Blodtransfusion kan vara en viktig behandling för för tidigt födda barn men kan också innebära komplikationer med allvarliga biverkningar. Nu har en internationell expertgrupp, ledda av Emöke Deschmann på Karolinska Universitetssjukhuset, kunnat publicera en banbrytande första internationell rekommendation kring hur transfusioner av röda blodkroppar bör användas inom neonatalvården.

Transfusion av röda blodkroppar, även kallat erytrocyttransfusioner, är ett vanligt ingrepp för att behandla blodbrist hos för tidigt födda barn men kunskapsläget kring behandlingen har varit oklart. Nu har den första internationella rekommendationen kring transfusion av röda blodkroppar publicerats. Rekommendationen kommer från en internationell arbetsgrupp som har letts av Emöke Deschmann på Karolinska Universitetssjukhus och är publicerad i JAMA Network Open. Den internationella expertgruppen har nått konsensus baserad på vetenskaplig evidens att rekommendera en restriktiv transfusionsstrategi för transfusion av röda blodkroppar, till för tidigt födda barn, med hänsyn till postnatal ålder och behov av andningsstöd.

För vuxna är medianöverlevnaden efter transfusion av röda blodkroppar cirka 1,1 år medan den förväntade livslängden för ett prematurt barn är över 70 år efter att ha fått blodtransfusion. Andelen som föds för tidigt i Sverige har minskat stadigt över tid men i nuläget finns det så många som 100 000 personer under 18 år i Sverige som är förtidigt födda. Många av dessa fick transfusioner som nyfödda med okända långsiktiga konsekvenser.

– Man har utfört transfusioner i över 100 års tid men det har varit ett väldigt obeforskat område. Bara inom Sveriges gränser ser vi en stor variation av vilka tröskelvärden man använder för att utföra transfusion av röda blodkroppar. Vi hoppas att det här kommer resultera i en helt förändrad policy, säger Emöke Deschmann, överläkare på Neonatalavdelningen på Karolinska Universitetssjukhuset.

– Inom neonatalvården räddar vi yngre och yngre patienter. Men det är oerhört viktigt att veta varför vi väljer en särskild behandling. Vad vi gör i början av livet påverkar resten av livet och därför behöver vi veta vad vi faktiskt ger för vård och varför, fortsätter Emöke Deschmann.

En normal nivå av röda blodkroppar är viktig för en gynnsam utveckling men blodtransfusioner kan också vara förknippad med allvarliga biverkningar. Beslutet att ge blodtransfusion kräver därför en noggrann klinisk bedömning och avvägning mellan potentiella fördelar och nackdelar. Evidensen talar för att en liberal transfusionsstrategi inte är bättre än en restriktiv strategi.

– Det här är väldigt viktigt eftersom patienter ska kunna få den bästa möjliga behandlingen.  Sådana här riktlinjer resulterar i att patienten får likvärdig och evidensbaserad vård. Om det inte finns internationellt erkända rekommendationer ges behandling i stället utifrån godtyckliga siffror, säger Emöke Deschmann.

Publikationen är ett unikt och banbrytande arbete inom neonatalvården eftersom det är den första internationella rekommendationen kring transfusion av röda blodkroppar till prematura barn. Arbetsgruppen, som innehållit representanter från bland andra European Society of Paediatric and Neonatal Intensive Care och American Academy of Pediatrics Section on Neonatal-Perinatal Medicin, har arbetat tillsammans med flera internationella föreningar som representerat olika professioner samt föräldrarepresentanter. Artikeln har publicerats som open-access för att den ska bli så tillgänglig som möjligt för kliniker och sjukhus i hela världen.

Läs artikeln i JAMA Network Open här

Presstjänsten Karolinska Universitetssjukhuset

08-123 740 10

presstjanst.karolinska@regionstockholm.se

Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Europas största sjukhus och tillsammans med Karolinska Institutet leder vi den medicinska utvecklingen i Sverige. För oss är sjukvård, forskning och utbildning lika viktiga delar i arbetet för att förlänga och förbättra människors liv. Besök Karolinska Universitetssjukhusets hemsida: www.karolinska.se