Andelen barn som dör i magen eller i samband med förlossning efter graviditetsvecka 41 har på relativt kort tid minskat med 47 procent i Sverige. Det visar en stor nationell studie. Minskningen har skett sedan rutinerna kring igångsättning förändrats.

En graviditet varar i genomsnitt i cirka 40 veckor. En ganska stor andel kvinnor, 22 procent, går dock till 41 veckor eller längre. Även om Sverige har en generellt mycket låg risk för dödföddhet och död under första levnadsmånaden ökar risken ju längre graviditeten pågår efter 41 graviditetsveckor. Frågan som då väcks är om kvinnans förlossning ska sättas i gång.

Den aktuella studien, publicerad i tidskriften PLOS Medicine, bygger på registerdata om drygt 150 000 förlossningar i Sverige där kvinnorna gått en vecka eller mer efter beräknad dag för förlossning. Syftet var att undersöka hur barns dödlighet och sjuklighet förändrats sedan 2020 då flertalet förlossningskliniker i landet förändrade sina rutiner för igångsättning och kontroller av gravida.

De nya rutinerna var ett svar på forskningsresultat från 2019 som påvisade att färre barn dog om kvinnorna sattes i gång redan vid 41 fullgångna veckor jämfört med vid 42, som då var gängse rutin i Sverige. Skiftet 2020 innebar en mer aktiv hantering där kvinnor började erbjudas igångsättning vid 41 veckor alternativt individuell bedömning om igångsättning behövde göras.

Nästan halverad risk

När forskarna nu jämfört perioderna 2017-2019 och 2020-2023 (till och med september 2023) visar resultaten en 47-procentig minskning av andelen dödfödda eller barn som dör inom fyra veckor. Under första perioden dog 124 barn (1,7 på 1 000) och under andra perioden 74 barn (0,9 på 1 000) i samband med förlossning efter 41 graviditetsveckor. Perioderna omfattade ungefär lika många av dessa förlossningar.  

Studien visar också att ett sammansatt mått av dödlighet och svår sjuklighet under nyföddhetsperioden var lägre i den senare gruppen, efter 2020. Samtidigt sågs viss ökning av andelen akuta kejsarsnitt, men kejsarsnittsfrekvensen steg minst lika mycket i vecka 39-40.

Forskarna kan inte slå fast exakt vilka insatser som lett till den förbättrade överlevnaden för barnen. Det är alltså oklart om det främst beror på rutinmässig igångsättning vid 41 graviditetsveckor eller om det räcker med intensifierad övervakning där man väljer ut de kvinnor som bör rekommenderas igångsättning.

En av de drivande bakom studien är Karin Källén, statistiker och professor i klinisk epidemiologi inom obstetrik och gynekologi vid Lunds universitet:

– Resultaten visar en tydlig nedgång för både död och svår sjuklighet hos det nyfödda barnet och en ökning av antalet igångsättningar och akuta kejsarsnitt. Med cirka 22 000 kvinnor per år i Sverige som fortfarande är gravida vid 41 veckor så har man kunnat förhindra 18 dödsfall per år hos barnen, säger Karin Källén.

God vetenskaplig grund

Ulla-Britt Wennerholm är adjungerad professor i obstetrik och gynekologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Hon hade en tung forskarroll även i studien SWEPIS (Swedish Postterm Induction Study), publicerad 2019, som ledde till de förändrade vårdrutinerna.

– Den aktuella studien stödjer ett mer aktivt handläggande med igångsättning alternativt individuell bedömning vid 41 veckor. Skillnaden i dödlighet mellan perioderna före och efter 2020 var stor men det är samtidigt viktigt att betona att den absoluta risken för en enskild kvinna att barnet dör är mycket liten, oavsett om igångsättningen sker efter 41 eller 42 veckor, säger hon.

Studien i PLOS Medicine bygger på data från det nationella Graviditetsregistret, Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister och Statistikmyndigheten SCB. Kvinnorna som inkluderades hade gått minst en vecka över tiden och hade lågriskgraviditeter i bemärkelsen att de var friska, väntade ett barn i huvudbjudning (huvudet först) och hade inte tidigare genomgått kejsarsnitt.

Studie: Maternal and perinatal outcomes after implementation of a more active management in late-and postterm pregnancies in Sweden: a population-based cohort study, https://journals.plos.org/plosmedicine/article?id=10.1371/journal.pmed.1004504

Expertkontakter:

Karin Källén, professor, Lunds universitet, tel. 046 222 7538, e-post karin.kallen@med.lu.se

Ulla-Britt Wennerholm, adjungerad professor, Göteborgs universitet, tel. 0702 93 29 59, e-post ulla-britt.wennerholm@vgregion.se

Presskontakt: Margareta G. Kubista, tel. 0705 30 19 80, e-post press@sahlgrenska.gu.se

Pressbilder: Karin Källén (foto: Ingemar Hultquist, Lunds universitet) och Ulla-Britt Wennerholm (foto: Margareta G. Kubista, Göteborgs universitet)

Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets medicinska fakultet med utbildning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap, www.gu.se/sahlgrenska-akademin