Connect with us

Marknadsnyheter

Jiddisch firar 25 år som minoritetsspråk – vad är dess status idag?

Published

on

Den 27 januari äger Förintelsens minnesdag rum. Lunds universitet är det enda lärosätet i Sverige med utbildningar i jiddisch – som är ett av flera judiska språk. Hur används minoritetsspråket idag? Forskaren Oren Cohen Roman har svaret.

 

Sedan år 2000 är jiddisch ett av Sveriges nationella minoritetsspråk. Lunds universitet är det enda universitet i Skandinavien som erbjuder undervisning och bedriver forskning i jiddisch.

Jiddisch firar 25 år som minoritetsspråk i år – vad är jiddischens status och framtid i Sverige?
– Vi på avdelningen för jiddisch arbetar engagerat för att främja jiddischkulturen och studier inom jiddisch i Sverige. Det finns ännu fler personer och organisationer som främjar jiddischkulturen i Sverige – exempelvis Sveriges Jiddischförbund som har varit verksamt sedan 1976. Denna organisation har tillsammans med engagerade enskilda personer spelat en viktig roll för att jiddisch skulle ha status som ett av Sveriges fem officiella minoritetsspråk – vilket firar 25 år i år. Sverige sticker ut där – just statusen som minoritetsspråk har varit viktig och är ovanlig om man jämför med andra länder. Avdelningen för jiddisch vid Lunds universitet är för närvarande en av de större inom högre utbildning i världen och en av de få som erbjuder en kandidatexamen i jiddisch Vi har också studenter med olika bakgrunder vilket känns optimistisk.

Kan du ge några exempel på ord i det svenskaspråket som kommer från jiddisch?
– Jag känner inte till så många jiddischord som används av svenskar i allmänhet till skillnad från engelskan där man inte behöver vara jude för att säga chutzpe. Det betyder ursprungligen djärvhet men har förvandlats till ett mellanting mellan mod och övermod. Det enda ord som jag kommer att tänka på är bergis även kallat barkis. Det kommer ursprungligen från barches ett vitt bröd som judar traditionellt åt på sabbaten och som idag är ett bröd man kan köpa på många svenska bagerier.

Hur många talar jiddisch i Sverige och i världen idag?
– Cirka 4000 av de 25 000 judar som är bosatta i Sverige beräknas ha varierande språkfärdighet i jiddisch. Motsvarande siffra för världen är mellan 500 000 och 1 miljon jiddischtalande idag. De flesta som talar språket finns i USA, Kanada och Israel. Många av modersmålstalarna är över 70 år gamla men det finns också yngre. Chassidiska judar följer en strikt livsstil som bland annat innebär att de håller fast vid sina förfäders språk är ett exempel. Även om dessa chassidiska personer ur språklig synvinkel talar en ny variant av jiddisch, påverkad av engelska och modern hebreiska, hjälper de till att hålla språket levande för kommande generationer.

Har attacken 7 oktober 2023 på något sätt påverkat jiddisch kultur eller språk?
–Vi är fortfarande väldigt nära i tid till attacken och kriget i Gaza vilket gör det svårt att överblicka effekterna. Attacken 7 oktober följdes av en kraftig ökning av antisemitismen över hela världen. Många judar har attackerats på grund av sin judiska identitet. Många känner sig hotade. Jag känner till människor som har börjat lära sig hebreiska som en personlig reaktion på detta – men inte jiddisch. Jag vet att det för några dagar sedan i Israel hölls ett evenemang där Itzik Horn, far till Yair och Eitan som fortfarande hålls som gisslan i Gaza, talade på jiddisch om den personliga prövning det faktum att han söner är gisslan har inneburit.

Vilka ansträngningar görs för att bevara och främja jiddisch?
– Vi lever i det som inom forskningen brukar beskrivas som ett postvernakulärt skede av jiddisch. Det innebär att teaterföreställningar, föreläsningar, konversationskurser, festivaler, familjesammankomster och så vidare kanske är de huvudsakliga platser där jiddisch fortfarande lever. Till dessa kan man lägga akademisk forskning och jiddischkurser för vuxna och barn.
 
