Connect with us

Marknadsnyheter

Kulturarv som hotas av klimatförändringarna

Published

on

Det är inte bara miljön och ekonomin som hotas av ett varmare klimat. Även människors kultur, identitet och traditioner påverkas. Vid Lunds universitet har forskare börjat dokumentera det kulturarv som klimatförändringarna hotar att urholka, och i värsta fall helt utradera.

 – Som forskare har vi ett moraliskt ansvar. Detta måste dokumenteras, annars går minnet av olika ursprungsbefolkningars sätt att leva förlorat, säger Guy Jackson, postdoktor vid Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, LUCSUS.
Han är en av författarna till en litteraturstudie som belyser hur klimatförändringar riskerar att radera inhemsk kunskap och kulturarv hos olika, redan utsatta grupper och ursprungsbefolkningar världen över.

Kulturarv – mer än bara historiska byggnader
Litteraturstudien, som omfattar 100 vetenskapliga artiklar, varav de flesta baseras på Nordamerika eller norra polcirkeln, visar att kulturarv i första hand ses som något med materiellt värde, som en arkeologisk lämning eller en historisk byggnad. Vidare ses det som något som kan bli ett problem i framtiden, trots att vi vet att mycket av detta pågår redan idag. 

– Forskningen måste helt klart breddas vad gäller geografisk omfattning. Det är talande att så få studier tittar på förlust av kulturarv på små önationer, som ju riskerar att helt försvinna i och med havsnivåhöjningarna, säger Guy Jackson.

Han fortsätter: – Vi måste ifrågasätta hur vi värderar, och i förlängningen dokumenterar, förlust av kulturarv och inhemsk kunskap. Det är problematiskt att det fortfarande är det materiella kulturarvet som är i fokus inom akademin. En alltför snäv syn riskerar dessutom att missa hur traditioner och kunskapssystem formar både individuell identitet och gruppidentitet.

Det immateriella kulturarvet är tätt sammankopplat med naturliga miljöer 
Studien visar också på en tydlig koppling mellan förlust av ursprungsbefolkningars immateriella kulturarv och förändringar i den naturliga miljön. Exempelvis förändras sånger och arbetssätt när grupper inte längre kan ägna sig åt traditioner kopplade till en fysisk plats. En vetenskaplig artikel lyfter fram att för inuiterna i Kanada, är kunskap och kulturell identitet tätt sammankopplat med miljön: ”Vi inuiter är havsismänniskor. Om det inte finns mer havsis, hur kan vi då vara havsismänniskor?”

Enligt Guy Jackson är utvecklingen oroväckande av många anledningar. Dels kan förlust av inhemsk kunskap leda till minskad social sammanhållning, dels kan det leda till att ursprungsbefolkningar blir sämre rustade att hantera klimatförändringar eftersom de förlorar kontakten med sina traditionella sätt att leva. 

–  Vår studie visar hur snabbt inhemsk kunskap kan förändras eller gå förlorad, och hur starkt den påverkas av förändringar i den fysiska miljön. Bortsett från att enskilda gruppers kultur hotas att utraderas av klimatförändringarna, lyfter det frågan om i vilken utsträckning vi kan förvänta oss att ursprungsbefolkningar ska kunna fortsätta att skydda och bevara regnskog och andra viktiga ekosystem.

Riktad forskning tillsammans med ursprungsbefolkningar behövs
Guy Jackson och hans medförfattare hoppas att litteraturstudien kan mana både till eftertanke och mer riktad forskning i nära samarbete med ursprungsbefolkningar. Speciellt vill de se ett större forskningsfokus på hur dessa grupper kan hantera, minimera och motverka framtida förluster.

Om studien
Litteraturstudien, ‘Climate-drive losses to Indigenous and local knowledge’, publicerades i Anthropocene Review. Den är författad av Jasmine Pearson, Leuphana University Lüneburg, Guy Jackson, LUCSUS, och Karen McNamara, University of Queensland.

Den omfattar 100 vetenskapliga artiklar som belyser hur klimatförändringar har orsakat förlust av inhemsk kunskap och kulturarv hos olika ursprungsbefolkningar. Dessa grupper är redan sårbara för stigande temperaturer, smältande glaciärer, havsnivåhöjningar, torka och översvämningar – på grund av historisk kolonialisering, samt pågående industrialisering och ofrivillig migration. 

