Närmare tio procent fler kvinnor än män anger att de känner oro, stress och nedstämdhet efter hjärtinfarkt. Det framkommer av det svenska kvalitetsregistret Swedeheart, som nyligen har publicerat sin årsrapport med två helt nya mätvärden. Hjärt-Lungfonden och Swedeheart lyfter nu betydelsen av att ta in psykosociala faktorer i behandlingen efter hjärtinfarkt.

– Att kvinnor mår psykiskt sämre efter hjärtinfarkt än män är oroande, men också något vi nu kan ta fasta på tack vare registerforskningen. Genom att mäta graden av oro, stress och nedstämdhet hos hjärtinfarktpatienter får forskningen en bättre beskrivning av problemet och vården större möjligheter att ge människor adekvat behandling i form av till exempel stresskola, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Inom den sekundärpreventiva uppföljningen efter hjärtinfarkt har Swedeheart infört nya variabler för den psykiska hälsan hos infarktpatienterna. Både vid den första och andra uppföljningen efter hjärtinfarkt får patienterna frågor om graden av oro och stress respektive graden av nedstämdhet. Vid båda uppföljningarna 2022 uppgav kvinnor i högre utsträckning än män att de är oroliga, stressade och nedstämda. Skillnaden mellan könen var närmare tio procent.

Den som en gång har haft en hjärtinfarkt löper ökad risk att drabbas på nytt. Därför är det viktigt att inte bara medicinera utan också delta i rehabilitering och aktivt förbättra sina levnadsvanor. Enligt Swedeheart kan adekvat psykosocialt stöd öka sannolikheten för att hjärtinfarktpatienter agerar enligt rekommendationerna.

– Inom eftervården av hjärtinfarkt har man tidigare valt parametrar som är relativt lätta att mäta, behandla och har tydliga behandlingsmål, till exempel rökning och blodsocker. I takt med forskningsframsteg och ändrade levnadsvanor, till exempel minskad rökning och ökat stillasittande, framträder andra riskfaktorer. Idag finns forskning som visar att stöd av en psykolog eller kurator bidrar till framgångsrik rehabilitering efter hjärtinfarkt. En annan framgångsfaktor är att skapa multidisciplinära sjukvårdsteam som leds av en medicinskt ansvarig läkare, säger Emil Hagström, överläkare och docent vid Hjärtsektionen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Idag vet man att det finns en koppling mellan negativ stress och hjärt-kärlsjukdom. Anledningen till att kvinnor upplever mer stress och nedstämdhet efter hjärtinfarkt än vad män gör finns det ännu så länge inga tydliga vetenskapliga svar på. Men man vet att kvinnor generellt upplever mer stress och nedstämdhet än män och att kvinnor generellt inte har samma psykosociala stöd från närstående som män har.

För mer information, kontakta: Anna Aderlund, presskontakt Hjärt-Lungfonden, tel. 070-854 42 39, anna.aderlund@hjart-lungfonden.se

Bilder och bilagor:
– Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
– Emil Hagström, överläkare och docent vid Hjärtsektionen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och ordförande i arbetsgruppen för sekundärprevention i Swedeheart.
-Diagram och data över oro, stress och nedstämdhet: se bilaga.

Om sekundärprevention

För att minska risken för återinsjuknande sätter sjukvården in en rad åtgärder, så kallad sekundärprevention, efter hjärtinfarkt. Åtgärderna omfattar bland annat blodtrycks- och blodfettssänkande samt blodproppsförebyggande medicinering, hjälp för rökare att sluta röka, fysiskt träningsprogram samt kostråd. Tillägget av de två mätvärdena för stress/oro respektive nedstämdhet ökar möjligheten att hjälpa de vars psykiska ohälsa bidragit till hjärtinfarkten. Efter hjärtinfarkt följs de drabbade upp i Swedehearts register sex till tio veckor samt cirka ett år efter insjuknandet. Även två besök hos fysioterapeut ingår i registret.

