En ny studie med forskare från Göteborgs universitet, Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, visar överraskande att kväveföroreningar är den viktigaste drivkraften när skogsväxter breder ut sig i Europa. Klimatförändringarna påverkar inte växternas förflyttning i lika hög utsträckning.

Höga kväveföroreningar gör att många skogsväxtarter, som olika gräs, buskar och örter, rör sig västerut i Europas kontinentala skogar. Kvävenedfallet kan också missgynna andra arter och leda till förändringar i den biologiska mångfalden.

– Resultaten i vår studie går emot den allmänna uppfattningen att klimatförändringar är den främsta orsaken till att arter flyttar till nya platser, och då främst norrut. Det ger oss en ökad förståelse av hur olika miljöfaktorer, och i synnerhet kväveföroreningar, påverkar växternas utbredning, säger Anne Bjorkman, lektor i växtekologi vid Göteborgs universitet och medförfattare till studien.

Många faktorer avgör

Det antas allmänt att stigande temperaturer driver många arter mot svalare, nordliga områden. Men studien visar att förflyttningen västerut av växter i Europas skogar på kontinenten är 2,6 gånger mer sannolik än förflyttningar norrut. Den primära drivkraften för detta är höga nivåer av kvävenedfall från luftföroreningar, vilket möjliggör en snabb spridning av kvävetoleranta växtarter från främst Östeuropa.

– Det är många faktorer som avgör om en växtart kan etablera sig och bli framgångsrik på en ny plats. Bland annat tätheten på bladverket i skogen, jordmån, klimat och vattentillgång. Framtida mönster för biologisk mångfald drivs av komplexa samspel mellan flera olika miljöförändringar, och inte enbart av klimatförändringarna. Att förstå samspelet är avgörande för att markförvaltare och beslutsfattare ska kunna skydda den biologiska mångfalden och ekosystemens funktion, säger Anne Bjorkman.

Räknar växter

Nyetableringen av dessa mycket konkurrenskraftiga arter i områden med högt kvävenedfall kan ibland ske på bekostnad av de mer specialiserade växtarterna. Den genomsnittliga hastigheten som växterna breder ut sig med är drygt 3,5 kilometer per år.

– I en tid när vi snabbt utvecklar nya moderna metoder för miljöövervakning, som fjärranalys, eDNA och AI, är det viktigt att komma ihåg att traditionella metoder, som att gå i skogen och räkna växter, fortfarande kan ge värdefulla insikter om biologisk mångfald, säger Caroline Greiser som är landskapsekolog vid Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, och medförfattare till studien.

Vetenskaplig artikel i Science: Unexpected westward range shifts in European forest plants link to nitrogen deposition

Kontakt: Anne Bjorkman, lektor i växtekologi på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, telefon: 076-618 25 47, e-post: anne.bjorkman@bioenv.gu.se

Caroline Greiser, forskare i landskapsekologi på Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet och Institutionen för skogens ekologi och skötsel, Sveriges lantbruksuniversitet, telefon: 076-415 24 85, e-post: caroline.greiser@su.se

Presskontakt: Telefon 076-618 69 70, e-post: press@science.gu.se
 

Olof Lönnehed
Pressansvarig kommunikatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 69 70
e-post: olof.lonnehed@science.gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

Taggar: