbjuda studentbostäder.
Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
Lagrådsremissen: Lättnader i byggkraven för studentbostäder – Regeringen.se
Presskontakt
Ebba Gustavsson
Pressekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-12 70 488
ebba.gustavsson@regeringskansliet.se
Marknadsnyheter
“Vi behöver tillsammans enas om vettiga avtal, som sätter standard för branschen”


Sveriges Radios Kulturnytt gör just nu en mycket välkommen granskning av villkoren i musikbranschen. Igår lyftes artisten Siw Malmkvists situation med ett avtal som inte förnyats på över 60 år. Hennes situation är tyvärr långt ifrån unik. Musikerförbundet har länge uppmärksammat att majorbolagen fortsätter att betala extremt låga royaltynivåer till artister vars kontrakt skrevs på 1960-talet – en tid då digital streaming inte existerade.
– Jag kan intyga att artisterna som talar ut i P1 är långt ifrån ensamma om sin situation och vi uppmanar deras artistkollegor att gå ut med sitt tydliga stöd till de som vågar bryta tystnaden om oskäliga ersättningar, säger Musikerförbundets ordförande Karin Inde.
Musiker och artister skapar det värde som skivbolagen tjänar pengar på, men ändå ser vi gång på gång hur bolagen behåller stora delar av intäkterna. Att en av Sveriges mest folkkära artister, med en karriär som sträcker sig över decennier, fortfarande har en oskälig royalty är ett tydligt bevis på branschens obalans.
– Tystnadskulturen kring prissättning är enbart bra för bolagen. Både artister och musiker skulle verkligen tjäna på att dela med sig till varandra om hur betalningar och dealar verkligen ser ut. Förstås i trygga, egna rum. Det är bara bolagen som tjänar på att vi inte pratar med varandra om pengar, säger Karin Inde.
Stort tack till de modiga artister som ser till att lyfta problematiken! För att vi ska få till en i grunden mer rättvis musikbransch behöver de stora parterna i sammanhanget – skivbolagen, musikerna och artisterna – göra som de flesta andra svenska branscher lyckas med:
– Vi behöver tillsammans enas om vettiga och balanserade avtal, som sätter standard för branschen. Musikerförbundet är redo att göra vår del i arbetet för bättre villkor i musikbranschen, frågan är om skivbolagen är redo, säger Karin Inde.
Karin Inde
Förbundsordförande
karin.inde@musikerforbundet.se
+46 (0)704447228
Musikerförbundet är fackförbundet för professionella musiker och artister. Vi arbetar för förbättrade upphovsrättsliga och arbetsrättsliga villkor och för att våra medlemmar ska få en rättvis del av de värden de skapar i samhället.
Marknadsnyheter
Bönor från egen kaffeskog, sump till jord – Viking Lines nya kaffe gör gott på många olika sätt


Viking Lines resenärer dricker varje år 8,5 miljoner koppar kaffe. Nu satsar rederiet på ett helt nytt kaffe som ger minskade klimatutsläpp och bättre levnadsvillkor för odlarna. Kaffet från Slow Forest odlas på rederiets egen odling i Laos utan kemiska gödningsmedel, handplockas och rostas därefter i Danmark.
Allt kaffe som serveras på Viking Lines fartyg är nu hållbart producerat Slow Forest-kaffe, odlat på rederiets 75 hektar stora odling på högplatåerna i Laos och rostat i Danmark. Kaffeplantorna odlas bland träd på återbeskogad mark, i stället för på traditionellt skövlade plantager. Viking Lines odling ligger i en kolsänka där målsättningen är att plantera 30 000 träd, vilket innebär nästan 400 träd per hektar. Kaffeskogen förbättrar också den lokala biologiska mångfalden i området.
Odlingen, bearbetningen och rostningen av kaffet hanteras av Slow Forest Coffee. För företaget är det viktigt att produktionskedjan är rättvis och transparent. Utöver miljöfördelarna erbjuder Slow Forest bättre lönevillkor och sjukersättning för byns odlare.
”Den traditionella kaffetillverkningens koldioxidavtryck är stort och merparten av intäkterna går till Europa i stället för produktionsländerna. Vi ville göra annorlunda. Våra kunder vill göra hållbara val, och nu kan de njuta av sitt kaffe med bättre samvete än någonsin tidigare,” berättar Viking Lines restaurangchef Janne Lindholm.
