I Finland gjordes 12,5 procent färre bostadsaffärer under det första kvartalet 2022 än under januari–mars för ett år sedan. Av de stora städerna har antalet affärer minskat mest i Esbo, där det såldes nästan 30 procent färre bostäder än under motsvarande period föregående år. En viktig orsak till det sjunkande antalet affärer i såväl Esbo som på andra håll i Finland är den betydande minskningen av nyproduktionen och en allt större brist på nyproducerade objekt till salu.

– Antalet affärer i hela landet sjönk med 20,1 procent under mars jämfört med föregående år. Siffrorna för årets början stärker min prognos om att det under innevarande år kommer att göras 15–20 procent färre bostadsaffärer i Finland än under 2021, säger Jukka Rantanen, vd för Sb-Hem.

– Det är inte frågan om att bostadsaffärerna stannar upp, utan om att vi nu är på väga att i fråga om antalet affärer återgå till 2019 års nivå före coronapandemin, som vid en jämförelse över tid ändå är en god nivå. Man ska inte glömma att fjolåret var det bästa året någonsin för bostadshandeln i Finland.

– Den viktigaste bromsklossen i bostadshandeln för närvarande är minskningen av antalet nyproduktioner. Antalet bostadsaffärer kan minska ännu kraftigare än min prognos, om mängden nyproduktion fortsätter att minska, konstaterar Rantanen.

– När det gäller våra största städer är antalet bostadsaffärer under januari–mars i år oroande. I Esbo har antalet bostadsaffärer via mäklarna minskat med 27,6 procent sedan i fjol. I Helsingfors och Åbo har antalet affärer sjunkit med 17,1 procent och i Tammerfors med 12,1 procent. Siffrorna avspeglar framför allt antalet nyproduktioner som är till salu och den kraftiga minskningen av byggstarter. 

I Helsingfors har försäljningen av nyproduktion under januari–mars 2022 minskat med 61,5 procent från året innan, i Åbo med 61,3 procent, i Esbo 52,3 procent, Uleåborg 47,1 procent och Tammerfors 20,5 procent. 

Tillräcklig nyproduktion är livsviktigt för bostadshandeln

– Bostadsmarknaden fungerar dåligt om endast begagnade bostäder finns på marknaden. Den minskade mängden nyproduktion stoppar upp hela bostadsmarknaden, om det inte finns ett tillräckligt utbud av nya bostäder, kommer inte heller de potentiella köparnas gamla bostäder ut på marknaden, berättar Rantanen.

– Med tanke på riskhantering och lönsamhet måste byggfirmorna nu mycket noga överväga byggstart av nya objekt. Speciellt i våra stora städer skulle det dock löna sig att bygga, för där finns efterfrågan på nya bostäder trots högre priser. 

– Den kraftiga höjningen av byggkostnaderna utgör en broms också för dem som planerar att bygga egnahemshus. Det är klart att bankerna måste göra en ny bedömning av finansieringen av ett egnahemshus och det färdiga husets värde som säkerhet, om husbudgeten ökar med tiotusentals euro på grund av kostnadsökningarna. 

– Den höga inflationen och ovanligt många andra faktorer som ökar den ekonomiska osäkerheten bidrar till utmaningarna. Jag tror att dessa faktorer i fortsättningen även kommer att påverka konsumenternas bostadsköpsplaner mer.

Kriget i Ukraina sänker inte bostadshandeln i Finland

– Kriget i Ukraina har ökat den allmänna försiktigheten. Omfattningen av konsekvenserna på ekonomin är stor i hela Europa. Konsumenternas bostadsköpsplaner påverkas av många faktorer: ökade levnads- och boendekostnader på grund av inflationen, ökande räntor samt talet om en förestående lågkonjunktur, säger Henna Mikkonen, chefsekonom inom Sparbanksgruppen. – Trots de betydande riskerna tror jag inte att vi hamnar i en lågkonjunktur. Till exempel är våra sysselsättningsutsikter fortfarande rätt så positiva.

– Även om förväntningarna på räntehöjningar har ökat förväntas inte räntorna stiga särskilt högt. För närvarande är den allmänna synen att räntehöjningen kommer att stabiliseras på knappt två procent. Ekonomin för dem som har bostadslån bör klara detta, eftersom bankerna stresstestar sina lånekunders betalningsförmåga enligt sex procent.

– På bostadsmarknaden håller man efter rekordåren på att återgå till en mer stillsam normalitet, säger Rantanen och Mikkonen. – Chockverkan av kriget i Ukraina märktes på bostadsmarknaden i början av kriget under 1–2 veckor som minskad efterfrågan och annullerade affärer. Människors beslut om bostadsköp påverkas för närvarande mer av inflationen och höjda räntor än av kriget.

Källa: Centralförbundet för Fastighetsförmedlingen KVKL prisuppföljningstjänst

Ta kontakt så diskuterar vi mer ingående om situationen på bostadsmarknaden i Finland:

Jukka Rantanen
Verkställande direktör, Sb-Hem Ab
050 341 1391, jukka.rantanen@sbhem.fi

Henna Mikkonen
Chefsekonom, Sparbanksgruppen
040 564 7918, henna.mikkonen@sparbanken.fi

Sb-Hem är en genuint lokal fastighetsförmedlingskedja som ingår i Sparbanksgruppen och som bedriver sin verksamhet på franchisebasis. Företaget har över 80 kontor i Finland. www.sbhem.fi och www.sparbanken.fi

Taggar: