WMO:s rapport State of the Climate in Europe, 2022 som tagits fram tillsammans med Europeiska unionens Copernicus Climate Change Service, gav information om stigande temperaturer, låg nederbörd, ökande skogsbränder, oöverträffad glaciärsmältning och potential för förnybar energi. Den andra upplagan av en gemensam rapport om tillståndet för klimatet i Europa är en del av en WMO-ledd insats för att tillhandahålla viktiga klimatdata och information som är skräddarsydd för de specifika behoven i varje region och förbättra anpassnings- och begränsningsstrategier.

Dublin den 19 juni 2023 – Klimatförändringarna skadar Europa på ett mänskligt, ekonomiskt och miljömässigt plan, Europa värms upp snabbt. År 2022 präglades av extrem hetta, torka och skogsbränder. Havsytemperaturerna runt Europa nådde nya toppar, åtföljda av marina värmeböljor. Dessutom var glaciärsmältningen utan motstycke.

Rapporten State of the Climate in Europe 2022, som var den andra årliga utgåvan i en serie, har tagits fram gemensamt av Meteorologiska världsorganisationen och EU:s Copernicus Climate Change Service.

Den visar hur Europa har värmts upp dubbelt så mycket som det globala genomsnittet sedan 1980-talet, med långtgående effekter på regionens socioekonomiska struktur och ekosystem.  År 2022 låg Europa cirka 2,3°C över det förindustriella (1850–1900) genomsnittet som användes som baslinje för Parisavtalet om klimatförändringar.

Men som ett tecken på hopp för framtiden genererade förnybar energi mer el än fossila bränslen för första gången förra året. Vind- och solkraft genererade 22,3 % av Europeiska unionens (EU) elektricitet 2022, vilket gick om fossila bränslen (20 %)).

”För första gången har mer el genererats av vind och sol än av fossila bränslen i EU. Ökad användning av förnybara energikällor och energikällor med låga koldioxidutsläpp är avgörande för att minska beroendet av fossila bränslen, säger WMO:s generalsekreterare professor Petteri Taalas. ”Klimattjänster spelar en nyckelroll för att säkerställa energisystemens motståndskraft mot klimatrelaterade chocker, vid planering av verksamhet och för att informera om åtgärder för att öka energieffektiviteten”, sade han.

Rapporten har ett särskilt fokus på energi och belyser hur mer extremt väder som intensiv värme, kraftig nederbörd och torka har växande konsekvenser för tillgång, efterfrågan och infrastruktur i Europas energisystem.

Rapporten släpptes i samband med den sjätte europeiska konferensen European Climate Change Conference i Dublin, Irland, och åtföljs av en interaktiv Story Map.

”Den rekordstora värmestress som européerna upplevde 2022 var en av de främsta drivkrafterna bakom ovanligt många väderrelaterade dödsfallen i Europa. Tyvärr kan det inte betraktas som en engångsföreteelse eller ett undantagsfall. Vår nuvarande förståelse av klimatsystemet och dess utveckling visar att dessa händelser är en del av ett mönster som kommer att göra värmestressextremer vanligare och mer intensiva i hela regionen, säger Dr Carlo Buontempo, chef för Copernicus Climate Change Service.

Baserat på information i databasen över nödsituationer (EM-DAT) resulterade meteorologiska, hydrologiska och klimatrelaterade faror i Europa under 2022 i 16 365 rapporterade dödsfall och påverkade 156 000 personer direkt.

Omkring 67 procent av händelserna var översvämnings- och stormrelaterade. De stod för de flesta av de totala ekonomiska skadorna på totalt cirka 2 miljarder dollar. Mycket allvarligare var att värmeböljorna ledde till mer än 16 000 dödsfall mer än normalt.

”År 2022 var det varmaste uppmätta året någonsin i många länder i västra och sydvästra Europa. Sommaren var den varmaste som någonsin registrerats: de höga temperaturerna förvärrade den svåra och utbredda torkan, föranledde våldsamma bränder som resulterade i det näst största, uppmätta, brandhärjade området och ledde till tusentals fler värmerelaterade dödsfall än normalt, säger professor Taalas. 