Hur ser den yngre judiska generationen på jiddischspråket idag?
– För de som kommer från en familj där jiddisch talades är språket något från föräldrarnas eller farföräldrars värld. Språket och kulturen har betydelse i deras liv men de flesta i denna grupp förstår bara några få ord på jiddisch. Några av dem, som jag själv, gick eller går på universitet för att lära sig jiddisch.

FAKTA
 
Jiddisch och Förintelsen
Då miljontals judar mördades i Förintelsen sjönk antalet jiddischtalande drastiskt. I Polen uppskattas 90 procent av landets 3 500 000 judar, varav den stora majoriteten hade jiddisch som sitt första språk, ha omkommit. Överlevare försökte återupprätta den samhällsstruktur som bidrog till att upprätthålla jiddisch som minoritetsspråk (till exempel genom skolor) men det politiska klimatet i Polen efter andra världskriget hindrade till slut det. Trots jiddischens månghundraåriga närvaro i Polen hade judar som stannade där efter Förintelsen inget annat val än att tala polska.
 
Jiddisch och bevarandet av den judiska kulturen
Jiddisch bildades under 900-talet i de tyska länderna och var under 1900-talet (före Förintelsen) modersmål för cirka 10 miljoner personer. Det går inte att förstå den judiska existensen – än mindre kulturen – i Europa, USA och Sovjetunionen utan jiddisch. Den litteratur och teater som skapats på detta språk är kraftfull och berör även människor genom översättningar. Exempel är Nobelpristagaren Isaac Bashevis Singers verk, eller Spelman på taket – en pjäs baserad på författaren Sholem Aleichems verk, samt berättelser om dybbuk-demoner, fascinerat stora folkmassor över hela världen.
 
Vilka typer av ord utvecklades i jiddisch under kriget och Förintelsen?
Den språkliga närheten mellan jiddisch och tyska ledde till hybridordskapelser som entloyzung (avlusning, jiddisch: antloyzung, tyska: entlausung) eller kepfe (huvuden, jiddisch: kep, tyska Köpfe). På samma sätt ledde den hårda verkligheten i ghetton och läger till att nya jiddischord skapades eller att befintliga ord fick ny betydelse, exempelvis ”katshke” ursprungligen ”anka”, som betyder ”rykten, falska nyheter” och ”khlapus” – en vattnig soppa.
 Forskaren Hannah Pollin-Galay publicerade 2024 boken Occupied Words: What the Holocaust Did to Yiddish (University of Pennsylvania Press) där hon utgår från överlevandes och tidigare forskares skrifter.

Kontakt:
Oren Cohen Roman, universitetslektor och docent i Jiddisch vid Lunds universitet.

E-postadress: oren.cohen_roman@arv.lu.se

Mobil: +46-73-7233372

Läs mer om utbildningar inom jiddish på Lunds universitet:https://www.lu.se/lubas/i-uoh-lu-YIDD10

Arrangemang på Lunds universitet den 27 januari Förintelsens minnesdag

”Förintelsen som europeiskt minne – 80 år sedan befrielsen av Auschwitz-Birkenau”
Seminariet arrangeras av NORAH at LU (North European Center for Research on Antisemitism and the Holocaust) tillsammans med Kulturen, Odeum och Historiska institutionen, Lunds universitet.

Program:https://www.hist.lu.se/historia/kalendarium/evenemang/forintelsen-som-europeiskt-minne-80-ar-sedan-befrielsen-av-auschwitz-birkenau/

Förintelsens minnesdag: Musik av Kurt Weill
https://www.lu.se/evenemang/forintelsens-minnesdag-musik-av-kurt-weill

Läs mer om utbildningar inom jiddish på Lunds universitet: https://www.sol.lu.se/jiddisch/kurser/

 

Gisela Lindberg
Kommunikationsansvarig Humanistiska och teologiska fakulteterna
Lunds universitet
046-222 72 33, 0733-998211, gisela.lindberg@kansliht.lu.se

Continue Reading

Marknadsnyheter

Regeringen föreslår lättnader i byggkraven för studentbostäder

Published

on

By

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till lättnader i byggkraven för studentbostäder. Syftet är att öka möjligheterna till flexibilitet vid byggandet.