Bönorna till Slow Forest-kaffet får sakta mogna i skuggan av träden, utan kemiska gödningsmedel. De plockas också för hand, vilket avsevärt förbättrar kaffets kvalitet och smak. Viking Lines nya kaffe består till 100 procent av Arabica-bönor, med en balanserad syrlighet samt smak av nötter och choklad. Rostningsprofilen har skapats av den världsberömda danska rostningsmästaren Michael de Renouard.
”Vi valde en mörkrost till fartygets kaffe, vilket passar både finländarnas och svenskarnas nuvarande smakpreferenser gällande rostning. Finländarnas smak gällande kaffe har under de senaste åren utvecklats mot en mörkare rostning. Innan vi gjorde vårt slutgiltiga val testades det nya kaffet i Viking Cinderellas bufférestaurang och personalmässen – och båda testgrupperna gav toppbetyg. Då 8,5 miljoner koppar kaffe bryggs varje år kan inget lämnas åt slumpen!” säger Janne Lindholm.
Viking Lines hållbarhetsmål stannar inte vid produktionskedjan. Kaffesump från fartygen återvinns nämligen som råmaterial för trädgårdsjord. Detta minskar avsevärt användningen av jungfrulig torv vid tillverkningen av mylla.
”Vi har som mål att allt som tagits ombord på fartygen som är möjligt att återvinna ska återanvändas eller återvinnas. Det gäller inte bara kaffet utan även matavfall och till exempel textilier som tas ur bruk. Ett bra exempel på vårt livscykeltänkande är att frityrolja från fartygets restauranger blir till biobränsle för den finska sjöfartsindustrin,” säger Viking Lines hållbarhetschef Dani Lindberg.
Slow Forest Coffee – 5 fakta:
- Slow Forest Coffee är ett kaffeföretag som verkar i Laos, Vietnam och Indonesien i samarbete med över 500 lokala kaffeodlare.
- Företaget grundades år 2019 av Pinja Puustjärvi, driven av en vilja att skydda skogarna i Laos och stötta lokala odlare. Puustjärvi bodde som barn i Laos på grund av sin fars arbete.
- Kaffet odlas i restaurerade kaffeskogar, som binder stora mängder kol och ökar den biologiska mångfalden.
- Det är viktigt för företaget att produktionskedjan är ansvarsfull och transparent, samt att verksamheten gynnar både miljön och de lokala samhällena.
- Slow Forest Coffee betalar odlarna bättre ersättning än genomsnittet i Laos och erbjuder förmåner som underlättar deras liv: förskottsbetalningar, utbildning och möjligheten att låna pengar från en krisfond.
Mera infomation om Slow Forest Coffee här
Tilläggsinformation:
Janne Lindholm, restaurangchef
janne.lindholm@vikingline.com, tel. +358 400 744 806
Dani Lindberg, hållbarhetschef
dani.lindberg@vikingline.com, tel. +358 18 27 000
Johanna Boijer-Svahnström, informationsdirektör
johanna.boijer@vikingline.com, tel. +358 18 270 00
Christa Grönlund, informationschef
christa.gronlund@vikingline.com, tel. +358 9 123 51
-
Analys från DailyFX10 år ago
EUR/USD Flirts with Monthly Close Under 30 Year Trendline
-
Marknadsnyheter5 år ago
BrainCool AB (publ): erhåller bidrag (grant) om 0,9 MSEK från Vinnova för bolagets projekt inom behandling av covid-19 patienter med hög feber
-
Marknadsnyheter2 år ago
Upptäck de bästa verktygen för att analysera Bitcoin!
-
Analys från DailyFX12 år ago
Japanese Yen Breakout or Fakeout? ZAR/JPY May Provide the Answer
-
Marknadsnyheter2 år ago
Därför föredrar svenska spelare att spela via mobiltelefonen
-
Analys från DailyFX12 år ago
Price & Time: Key Levels to Watch in the Aftermath of NFP
-
Analys från DailyFX8 år ago
Gold Prices Falter at Resistance: Is the Bullish Run Finished?
-
Nyheter7 år ago
Teknisk analys med Martin Hallström och Nils Brobacke