Trots daglig kontakt med covidpatienter tidigt under pandemin blev vissa i vårdpersonalen inte sjuka. Förklaringen verkar vara att de hade ett motgift i form av IgA-antikroppar mot covid-19. Det visar en studie från Göteborgs universitet. 

För att förstå hur immunförsvaret byggs upp mot covid-19 följde en grupp forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet 156 anställda vid fem vårdcentraler inom gruppen Nötkärnan i Göteborgsområdet under ett halvår.

Deltagarna rekryterades under april-maj 2020. Inga av dem var vaccinerade mot covid-19 och de flesta träffade infekterade patienter dagligen.

Svaret på varför vissa i personalen inte insjuknade verkar vara förekomsten av IgA-antikroppar, immunglobin A. Antikropparna finns naturligt i sekret på slemhinnor i luftvägar och mag-tarmkanal, och kan skydda kroppen genom att binda till sig virus och andra inträngande organismer.

Var tionde hade skydd

Resultaten från studien, publicerad i tidskriften European Journal of Immunology, visar att en tredjedel av de vårdanställda utvecklade antikroppar mot covid-19. Bland dessa fanns två distinkta grupper baserat på antikroppsmönster och insjuknande i covid.

Dels en grupp med enbart IgA-antikroppar, som aldrig insjuknade, och dels en grupp med både IgG-antikroppar och T-celler, där deltagarna fick covid-19. IgG-antikroppar och T-celler ingår också i det förvärvade immunförsvaret, som ska känna igen och skydda mot exempelvis virus.

Sammanfattningsvis hade var tionde vårdcentralsanställd IgA-antikroppar mot covid-19 vilket sannolikt var det som skyddade dem från att bli sjuka.

Ansvariga för studien är Christine Wennerås, professor i klinisk bakteriologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och Kristina Eriksson, professor i virusimmunologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

– IgA har vi allihopa, det finns på slemhinnorna, och covid är ju en infektion som tar sig in över slemhinnorna. Vi tyckte det var viktigt att undersöka vad som hände när helt friska människor träffade på det här viruset, innan det fanns tillgång till vaccin, säger Christine Wennerås.

– Av deltagarna i vår studie var det ingen som blev så sjuk att det krävdes sjukhusvård. Mycket annan forskning har handlat om de svårast sjuka, som behövt intensivvård.

Fokus på friskfaktorer

Fokus i den aktuella studien var att hitta friskfaktorer, vad som verkade skydda mot covid-19. Ett stort antal faktorer ringades in med stöd av omfattande enkäter, blodprover med mera. Så fort någon deltagare fick snuva, hosta, röda ögon, smakförändringar eller annat som skulle kunna vara en infektion fick de svara på frågor och PCR-testa sig.

Det som förenade dem som inte testade positivt eller insjuknade var just IgA-antikroppar som binder till coronaviruset. Kvinnligt kön och luftvägsallergi var andra skyddande faktorer mot att bli smittad. Däremot ger studien inget stöd för att personer utan antikroppar mot covid skulle ha skyddande T-celler, något som tidigare hävdats.

– Mycket har handlat om IgG-antikroppar och T-celler. Det intressanta är att när vi nu lusläser andras artiklar och tabeller hittar vi belägg för det vi själva kommit fram till om IgA, men det är inget som har lyfts fram i de studierna, konstaterar Christine Wennerås.

Titel: The presence of serum anti-SARS-CoV-2 IgA appears to protect primary health care workers from COVID-19, https://doi.org/10.1002/eji.202149655

Kontakt: Christine Wennerås, tel. 0708 65 61 67, e-post christine.wenneras@microbio.gu.se

Bild: Christine Wennerås (foto: Cecilia Hedström) och Kristina Eriksson (foto: Johan Wingborg)

Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Tel. 0705 30 19 80, e-post press@sahlgrenska.gu.se

Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets medicinska fakultet med utbildning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap, www.gu.se/sahlgrenska-akademin