– På många studieorter är det svårt för studenter att hitta boende. Därför behöver byggregelverket förenklas. Syftet är att möjliggöra för fler studentbostäder genom sänkta byggkostnader och ökad flexibilitet, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Förslaget innebär att det blir möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Undantagen ska kunna tillämpas vid både nyproduktion och vid ändring av en byggnad.

Det ska vara möjligt att göra undantag för högst 80 procent av studentbostäderna i ett byggprojekt. Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla gällande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Lagändringen ger större flexibilitet vid byggande av studentbostäder och skapar fler tänkbara sätt att utforma planlösningar. Till exempel kan bostadsytan minskas och fler bostäder rymmas inom en given yta.  

De föreslagna undantagen ska inte hindra personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i sociala sammanhang. En studentbostad som omfattas av undantagen ska kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Regeringen breddar också definitionen av studentbostäder till att inkludera all vuxenutbildning för att göra det möjligt för fler kommuner att erbjuda studentbostäder.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Lagrådsremissen: Lättnader i byggkraven för studentbostäder – Regeringen.se

Presskontakt
Ebba Gustavsson
Pressekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-12 70 488
ebba.gustavsson@regeringskansliet.se

Continue Reading

Marknadsnyheter

Bönor från egen kaffeskog, sump till jord – Viking Lines nya kaffe gör gott på många olika sätt

Published

on

By

Viking Lines resenärer dricker varje år 8,5 miljoner koppar kaffe. Nu satsar rederiet på ett helt nytt kaffe som ger minskade klimatutsläpp och bättre levnadsvillkor för odlarna. Kaffet från Slow Forest odlas på rederiets egen odling i Laos utan kemiska gödningsmedel, handplockas och rostas därefter i Danmark.

Allt kaffe som serveras på Viking Lines fartyg är nu hållbart producerat Slow Forest-kaffe, odlat på rederiets 75 hektar stora odling på högplatåerna i Laos och rostat i Danmark. Kaffeplantorna odlas bland träd på återbeskogad mark, i stället för på traditionellt skövlade plantager. Viking Lines odling ligger i en kolsänka där målsättningen är att plantera 30 000 träd, vilket innebär nästan 400 träd per hektar. Kaffeskogen förbättrar också den lokala biologiska mångfalden i området.

Odlingen, bearbetningen och rostningen av kaffet hanteras av Slow Forest Coffee. För företaget är det viktigt att produktionskedjan är rättvis och transparent. Utöver miljöfördelarna erbjuder Slow Forest bättre lönevillkor och sjukersättning för byns odlare.

”Den traditionella kaffetillverkningens koldioxidavtryck är stort och merparten av intäkterna går till Europa i stället för produktionsländerna. Vi ville göra annorlunda. Våra kunder vill göra hållbara val, och nu kan de njuta av sitt kaffe med bättre samvete än någonsin tidigare,” berättar Viking Lines restaurangchef Janne Lindholm.

Bönorna till Slow Forest-kaffet får sakta mogna i skuggan av träden, utan kemiska gödningsmedel. De plockas också för hand, vilket avsevärt förbättrar kaffets kvalitet och smak. Viking Lines nya kaffe består till 100 procent av Arabica-bönor, med en balanserad syrlighet samt smak av nötter och choklad. Rostningsprofilen har skapats av den världsberömda danska rostningsmästaren Michael de Renouard.

”Vi valde en mörkrost till fartygets kaffe, vilket passar både finländarnas och svenskarnas nuvarande smakpreferenser gällande rostning. Finländarnas smak gällande kaffe har under de senaste åren utvecklats mot en mörkare rostning. Innan vi gjorde vårt slutgiltiga val testades det nya kaffet i Viking Cinderellas bufférestaurang och personalmässen – och båda testgrupperna gav toppbetyg. Då 8,5 miljoner koppar kaffe bryggs varje år kan inget lämnas åt slumpen!” säger Janne Lindholm.

Viking Lines hållbarhetsmål stannar inte vid produktionskedjan. Kaffesump från fartygen återvinns nämligen som råmaterial för trädgårdsjord. Detta minskar avsevärt användningen av jungfrulig torv vid tillverkningen av mylla.

