Känslorna tenderar att ta överhanden vid beslut i sjukvården. Det visar en studie vid Linköpings universitet, där försökspersoner ställdes inför tuffa val mellan olika sjukdomsbehandlingar. Resultaten kan förklara varför det är så trögt att åstadkomma effektivt resursutnyttjande inom vården, menar forskarna.

– Känslor bidrar till att vi har svårt att se värdet av alternativa sätt att använda resurser. Vi blir enkelspåriga i vårt sätt att tänka, säger Gustav Tinghög, professor vid Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling och verksam vid Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet.

I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Judgment and Decision Making, deltog två grupper, dels drygt 1200 personer ur allmänheten, dels 183 experter inom hälso- och sjukvård. 

Först fick grupperna värdera ett antal par av medicinska behandlingar. Den enda skillnaden inom paren var att ett av alternativen hade en något förhöjd risk för allvarliga biverkningar eller död.
För den mer riskabla behandlingen fanns en kostnad angiven. Deltagarnas uppgift var att sätta ett pris på det riskfria alternativet som var så högt att det skulle göra båda alternativen likvärdiga. 

– Man skulle ju kunna sätta ett oändligt värde men det gör inte folk, utan de har en hyfsad förmåga att sätta ett pris på vad de tycker att patientsäkerheten är värd, säger Gustav Tinghög.

Vad deltagarna inte visste var att de i nästa steg skulle tvingas välja mellan behandlingarna i paren. Eftersom de själva hade satt ett pris som gjort dem likvärdiga, skulle man kunna tro att valet inte spelade någon roll. Utfallet borde i så fall bli 50/50.

Men i verkligheten är vi inte alls så konsekventa. 

I ett scenario med två cancermediciner, där den ena hade en procents risk för att orsaka dödsfall, valde 90 procent av gruppen från allmänheten det riskfria – men dyrare – alternativet. I ett annat scenario med två behandlingar mot diskbråck, där den ena hade två procents risk att orsaka förlamning, valde 94 procent det dyrare, riskfria alternativet.

Forskarnas slutsats är att när vi ställs inför en valsituation finns det värden som nästan alltid segrar. Ett sådant är patientsäkerhet. Anledningen är att vi vid beslutsfattande tvingas motivera beslutet för oss själva och dessutom riskera att få stå till svars inför andra. Då får känslorna företräde. Vi tar de beslut vi enklast kan motivera.

Det som förvånade forskarna var att effekten var nästa lika stark för gruppen av experter. I fallet med cancermedicinen valde 81 procent det dyrare, riskfria alternativet. För diskbråcksbehandlingen gjorde hela 86 procent det säkra valet.

Konsekvensen blir att resurser kanske inte används optimalt. Pengar som läggs på att minimera all tänkbar risk hade ju kunnat användas någon annanstans. Patientsäkerheten får alltid gå före, trots att det kanske gått att få mer välfärd eller nytta genom att prioritera något annat.

Vårt sätt att låta känslorna regera märks i sjukvårdsdebatten, säger Gustav Tinghög. Att kasta in patientsäkerhet som argument är ett effektivt sätt att tysta diskussionen. Känslor är dock inte per definition dåliga när vi fattar beslut, påpekar han. Det som avgör om man är en bra beslutsfattare är om man kan kombinera sina känslor med rationellt tänkande.

– Det handlar inte om att sätta prislapp på ett liv, det handlar om hur vi kan få ut mest hälsa för de begränsade resurser vi har, säger Gustav Tinghög. 

Studien har finansierats av Vetenskapsrådet och Forte.
 

Kontakt:

Gustav Tinghög, 073-322 30 91; gustav.tinghog@liu.se

Artikel: The prominence effect in health-care priority setting. E Persson, A Erlandsson, P Slovic, D Västfjäll, G Tinghög, Judgment and Decision Making, 17(6), 1379-1391, publicerad online januari 2023. doi: 10.1017/S1930297500009463 

Pressmeddelandet skickat av: 
Jonas Roslund
Presskontakt, Linköpings universitet
013-28 16 99
jonas.roslund@liu.se