Ladda ner artikeln på sagepub.com 

Tio kulturarv som hotas av klimatförändringarna

  1. Begravningsplatser, exempelvis i Mikronesien, som försvinner på grund av havsnivåhöjningar.
  2. Waraofolkets territorium och kulturella resurser försvinner på grund av havsnivåhöjningar i Orinocodeltat i Venezuela.
  3. Förlust av skogar i det indianska territoriet Diné Nation i USA på grund av minskad nederbörd, ökande temperaturer och bränder.
  4. Förlust av glaciärer och våtmarker – bofedales – i de bolivianska Anderna. Aymara-samhällen som bor nära är beroende av dessa.
  5. Havsnivåhöjning, fler stormar och ökad kusterosion har påverkat möjligheterna för Gullah Geechee-samhällena i sydöstra USA att leva på sitt hantverk.
  6. Förändrade säsonger och väder påverkar kunskap och kulturell identitet i ö-samhällen i Torresundet, Australien.
  7. Förlust av havsis i Arktis påverkar identitet, lokal kunskap och jaktmönster bland inuiter.
  8. För kazakiska herdar i Altai-bergen i västra Mongoliet har kulturella traditioner – musik, konsthantverk, arbetsmetoder och ceremonier – störts på grund av klimatförändringarna.
  9. Ofrivillig migration i Stilla havet leder till förlust av kulturell identitet, se exempelvis byar i Vunidogoloa, Fiji.
  10. Många materiella kulturarv påverkas av havsnivåhöjningar, ökad luftfuktighet och skiftande nederbördsmönster i Europa, till exempel Dublin Castle på Irland och ruiner på Cypern.

Kontakt
Guy Jackson
Email:
guy.jackson@lucsus.lu.se
Telefon: +61 459967059 (talar engelska, kan nås mellan 07.00 – 13.00, är på fältarbete i Australien).
Läs mer om Guy Jacksons forskning på lucsus.lu.se

Continue Reading

Marknadsnyheter

Regeringen föreslår lättnader i byggkraven för studentbostäder

Published

on

By

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till lättnader i byggkraven för studentbostäder. Syftet är att öka möjligheterna till flexibilitet vid byggandet.

– På många studieorter är det svårt för studenter att hitta boende. Därför behöver byggregelverket förenklas. Syftet är att möjliggöra för fler studentbostäder genom sänkta byggkostnader och ökad flexibilitet, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Förslaget innebär att det blir möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Undantagen ska kunna tillämpas vid både nyproduktion och vid ändring av en byggnad.

Det ska vara möjligt att göra undantag för högst 80 procent av studentbostäderna i ett byggprojekt. Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla gällande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Lagändringen ger större flexibilitet vid byggande av studentbostäder och skapar fler tänkbara sätt att utforma planlösningar. Till exempel kan bostadsytan minskas och fler bostäder rymmas inom en given yta.  

De föreslagna undantagen ska inte hindra personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i sociala sammanhang. En studentbostad som omfattas av undantagen ska kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Regeringen breddar också definitionen av studentbostäder till att inkludera all vuxenutbildning för att göra det möjligt för fler kommuner att erbjuda studentbostäder.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Lagrådsremissen: Lättnader i byggkraven för studentbostäder – Regeringen.se

Presskontakt
Ebba Gustavsson
Pressekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-12 70 488
ebba.gustavsson@regeringskansliet.se

Continue Reading

Marknadsnyheter

“Vi behöver tillsammans enas om vettiga avtal, som sätter standard för branschen”

Published

on

By

Sveriges Radios Kulturnytt gör just nu en mycket välkommen granskning av villkoren i musikbranschen. Igår lyftes artisten Siw Malmkvists situation med ett avtal som inte förnyats på över 60 år. Hennes situation är tyvärr långt ifrån unik. Musikerförbundet har länge uppmärksammat att majorbolagen fortsätter att betala extremt låga royaltynivåer till artister vars kontrakt skrevs på 1960-talet – en tid då digital streaming inte existerade. 

– Jag kan intyga att artisterna som talar ut i P1 är långt ifrån ensamma om sin situation och vi uppmanar deras artistkollegor att gå ut med sitt tydliga stöd till de som vågar bryta tystnaden om oskäliga ersättningar, säger Musikerförbundets ordförande Karin Inde. 

Musiker och artister skapar det värde som skivbolagen tjänar pengar på, men ändå ser vi gång på gång hur bolagen behåller stora delar av intäkterna. Att en av Sveriges mest folkkära artister, med en karriär som sträcker sig över decennier, fortfarande har en oskälig royalty är ett tydligt bevis på branschens obalans. 

– Tystnadskulturen kring prissättning är enbart bra för bolagen. Både artister och musiker skulle verkligen tjäna på att dela med sig till varandra om hur betalningar och dealar verkligen ser ut. Förstås i trygga, egna rum. Det är bara bolagen som tjänar på att vi inte pratar med varandra om pengar, säger Karin Inde. 

Stort tack till de modiga artister som ser till att lyfta problematiken! För att vi ska få till en i grunden mer rättvis musikbransch behöver de stora parterna i sammanhanget – skivbolagen, musikerna och artisterna – göra som de flesta andra svenska branscher lyckas med:  

– Vi behöver tillsammans enas om vettiga och balanserade avtal, som sätter standard för branschen. Musikerförbundet är redo att göra vår del i arbetet för bättre villkor i musikbranschen, frågan är om skivbolagen är redo, säger Karin Inde.  