”Vi har som mål att allt som tagits ombord på fartygen som är möjligt att återvinna ska återanvändas eller återvinnas. Det gäller inte bara kaffet utan även matavfall och till exempel textilier som tas ur bruk. Ett bra exempel på vårt livscykeltänkande är att frityrolja från fartygets restauranger blir till biobränsle för den finska sjöfartsindustrin,” säger Viking Lines hållbarhetschef Dani Lindberg.

Slow Forest Coffee – 5 fakta:

  1. Slow Forest Coffee är ett kaffeföretag som verkar i Laos, Vietnam och Indonesien i samarbete med över 500 lokala kaffeodlare.
  2. Företaget grundades år 2019 av Pinja Puustjärvi, driven av en vilja att skydda skogarna i Laos och stötta lokala odlare. Puustjärvi bodde som barn i Laos på grund av sin fars arbete.
  3. Kaffet odlas i restaurerade kaffeskogar, som binder stora mängder kol och ökar den biologiska mångfalden.
  4. Det är viktigt för företaget att produktionskedjan är ansvarsfull och transparent, samt att verksamheten gynnar både miljön och de lokala samhällena.
  5. Slow Forest Coffee betalar odlarna bättre ersättning än genomsnittet i Laos och erbjuder förmåner som underlättar deras liv: förskottsbetalningar, utbildning och möjligheten att låna pengar från en krisfond.

Mera infomation om Slow Forest Coffee här

Tilläggsinformation:

Janne Lindholm, restaurangchef

janne.lindholm@vikingline.com, tel. +358 400 744 806

Dani Lindberg, hållbarhetschef

dani.lindberg@vikingline.com, tel. +358 18 27 000

Johanna Boijer-Svahnström, informationsdirektör

johanna.boijer@vikingline.com, tel. +358 18 270 00

Christa Grönlund, informationschef

christa.gronlund@vikingline.com, tel. +358 9 123 51

Continue Reading

Marknadsnyheter

“Vi behöver tillsammans enas om vettiga avtal, som sätter standard för branschen”

Published

on

By

Sveriges Radios Kulturnytt gör just nu en mycket välkommen granskning av villkoren i musikbranschen. Igår lyftes artisten Siw Malmkvists situation med ett avtal som inte förnyats på över 60 år. Hennes situation är tyvärr långt ifrån unik. Musikerförbundet har länge uppmärksammat att majorbolagen fortsätter att betala extremt låga royaltynivåer till artister vars kontrakt skrevs på 1960-talet – en tid då digital streaming inte existerade. 

– Jag kan intyga att artisterna som talar ut i P1 är långt ifrån ensamma om sin situation och vi uppmanar deras artistkollegor att gå ut med sitt tydliga stöd till de som vågar bryta tystnaden om oskäliga ersättningar, säger Musikerförbundets ordförande Karin Inde. 

Musiker och artister skapar det värde som skivbolagen tjänar pengar på, men ändå ser vi gång på gång hur bolagen behåller stora delar av intäkterna. Att en av Sveriges mest folkkära artister, med en karriär som sträcker sig över decennier, fortfarande har en oskälig royalty är ett tydligt bevis på branschens obalans. 

– Tystnadskulturen kring prissättning är enbart bra för bolagen. Både artister och musiker skulle verkligen tjäna på att dela med sig till varandra om hur betalningar och dealar verkligen ser ut. Förstås i trygga, egna rum. Det är bara bolagen som tjänar på att vi inte pratar med varandra om pengar, säger Karin Inde. 

Stort tack till de modiga artister som ser till att lyfta problematiken! För att vi ska få till en i grunden mer rättvis musikbransch behöver de stora parterna i sammanhanget – skivbolagen, musikerna och artisterna – göra som de flesta andra svenska branscher lyckas med:  

– Vi behöver tillsammans enas om vettiga och balanserade avtal, som sätter standard för branschen. Musikerförbundet är redo att göra vår del i arbetet för bättre villkor i musikbranschen, frågan är om skivbolagen är redo, säger Karin Inde.  

Karin Inde
Förbundsordförande
karin.inde@musikerforbundet.se
+46 (0)704447228

Musikerförbundet är fackförbundet för professionella musiker och artister. Vi arbetar för förbättrade upphovsrättsliga och arbetsrättsliga villkor och för att våra medlemmar ska få en rättvis del av de värden de skapar i samhället.

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.