Höginkomsttagare har 32 procents lägre risk att dö efter en stroke jämfört med lågavlönade. Motsvarande vid hög utbildning är 26 procents lägre risk. Skillnaderna i strokeöverlevnad kopplat till socioekonomi är slående, visar en studie vid Göteborgs universitet.

Resultaten presenteras under onsdagen vid den europeiska strokekonferensen ESOC 2024 i Basel, Schweiz. På plats är Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor i rehabiliteringsmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och ledande forskare bakom studien.

I den registerbaserad studien analyserades data om 6 901 strokepatienter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Syftet var att undersöka påverkan på strokeöverlevnad av det som kallas sociala bestämningsfaktorer för hälsa.

Fyra faktorer stod i fokus: bostadsområde, födelseland, utbildning och inkomst. Som ogynsamma faktorer räknades att bo i ett område som polisen klassat som utsatt område, riskområde eller särskilt utsatt område, att vara född utanför Sverige, eller Europa, ha kort utbildning och låg inkomst.

En fråga om liv eller död

Utöver sambandet mellan inkomst, utbildning och strokeöverlevnad visar studien en oroande trend vad gäller den samlade effekten av olika faktorer. Vid en ogynnsam faktor var risken för dödlig utgång efter stroke 18 procent högre, och vid två till fyra ogynsamma faktorer 24 procent högre, jämfört med vid inga ogynsamma faktorer.

– Det här visar på en verklighet där en individs socioekonomiska situation kan vara en fråga om liv eller död i samband med stroke, särskilt när flera ogynnsamma faktorer spelar in, konstaterar Katharina Stibrant Sunnerhagen.

I studien påvisas även ett samband mellan ökad risk för död efter stroke och ytterligare riskfaktorer som fysisk inaktivitet, diabetes, alkoholmissbruk och förmaksflimmer. Det framkom också tydliga könsskillnader när patienternas egenskaper studerades. 

Bland dem utan ogynnsamma sociala bestämningsfaktorer för hälsa var 41 procent kvinnor, medan kvinnorna utgjorde 59 procent i gruppen med två till fyra ogynnsamma faktorer. I den senare gruppen var också rökare och tidigare rökare överrepresenterade.

Jämlikare och bättre hälsa

– Antalet personer som drabbas av stroke i Europa beräknas öka och behovet av effektiva insatser är därför viktigare än någonsin. Riktade strategier är avgörande, politiker måste skräddarsy lagstiftning och ta hänsyn till specifika omständigheter och behov i olika delar av samhället, medan vården bör överväga att identifiera patienter med högre risk för dödlig utgång vid stroke, säger Katharina Stibrant Sunnerhagen.

­– Genom att ta itu med skillnaderna kommer vi inte bara att stödja principerna för jämlik i hälsa, utan också ha möjlighet att avsevärt förbättra den totala folkhälsan, avslutar hon.

Studie: A register-based study on associations between stroke mortality and risk factors including social determinants of health. (Presenteras vid ESOC 2024, the European Stroke Organisation Conference, Basel, Schweiz, 2024-05-15)

Vid önskemål om intervju med Katharina Stibrant Sunnerhagen under onsdagen, kontakta pressansvarig nedan.

Presskontakt: Margareta G. Kubista, tel, 0705 30 19 80, e-post press@sahlgrenska.gu.se

Porträttbild: Katharina Stibrant Sunnerhagen (foto: Josefin Bergenholtz)

Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets medicinska fakultet med utbildning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap, www.gu.se/sahlgrenska-akademin