Om kvalitetsregistret SWEDEHEART

Swedehearts primära syfte är att stödja sjukvården i dess strävan mot evidensbaserade behandlingar med högsta möjliga kvalitet vid olika sjukdomar i hjärtat. Den långsiktiga målsättningen är att bidra till en minskad dödlighet och sjuklighet hos hjärtpatienterna och att öka kostnadseffektiviteten i vården. Registret ger sjukhusen återkoppling och gör att de kan jämföra sina behandlingar och resultat med andra vårdgivare såväl som med egna, tidigare resultat. Under den tid som vården har registrerats, jämförts öppet och publicerats offentligt har följsamheten till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård av hjärtsjuka ökat dramatiskt, vilket innebär att den svenska hjärtinfarktsvården blivit alltmer jämlik samtidigt som kvaliteten har ökat. Under motsvarande tid har dödligheten i hjärtinfarkt halverats, färre patienter återinsjuknar och fler lever med högre livskvalitet. Kvalitetsregistret består av ett antal delregister:

• Riks-HIA registrerar den akuta vården vid hjärtinfarkt
• SEPHIA registrerar de sekundärpreventiva insatserna efter infarkt
• SCAAR registrerar kranskärlsingrepp
• Svenska hjärtkirurgiregistret registrerar alla kirurgiska ingrepp i hjärtat
• SWENTRY registrerar alla kateterburna hjärtklaffingrepp
• Det kardiogenetiska registret registrerar ärftliga hjärtsjukdomar
• RiksSvikt registrerar hjärtsvikt

Registret utgör en viktig grund för forskning och har bidragit till att utveckla hjärtvården i hela världen. Swedeheart finansieras bland annat av Svenska Kardiologföreningen, Svensk Förening för Thoraxradiologi, Svensk Thoraxkirurgisk Förening, Svenska Hjärtförbundet och Hjärt-Lungfonden.

Hjärt-Lungfondens skrift om stress

Fakta om hjärtinfarkt (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Hjärtinfarkt är: När en blodpropp bildas i något av hjärtats kranskärl och orsakar akut syrebrist i hjärtat.

Drabbade och döda: Sjukdomen är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. I fjol inträffade 23 200 hjärtinfarkter i Sverige och knappt 4 700 personer dog till följ av sin hjärtinfarkt. I Sverige får i genomsnitt tre personer i timmen en hjärtinfarkt. Inte bara äldre, utan även yngre och personer mitt i livet drabbas.

Forskningsframgångar: Tack vare forskning som resulterat i bättre vård, behandlingar och livsstilsråd har antalet dödsfall i hjärt-kärlsjukdom närmare halverats sedan millennieskiftet.

Forskningens mål: Att förutse och förhindra hjärtinfarkter, samt ta fram nya behandlingar som ger dem som genomlevt en hjärtinfarkt fler friska år.

Behandling: Akut ballongvidgning (PCI) är den vanligaste rekommenderade metoden vid akutbehandling av hjärtinfarkt. Propplösande medicin (trombolys) rekommenderas vid längre transporter som tar mer än två timmar.

Mer pengar behövs: Som största fristående finansiär av forskning i hjärt- och lungsjukdomar stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag.

Mer information om hjärtinfarkt hittar du här.

Fakta: Fem vanliga symptom vid hjärtinfarkt* (Källa: Hjärt-Lungfonden)

1. Tryckande eller sprängande smärta mitt i bröstet.

2. Ihållande smärta som strålar ut i armar, hals, nacke, käkar, mage eller rygg.

3. Stark trötthet och orkeslöshet.

4. Illamående, kallsvett och yrsel.

5. Andnöd och ångest.

*Symptomen vid hjärtinfarkt kan variera väldigt mycket mellan olika individer, inte minst mellan män och kvinnor. Ovanstående symptom är dock de allra vanligaste.

När någon drabbas

Ring 112 direkt! En hjärtinfarkt kräver alltid ambulanstransport för snabbast och bästa möjliga vård och behandling. Den som drabbas av en hjärtinfarkt ska inte ta sig till sjukhuset på egen hand och närstående ska inte skjutsa den drabbade till sjukhuset.

Om Hjärt-Lungfondens arbete: www.hjart-lungfonden.se
Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och i dag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se

Information om Hjärt-Lungfondens personuppgiftspolicy
Med anledning av EU:s dataskyddsförordning, GDPR, vill vi informera dig som finns på våra sändlistor för pressmeddelanden om vår personuppgiftspolicy.

Anna AderlundPress- och PR-ansvariganna.aderlund@hjart-lungfonden.se

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och idag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller Swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se