Karin Inde
Förbundsordförande
karin.inde@musikerforbundet.se
+46 (0)704447228

Musikerförbundet är fackförbundet för professionella musiker och artister. Vi arbetar för förbättrade upphovsrättsliga och arbetsrättsliga villkor och för att våra medlemmar ska få en rättvis del av de värden de skapar i samhället.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Bönor från egen kaffeskog, sump till jord – Viking Lines nya kaffe gör gott på många olika sätt

Published

on

By

Viking Lines resenärer dricker varje år 8,5 miljoner koppar kaffe. Nu satsar rederiet på ett helt nytt kaffe som ger minskade klimatutsläpp och bättre levnadsvillkor för odlarna. Kaffet från Slow Forest odlas på rederiets egen odling i Laos utan kemiska gödningsmedel, handplockas och rostas därefter i Danmark.

Allt kaffe som serveras på Viking Lines fartyg är nu hållbart producerat Slow Forest-kaffe, odlat på rederiets 75 hektar stora odling på högplatåerna i Laos och rostat i Danmark. Kaffeplantorna odlas bland träd på återbeskogad mark, i stället för på traditionellt skövlade plantager. Viking Lines odling ligger i en kolsänka där målsättningen är att plantera 30 000 träd, vilket innebär nästan 400 träd per hektar. Kaffeskogen förbättrar också den lokala biologiska mångfalden i området.

Odlingen, bearbetningen och rostningen av kaffet hanteras av Slow Forest Coffee. För företaget är det viktigt att produktionskedjan är rättvis och transparent. Utöver miljöfördelarna erbjuder Slow Forest bättre lönevillkor och sjukersättning för byns odlare.

”Den traditionella kaffetillverkningens koldioxidavtryck är stort och merparten av intäkterna går till Europa i stället för produktionsländerna. Vi ville göra annorlunda. Våra kunder vill göra hållbara val, och nu kan de njuta av sitt kaffe med bättre samvete än någonsin tidigare,” berättar Viking Lines restaurangchef Janne Lindholm.

Bönorna till Slow Forest-kaffet får sakta mogna i skuggan av träden, utan kemiska gödningsmedel. De plockas också för hand, vilket avsevärt förbättrar kaffets kvalitet och smak. Viking Lines nya kaffe består till 100 procent av Arabica-bönor, med en balanserad syrlighet samt smak av nötter och choklad. Rostningsprofilen har skapats av den världsberömda danska rostningsmästaren Michael de Renouard.

”Vi valde en mörkrost till fartygets kaffe, vilket passar både finländarnas och svenskarnas nuvarande smakpreferenser gällande rostning. Finländarnas smak gällande kaffe har under de senaste åren utvecklats mot en mörkare rostning. Innan vi gjorde vårt slutgiltiga val testades det nya kaffet i Viking Cinderellas bufférestaurang och personalmässen – och båda testgrupperna gav toppbetyg. Då 8,5 miljoner koppar kaffe bryggs varje år kan inget lämnas åt slumpen!” säger Janne Lindholm.

Viking Lines hållbarhetsmål stannar inte vid produktionskedjan. Kaffesump från fartygen återvinns nämligen som råmaterial för trädgårdsjord. Detta minskar avsevärt användningen av jungfrulig torv vid tillverkningen av mylla.

”Vi har som mål att allt som tagits ombord på fartygen som är möjligt att återvinna ska återanvändas eller återvinnas. Det gäller inte bara kaffet utan även matavfall och till exempel textilier som tas ur bruk. Ett bra exempel på vårt livscykeltänkande är att frityrolja från fartygets restauranger blir till biobränsle för den finska sjöfartsindustrin,” säger Viking Lines hållbarhetschef Dani Lindberg.

Slow Forest Coffee – 5 fakta:

  1. Slow Forest Coffee är ett kaffeföretag som verkar i Laos, Vietnam och Indonesien i samarbete med över 500 lokala kaffeodlare.
  2. Företaget grundades år 2019 av Pinja Puustjärvi, driven av en vilja att skydda skogarna i Laos och stötta lokala odlare. Puustjärvi bodde som barn i Laos på grund av sin fars arbete.
  3. Kaffet odlas i restaurerade kaffeskogar, som binder stora mängder kol och ökar den biologiska mångfalden.
  4. Det är viktigt för företaget att produktionskedjan är ansvarsfull och transparent, samt att verksamheten gynnar både miljön och de lokala samhällena.
  5. Slow Forest Coffee betalar odlarna bättre ersättning än genomsnittet i Laos och erbjuder förmåner som underlättar deras liv: förskottsbetalningar, utbildning och möjligheten att låna pengar från en krisfond.

Mera infomation om Slow Forest Coffee här

Tilläggsinformation:

Janne Lindholm, restaurangchef

janne.lindholm@vikingline.com, tel. +358 400 744 806

Dani Lindberg, hållbarhetschef

dani.lindberg@vikingline.com, tel. +358 18 27 000

Johanna Boijer-Svahnström, informationsdirektör

johanna.boijer@vikingline.com, tel. +358 18 270 00

Christa Grönlund, informationschef

christa.gronlund@vikingline.com, tel. +358 9 123 51

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.