Psykiska och kognitiva symtom kommer tidigt vid Huntingtons sjukdom och är ofta de svåraste symtomen i sjukdomen, vittnar berörda. Ändå har forskningen, i sin jakt på behandling, främst fokuserat på sjukdomens rörelsestörningar, ett senare symtom. Ny forskning visar att känslohjärnan påverkas tidigare i sjukdomsförloppet och därför bör ges mer fokus vid utvecklingen av nya behandlingar. Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften Acta Neuropathologica.

Huntingtons sjukdom är en dödlig sjukdom utan bromsande behandling. De nya forskningsfynden innebär ny kunskap om var i hjärnan de tidiga förändringarna sker. Det är kunskap som är viktigt för utveckling av nya behandlingar som, enligt forskarna, bör riktas mot de allra tidigaste sjukdomsförändringarna. 

– Våra resultat visar att själva känslohjärnan, det så kallade limbiska systemet, är påverkad tidigt och att detta kan bidra till utvecklingen av de psykiska och kognitiva symtomen, som är de allra svåraste för patienterna och deras närstående. Våra fynd visar att det inte bara är nervceller som drabbas utan också att andra celler, oligodendrocyterna som gör att kommunikationen mellan hjärnans olika områden fungerar, påverkas tidigt i sjukdomsförloppet, förklarar forskningsledaren Åsa Petersén, som är professor i neurovetenskap vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri på Huntingtoncentrum i Lund.

Sjukdomen Huntingtons orsakas av en känd genetisk förändring som leder till att ett förändrat protein, muterat huntingtin, tillverkas i alla celler i kroppen. Men det är bara vissa celler som är riktigt känsliga för det förändrade proteinet och de finns i specifika områden i hjärnan.

– Det är fortfarande ett mysterium varför bara vissa celler är känsliga för det förändrade proteinet och varför sjukdomen börjar bryta ut vid en viss tidpunkt trots att det förändrade proteinet funnits där hela tiden, säger forskaren och studiens försteförfattare, Sanaz Gabery.

– Vår studie visar för första gången att förändringarna kring oligodendrocyter i känslohjärnan är uttalade i hjärnor från individer drabbade av Huntingtons sjukdom, säger Sanaz Gabery.

Forskarna menar att man i forskningen tidigare fokuserat för mycket på den typiska rörelsestörningen vid Huntingtons sjukdom och kopplingen till påverkan på rörelsecentrum.

–  Vi visar att känslohjärnan och andra celler än just bara nervceller påverkas vid utvecklingen av Huntingtons sjukdom och att bansystemet fornix, i känslohjärnan, är minskat redan innan man får den typiska rörelsestörningen. De förändringarna består av skadat myelin, det vill säga isoleringssystemet i den vita substansen i hjärnan, som är viktig för informationsöverföringen, och att gener som är viktiga för oligodendrocyters identitet och funktion är påverkade, förklarar Åsa Petersén.

Förändringarna som forskarna har identifierat behöver därför i högre grad beaktas i utvecklingen av nya behandlingar för sjukdomen, menar hon.

– Idag är många forskare inriktade på att minska nivåerna, och därmed effekten, av det sjukdomsframkallande muterade huntingtinet i själva nervcellerna och i hjärnans rörelsecentrum. Men våra fynd talar för att man behöver undersöka också den vita substansen i känslohjärnan. Varför är oligodendrocyter känsliga för muterat huntingtin? Kan man bromsa Huntingtons genom att påverka de förändringarna vi har identifierat?

Publikation
“Early white matter pathology in the fornix of the limbic system in Huntington disease”
Acta Neuropathologica, 26 augusti 2021, DOI https://doi.org/10.1007/s00401-021-02362-8

Kontakt:Åsa Petersén, professor,professor ineurovetenskap vid Lunds universitetoch överläkare i psykiatri på Huntingtoncentrum i Lund, Psykiatri Skåne.
Mobil: 0709422930,asa.petersen@med.lu.se

Fakta/Huntingtons sjukdom: Huntingtons sjukdom är en ärftlig hjärnsjukdom som drabbar cirka en på 10 000 och leder till för tidig död. I Sverige finns det cirka 1000 personer med sjukdomen. Sjukdomen börjar ofta smygande med psykiska symtom som irritabilitet, depression och ångest samt så kallade kognitiva symtom som innebär svårigheter med koncentration, uppmärksamhet, planering och att ta initiativ. Det mest typiska för sjukdomen är de ofrivilliga rörelserna och balanspåverkan. Det finns ingen bromsande behandling. Läs mer på: www.huntingtoncentrum.se

Studien har finansierats med stöd av: Sanaz Gabery är postdoktor finansierad av Hjärnfonden. Åsa Petersén blev utsedd till Wallenberg Clinical Scholar 2020 av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Studien är också finansierad med stöd från Vetenskapsrådet, ALF/Region Skåne, Neurofonden, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet samt genom flera stöd via det internationella samarbetet.