Notera: Effektsiffror för vissa katastrofhändelser kan saknas på grund av att data inte är tillgängliga.

Sammanfattning

Temperaturer: Europa upplevde sin varmaste sommar. Flera länder, inklusive Belgien, Frankrike, Tyskland, Irland, Italien, Luxemburg, Portugal, Spanien, Schweiz och Storbritannien hade sitt varmaste uppmätta år.

Den årliga medeltemperaturen för Europa 2022 var mellan den näst och fjärde högsta någonsin, med en anomali på cirka 0,79°C över genomsnittet 1991–2020. Denna referenslinje används som standardreferens för att jämföra variationer i temperatur, nederbörd etc. med 30-årsgenomsnittet och ger därmed information till klimatkänsliga sektorer. Nederbörden låg 2022 under genomsnittet i stora delar av regionen. Det var det fjärde torra året i rad på den iberiska halvön och det tredje torra året i rad i Alperna och Pyrenéerna.

Frankrike hade sin torraste januari – september-period. Storbritannien och Uccle (Belgien) hade sin torraste januari – augusti-period sedan 1976, med långtgående konsekvenser för jordbruk och energiproduktion. Spaniens vattenreserv minskade till 41,9 procent av sin totala kapacitet den 26 juli, med ännu lägre kapacitet i vissa avrinningsområden.

Europas glaciärer förlorade en volym på cirka 880 kubikkilometer is från 1997 till 2022. Alperna drabbades hårdast med en genomsnittlig minskning av istjockleken på 34 meter. År 2022 upplevde glaciärerna i Alperna en ny rekordminskning på ett enda år, orsakad av mycket låg vinternederbörd, en mycket varm sommar och dammoln från Sahara.

Grönlands istäcke förlorade 5 362 ± 527 Gigaton is mellan 1972 och 2021, vilket bidrog med cirka 14,9 mm till den globala genomsnittliga havsnivåhöjningen. Istäcket fortsatte enligt forskarna att tappa massa under 2022.

De genomsnittliga havsytemperaturerna över Nordatlanten var de varmaste som registrerats och stora delar av regionens hav påverkades av starka eller till och med svåra och extrema marina värmeböljor.

Uppvärmningen av ythavet, särskilt i östra Medelhavet, Östersjön och Svarta havet samt i södra Arktis, var mer än tre gånger så hög som det globala genomsnittet.

Marina värmeböljor leder till migration och massutrotning av arter, ankomst av invasiva arter och störningar av ekosystem och biologisk mångfald.

Energi

Klimatvariationer och långsiktiga klimatförändringar påverkar alla aspekter av energisektorn: efterfrågan, utbud och infrastruktur som säkerställer säker och tillförlitlig drift (”nätet”). Klimattjänster och effektdata är avgörande. EU har åtagit sig att öka produktionen av förnybar energi till minst 42,5 procent av den totala förbrukningen senast 2030 – nästan dubbelt så mycket som 2019.

År 2022 genererade vind och sol i Europa 22,3 procent av EU:s el, för första gången förbi fossila bränslen (20 procent) och kolkraft (16 procent), delvis på grund av en stor ökning av solenergikapaciteten, according to EMBER’s European Electricity Review.

Dessutom var den årliga solstrålningen 2022 den högsta sedan mätningarna började 1983, 4,9 procent över genomsnittet 1991-2020.

Detta understryker vikten av meteorologiska variabler: solstrålning för solceller, vindhastighet för vindkraft och nederbörd och avrinning för vattenkraft.

I allmänhet är solstrålning mer tillgänglig i södra Europa på grund av solvinkeln och minskad molntäckning. Vindkraftspotentialen är högre över havet, särskilt utanför Irlands och Portugals kust och Egeiska havet. Vattenkraften är direkt kopplad till Europas topografi.

De meteorologiska faktorer som driver potentialen för förnybar energi har stor säsongsvariation. Det månatliga medelvärdet av vindhastigheten kan variera från –40 till +80 procent av medelvärdet och nederbörd ±30 procent och solstrålning cirka ±15 procent.

Sol och vind tenderar att komplettera varandra under hela året: solstrålningen är högre under sommarhalvåret medan vindintensiteten vanligtvis är högre på vintern.

Under 30-årsperioden 1991–2020 har solstrålningen ökat, medan vindhastighet och nederbörd inte visar någon signifikant trend.

Kärnenergi

Globalt sett har avbrott i kärnkraftsproduktionen på grund av ogynnsamma klimatförhållanden ökat under de senaste tre decennierna, även om de fortfarande utgör en mycket liten andel av de totala kärnkraftsavbrotten. År 2021 stod rapporterade väderrelaterade produktionsförluster för cirka 0,33 procent av den globala kärnenergiproduktionen. Låga flodflöden och ökande temperaturer och extrema värme är de viktigaste faktorerna.

Under långsiktigt försämrade klimatscenarier kan södra Europa få uppleva några av de största globala procentuella ökningarna av extrema temperaturer över 40°C och i antal på varandra följande torra dagar. Detta resultat, särskilt för potentiella kärnkraftverk i södra Europa, understryker behovet av att fastställa anpassningsbestämmelser i samband med strikta säkerhetsöversyner, om beslut fattas om att anläggningarna ska fortsätta att drivas.

Klimattjänster

Klimattjänster – tillhandahållande och användning av klimatinformation i beslutsfattandet, som omfattar datainsamling, övervakning, analys, förutsägelser och prognoser för klimatvariabler – spelar en viktig roll för att stödja den globala energiomställningen för att uppnå nettonollutsläpp.

Klimattjänster är viktiga för platsval, resursbedömning och finansiering. drift, underhåll och förvaltning av energisystem; elintegration i nätet; och konsekvensbedömning av energisystem. 

De behövs också för att säkerställa energisystemens motståndskraft mot klimatrelaterade chocker och för att informera om energieffektiva åtgärder.

Enligt en undersökning av nationella meteorologiska och hydrologiska tjänster (NMHS) utförd av WMO rapporterade 83 procent av de europeiska medlemmarna att de tillhandahöll klimattjänster för energi. Mindre än hälften ger dock klimatprognoser för energisektorn. Det finns därför en outnyttjad potential hos NMHS att stödja energiomställningen.

Meteorologiska världsorganisationen är FN-systemets auktoritativa röst om väder, klimat och vatten

Om Copernicus och ECMWF

Copernicus är en del av Europeiska unionens rymdprogram, med finansiering från EU, och dess program för jordobservation. De verkar genom sex tjänster: atmosfär, marin, mark, klimatförändringar, säkerhet och nödsituationer. Den levererar fritt tillgängliga operativa data och tjänster för tillförlitlig och aktuell information om vår planet och dess miljö.   

Europeiska centret för medellånga väderprognoser (ECMWF) driver två tjänster från EU:s jordobservationsprogram Copernicus: Copernicus atmosfärövervakningstjänst (CAMS) och Copernicus klimatförändringstjänst (C3S). De bidrar också till Copernicus krishanteringstjänst (CEMS), som genomförs av EU:s gemensamma forskningscentrum (JRC).   

C3S tillhandahåller tillförlitlig information om tidigare, nuvarande och framtida klimat, samt verktyg för att möjliggöra strategier för begränsning av och anpassning till klimatförändringar av beslutsfattare och företag. C3S publicerar sin egen rapport och analys European State of the Climate (ESOTC) för föregående år varje år i april. 

Mer information på https://climate.copernicus.eu/ 

För mer information:
Nuria López, presschef och kommunikationsansvarig. copernicus-press@ecmwf.int  
mobil: +44 739 227 7523

WMO State of the Climate in Europe 2022 är den andra utgåvan av den årliga klimatrapporten från Meteorologiska världsorganisationens regionala sammanslutning för Europa (WMO-RA6) och Europeiska unionens jordobservationsprogram, Copernicus Climate Change Service (C3S). Det inkluderar bidraget från National Meteorological and Hydrological Services (NMHS), WMO Regional Climate Centre Network for Europe, Copernicus Climate Change Services (C3S), FN-organ och många experter och forskare från regionen och hela världen.

Clare Nullis, WMO media officer, cnullis@wmo.int.
Tel +41-79-709 13 97